Kommentar:
Fortsätt drömma!! Må hända att din kropp inte är
din vän - men glöm aldrig ditt hjärta. Ditt hjärta
är din skatt!!
|
Inskickat 2010-02-26 Kl 08:21 av:Silver |
|
|
Kommentar:
Varma kramar till dig !
|
Inskickat 2006-11-23 Kl 15:07 av:Annie |
|
|
Rubrik: svar å uppmaning
Kommentar:
JAG SA INTE ATT JAG TYCKTE ATT DET VAR BRA ELLER
ATT JAG TYCKTE SOM RANGORDNINGEN
Det gör jag absolut inte!
Det jag sa var att DEN EXISTERAR
Jag HYCKLAR INTE och säger att den inte finns.Jag
viskar inte bakom någopns rygg eller ljuger inte .
Det jag gjorde va att dra fram problemet i ljuset
.............................................
Det är fulyl naturligt att vara ledsen förtvivlad
arg rädd och skamsen.
Nej mab bör komma över det, ja
Men om man nu FASTNAT i minfältet då.
Om man kämpar för att komma igenom smärtans
oändliga stigar och skogar av sorg,tror inte jag
att man vill höra :kOM IGEN NU, DAX ATT TA DEJ I
KRAGEN.
Det man behöver är förståelse, höra att nån annaan
gjort det och klarat det.
Det gjorde jag iaf....
Så Jag läser, förstår och känner igen,
vet hur jävla total upplevelsen är
tack för att du skrev
|
Rubrik: Till Anonym
Kommentar:
Jag tror inte på någon ranordning av någon ras
eller människosort eller att någon skulle vara
bättre än den andra.
|
Inskickat 2006-08-23 Kl 12:19 av:Helna |
|
|
Kommentar:
Låt leva och lev. Att människor kan känna sorg är
väl naturligt men varför ska funktionshindrade här
ha en rangordning där mongolida ligger lägst i
rangordning. Hur ser den där rangordningen ut? Kan
man verkligen rangordna funktionshindrade? Det här
med rangordning var det dummaste jag någonsin
hört. Mongolida personer säger inte onda ord och
de startar inte bråk eller krig.
|
Inskickat 2006-08-23 Kl 11:03 av:Anonym |
|
|
Rubrik: Till Anonym
Kommentar:
Låter som att du _inte_ har något eget
funktionshinder och då kan du heller inte förstå
att man måste acceptera sitt funktionshinder förr
eller senare.
Jag saknar inte den tiden då jag inte hade mitt
funktionshinder och jag tror det flesta tänker som
jag om man har ett funktionshinder som man har
levt med ett tag.Därför att det är delvis det som
har format mig till den person jag är idag både på
gott och på ont. Mitt liv är ingen
solskenshistoria, men heller ingen mardröm för att
jag inte har alla de funktioner som icke
funktionshindrade har.
|
Inskickat 2006-08-23 Kl 04:20 av:Helna |
|
|
Rubrik: Vems rangordning?
Kommentar:
"cp skadade behandlas ofta som
lägst i rangordningen efter mongoloida
och det korset är som en smittostämpel
jag föringar ingens handikapp
men det finns klassskillnader
Inskickat 2006-08-20 Kl 13:22 av:Läderjackan"
Det visste jag inte att ni rangordnar mongolida
längst ner på skalan. Av vilken anledning månntro?
Att de är så levnadsglada, gulliga och fridsamma?
Jag förstår sorgen över att inte kunna fungera
fullt ut. Om jag var Cp skadad skulle jag också
sörja och längta efter liv utan hinder. Mongolida
sörjer inte. De är goa och glada.
|
Inskickat 2006-08-22 Kl 17:40 av:Anonym |
|
|
Rubrik: Till Läderjackan
Kommentar:
Nu förstår jag inte vad du pratar om? Vad har det
med saken att göra, jag har haft mitt
funktionshinder sen jag var barn. Visserligen har
jag förvärvat det men det är ingen orsak till
varför jag väljer att utrycka det som jag gör.
Oavsett funktionshinder så anser jag att man måste
till slut acceptera sitt öde annars blir det ett
ända långt missöde för en själv och andra i ens
omgivning. Du och jag har tydligen olika syn på
detta och jag hoppas att det är tillåtet.
Mvh
Helna
|
Inskickat 2006-08-20 Kl 14:11 av:Helna |
|
|
Rubrik: till helna
Kommentar:
förstår din pint of wiew
men
du har inte fötts till
det du har en skada som
tillkom.
cp skadade behandlas ofta som
lägst i rangordningen efter mongoloida
och det korset är som en smittostämpel
jag föringar ingens handikapp
men det finns klassskillnader
|
Rubrik: Till Läderjackan
Kommentar:
Jo självklart är det positivt att vara i sorg över
sittfunktionshinder ett tag, anlyser är bra till
en viss gräns. Men sedan så måste man börja
acceptera sitt öde här i livet, för som jag ser
det så blir ens liv ett äna långt missöde och det
önskar jag ingen.Vilket också är förklaringen till
varför jag skrev det som jag skrev, kan tyckas
hårt men så tänker jag.
Mvh
Helna
|
Inskickat 2006-08-19 Kl 06:21 av:Helna |
|
|
Rubrik: STARKT
Kommentar:
ATT VÅGA KÄNNA
ATT VÅGA SÄGA DET
ATT FAKTISKT ACCEPERA SIN BEVIKELSE
ATT ÖPPNA UPP OCH VÅGA SKRIKA UT
ni som inte tycker att hon inte accepterat sit liv
o sitt öde fundera lite djupare
Är det iNTE positivt att göra detta ?
för att klara av sin varadag
för att orka nå dit än
där ni påstår ni är
|
Rubrik: Tycker att detta är...
Kommentar:
tragiskt för din skull att du inte klarar av att
se det som du har och göra det bästa av det andra.
Tror att man måste någon gång acceptera att ens
liv ser ut på ett visst sätt och göra det bästa
efter de förutsättningar som givits till en, inte
helt lätt jag vet men vad är allternativet?
|
Inskickat 2006-08-17 Kl 03:50 av:Helna |
|
|
Rubrik: Sätter ord på det jag tänker
Kommentar:
Tack...
Innan tänkte jag så ofta.
Nu mindre ofta. Men visst så kan man ligga vaken
hela nätter. Och hata hur ens liv är...
|
Inskickat 2006-08-17 Kl 01:19 av:Morticia |
|
|
