Jag har tagit kontakt med komunen ang. parkeringstillstånd.
jag har varit sjuk i ett år nu och har stora svårgigheter att gå, speciellt utomhus. Skor känns som 2 stora tyngder runt benen och jacka och andra kläder är bara tunga och jobbiga. Jag kan gå ca 100m, ibland mycket mindre vissa tillfällen om jag har någon att hålla i anigen längre.
Benen orkar inte och jag har så dålig balans att jag kan falla när som hellst.

Jag får varken rullstol eller andra gånghjälpmedel utskrivet av arbetsterapeut eller läkare. sjukgymnast och läkare har skrivit i mina journaler att jag har stora funktionshinder och förflyttningsproblem.

Förut har vi inte haft tillgång till bil men sedan en månad tillbaka har vi det.
Eftersom jag köpt min rullstol själv så använder jag den om jag ska ut någonstans, men läkarna vill inte att jag använder den.

Läste om tillstånden att man måste ha varaktigt funktionshinder,vad betyder det? Jag är under utredning och har varit så i ett år men bollas fram och tillbaka. Ingen läkare som vill ta ansvar och utreda ordentligt.

Det läkarintyg man ska ha med, får sådant antar jag att man måste ha. Vem kan skriva det? Min neurolog vägrar ta något ansvar alls för mig, han vill inte ens svara på frågor, och hänvisar till vårdcentralen. Där dem hänvisar till neurologen. Så jag vet inte vem jag ska försöka få att skriva intyg.

Jag har en bra sjukgymnast, kan ett intyg på min gångförmåga från honom vara tillräckligt?

Frågar er eftersom komunen inte svarat på mina frågor än. Dem brukar vara ganska sega.

Någon som vet?
och ja, det är jag som kör bilen, har läst att det är ett måste för att få intyg.

Tyvärr för din del så är det läkarityg som gäller, varaktigt är allt ifrån några år till hela livet.

Sunshine skrev: Tyvärr för din del så är det läkarityg som gäller, varaktigt är allt ifrån några år till hela livet.

Om inte det har ändrats på senare tid så kan man även få tillfälligt parkeringstillstånd, om t ex har brutit benet eller så. Jag vågar dock inte svära på att det fortfarande är så. OM det är så att det går att få tillfälligt också, så borde det ju inte vara nåt svårt för din läkare att skriva att du faktiskt har betydande gångsvårigheter och att du är under utredning för detta.

Vejron skrev: Om inte det har ändrats på senare tid så kan man även få tillfälligt parkeringstillstånd, om t ex har brutit benet eller så. Jag vågar dock inte svära på att det fortfarande är så. OM det är så att det går att få tillfälligt också, så borde det ju inte vara nåt svårt för din läkare att skriva att du faktiskt har betydande gångsvårigheter och att du är under utredning för detta.

Nu förtiden så måste funktionsnedsättningen vara bestående, om du skall få ett P-tillstånd, men jag kan ju ha fel.

Sunshine skrev: Nu förtiden så måste funktionsnedsättningen vara bestående, om du skall få ett P-tillstånd, men jag kan ju ha fel.

Såhär skriver Vägverket:

Förare och passagerare kan ansöka
Ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade kan beviljas:
förare - som själva kör ett fordon
passagerare - som regelbundet behöver hjälp av föraren utanför fordonet.
Avgörande för om du ska få ett parkeringstillstånd för rörelsehindrad är att du har ett funktionshinder
som innebär att du endast med betydande svårighet kan förflytta dig till fots. För passagerare gäller
även att behovet av hjälp utanför fordonet skall vara regelbundet. Passageraren ska inte kunna
lämnas ensam utanför bilen en kortare stund medan föraren parkerar fordonet.

Som jag har förstått det så måste rörelsehindret vara mer än 6 månader eller resten av livet.

DodeN skrev: och ja, det är jag som kör bilen, har läst att det är ett måste för att få intyg.

Så är det inte.

Du behöver inte köra själv eller äga bilen själv.
Du ber att få ett intyg påvårdcentralen att du är under utredning hos vedebörlig neurolog och att du faktiskt inte klarar av att gå.Sedan ber du att få ett tillfälligt tillstånd tills dess att utredningen är klar (temporärt tillstånd) Hota med jurist, kommunen har säkert avpattrullerat sin av kostnadsskäl, du bör ha rättshjälp i din hemförsäkring.
MVH
Jorm

tackar... har just nu ingen läkare alls som vill prata med mig, men en chef i landstinget som ska se till att det ändras. Ska ta upp det med vederbörande då. Komunen har intehört av sig, men det är ju snart jul så dem kanske är lediga.

