Personer med olika typer av funktionsnedsättningar har ibland större problem än andra att komma ut i arbetslivet, och får därför ofta en förtidspension (aktivitets- eller sjukersättning) på hel- eller deltid. Den som inte nöjer sig med detta kan få komma ut på praktikplatser för att få in en fot i arbetslivet, och i bästa fall få ett fast arbete i förlängningen.
Det finns dock personer som vill skaffa sig en högre utbildning – trots sitt rörelsehinder. Men detta tycker inte Försäkringskassan är en bra idé!
Jag har hört många exempel på det fenomen jag ska beskriva nedan, men för enkelhetens skull tar jag mitt eget fall för att beskriva vilka lagar och bestämmelser som gäller i Sverige idag.
Jag har, med anledning av mitt rörelsehinder, mindre kapacitet och energi än andra och kan därför inte studera på heltid. Min stora dröm är att bli psykolog, och efter tolv (!!!) försök blev jag så antagen på Stockholms Universitet. Fylld av lycka och entusiasm kollade jag upp att jag fick dispens att läsa på halvfart, och ringde FK. Där kom bakslaget… Handläggaren där menar att om man kan läsa på universitetet så är man också arbetsför och ska inte uppbära pension. Konkretiserat innebär detta; Pluggar jag så tar de min pension som jag har på halvtid.
Jag frågade hur jag nu ska bära mig åt, och fick svaret:
- Du får väl ta studielån som alla andra!
Som alla andra? Helt plötsligt, för första gången i hela mitt liv räknas jag som en av alla andra. Jo, jo!
Paniken växte i mitt bröst när jag insåg att jag skulle tvingas avböja utbildningen. För hur i hela friden ska jag kunna ta studielån? Psykologutbildningen är på fem år, alltså tio år på halvfart. CSN skulle knappast bevilja studielån i tio år! Dessutom visste jag inte om jag skulle klara av att plugga, med tanke på min nedsatta energi och min resväg på 6 mil enkel resa. Skulle jag då ta studielån i kanske fem år och sedan tvingas avbryta mina studier så vore hela min framtida ekonomi katastrofal. Inte törs jag sätta allt det på spel! En annan anledning att studielån vore omöjligt är det faktum att studenter förväntas arbeta under loven, då man inte får pengar från CSN. Hur lätt är det för en person med omfattande rörelsehinder att få ett sommarjobb? Det handlar om flera månader som jag då skulle vara helt utan inkomst.
Jag ringde igen, försökte lirka med handläggaren och förklarade min situation och att detta verkligen var viktigt för mig.
- Kan ni inte göra ett undantag då? Låta mig prova en termin och se om jag pallar att läsa?
Men undantag existerar inte på Försäkringskassan, jag fick bara godta hans nej.
Min dröm gick i bitar. Jag fick gott arbeta vidare, vilket jag förvisso trivs bra med! Det gör mig dock så otroligt frustrerad och ja, förbannad rent ut sagt, att inte Försäkringskassan kan stötta mig och andra i samma situation. Alla skulle tjäna på det! Får jag min utbildning kommer jag också kunna försörja mig själv utan deras hjälp i framtiden.
Men nej, nej och åter nej, skröppel ska inte vidareutbilda sig. Inte protestera, och framför allt inte ha ambitioner! 
