Hunden som bet.

Hunden som bet är onekligen en kontroversiell bok. Trots ett lite annorlunda upplägg fastnar läsaren i boken och den väcker tankar om livet.

Små korta kapitel om livet som handikappad, kärlekens mysterium och inte minst sex. Jörgen Erlandssons bok är en självbiografi som är så ärlig och rättfram att det ibland känns jobbigt. Han skriver som han pratar vilket gör boken svår att läsa. Han leker med orden, associerar och vänder och vrider. Språket är långt ifrån akademiskt, i gränslandet mellan barnsligt och finurligt. De ständiga sexanspelningarna blir tröttsamma men som läsare får jag en känsla av att det är just det som är meningen. Jag blir provocerad och förstår att Jörgen lyckats med sitt mål.

När författaren lämnar sexpratet för en stund och skriver om assistansen, problematiken att ha personer runt sig hela tiden är boken fantastiskt bra. Med ett leende läser jag i kapitlet Lotteriet om skillnaden mellan personlig assistent och personal. Jörgen har tänkt efter noga, och har så otroligt rätt i det han skriver. Även hans beskrivning av handikapporganisationer och oviljan att bli hopföst med andra handikappade är träffsäker.

Övergreppet handlar om hur TV4 förvanskade sanningen och fick honom att framstå som en sexgalning som utnyttjade sina assistenter till sexuella tjänster. Den smärta som detta måste ha inneburit förmedlar författaren bra - jag kokar av ilska då jag läst klart kapitlet.

Mellan de självbiografiska små berättelserna ligger dikter av olika slag. En del mer skämtsamma, andra vackert poetiska. Jag häpnar över författarens förmåga att växla mellan ett otroligt avancerat språk och det svårlästa och ibland torftiga talspråket.

Jag har svårt för att bestämma mig för vad jag ska tycka om Hunden som bet, men onekligen har författaren lyckats väcka debatt! Denna egotripp är till stor del intressant och får läsaren att tänka efter. Det behövs fler personer av hans slag, som bortser från Jantelagen och vågar framhäva sig själva och berätta om sina liv. Dock gärna utan upprepade sexanspelningar och krystade ordförvrängningar…