Fick svar från komunen... trevligt när dem kan svara på frågorna man ställer.
Dem skrev bara att man kan ladda ner ansökningsblanketterna från nätet och att dem kallar till möte när jag skickat in papprena. *suck*

Var inget om läkarintyg eller annat, så jag får väl göra en ansökan och se vad dem säger. Så bra att saker och ting är smidigt *ironi*

DodeN skrev: Var inget om läkarintyg eller annat, så jag får väl göra en ansökan och se vad dem säger. Så bra att saker och ting är smidigt *ironi*

Om du vill att det ska gå snabbt kan du lika gärna jaga läkarintyg redan nu för du lär inte få P- tillstånd utan!

DodeN skrev: jag har varit sjuk i ett år nu och har stora svårgigheter att gå, speciellt utomhus. Skor känns som 2 stora tyngder runt benen och jacka och andra kläder är bara tunga och jobbiga. Jag kan gå ca 100m, ibland mycket mindre vissa tillfällen om jag har någon att hålla i anigen längre. Benen orkar inte och jag har så dålig balans att jag kan falla när som hellst.

Med de problem du beskriver,
är det lämpligt att köra bil?

Ska ta och fråga om intyg när jag väl får en läkare som bryr sig.

Varför ska det inte vara lämpligt? Att man inte kan springa och gå långt är väl inte ett hinder för att köra?

Varesig läkare eller jag anser inte att det finns något hinder för bilkörning, den dagen jag tvekar är den dagen jag avstår.

Funderar varför man måste skriva en sånhär kommentar anonymt...

Men i andra trådar skriver du om mycket svår smärta. Och att köra bil påverkad av svår smärta är inte särskilt smart.

nej, men jag upprepar mig, varesig jag eller läkarna jag träffat har ansett att jag bör avstå från att köra bil. Du får lita på mitt ord, att bli av med körkortet eller köra vårdslöst är det sista jag tänker göra.

Jag är inte påverkad av svår smärta hela tiden, dem dagar och tillfällen jag har så svår smärta kan jag inte sitta alls, och än mindre köra bil.

DodeN skrev: Varför ska det inte vara lämpligt? Att man inte kan springa och gå långt är väl inte ett hinder för att köra? Varesig läkare eller jag anser inte att det finns något hinder för bilkörning, den dagen jag tvekar är den dagen jag avstår. Funderar varför man måste skriva en sånhär kommentar anonymt...

Det är fullkomligt uppenbart att de problem du beskriver är totalt olämpliga i samband med bilkörning. Särskilt om bilen körs med pedaler och inte handreglage.

Det finns anpassningar som gör det möjligt att köra bil även om man inte kan använda fötterna. Jag börjar misstänka att du som skriver anonymt här nu bara är ute för att reta upp folk.

Anonym skrev: Det är fullkomligt uppenbart att de problem du beskriver är totalt olämpliga i samband med bilkörning. Särskilt om bilen körs med pedaler och inte handreglage.

Det var det dummaste jag hört, jag sitter totalt i stol, kan inte ta ett steg men klarar alldeles utmärkt att köra bil, med pedaler. På vilket sätt är du läkare och kan bedömma vad vi här kan och inte kan. Det finns lika många sorters funktionshinder som det finns människor och alla fungerar olika.

Anonym skrev: Det är fullkomligt uppenbart att de problem du beskriver är totalt olämpliga i samband med bilkörning. Särskilt om bilen körs med pedaler och inte handreglage.

Denna tråd handlar inte om en individs körförmåga eller lämplighet. Det ska ingen här bedöma.

Åter till huvudfrågan, annars stängs tråden!

Så var jag på komunen idag, handläggaren läste det jag skrivit i ansökan och frågade om jag hade diagnos. Förklarade att jag var under utredning och det finns misstanke på någon muskelsjukdom, MS, borrelia eller liknande.

Allt tog ca 5 min och redan innan jag förklarat klart att inte fått diagnos än så sa hon helt självklart att jag ska få parkeringstillstånd. Får ett för 2 år och sen får vi se om jag har fått diagnos och då vill dem ha läkarintyg men eftersom jag utreds så ville hon inte ha något intyg alls. Jag blev jätteöverraskad. Trodde att jag minst skulle bli tvungen att skaffa intyg från sjukgymnast att jag inte kan gå så bra.

Men hon sa att eftersom jag använder rullstol utomhus mer eller mindre vid alla förflyttnignar så var det inget snack om saken.

Att det kan vara så olika på olika ställen. Så nu är det bara ett foto som ska fixas och sen kan jag hämta det.

DodeN skrev: Så var jag på komunen idag, handläggaren läste det jag skrivit i ansökan och frågade om jag hade diagnos. Förklarade att jag var under utredning och det finns misstanke på någon muskelsjukdom, MS, borrelia eller liknande. Allt tog ca 5 min och redan innan jag förklarat klart att inte fått diagnos än så sa hon helt självklart att jag ska få parkeringstillstånd. Får ett för 2 år och sen får vi se om jag har fått diagnos och då vill dem ha läkarintyg men eftersom jag utreds så ville hon inte ha något intyg alls. Jag blev jätteöverraskad. Trodde att jag minst skulle bli tvungen att skaffa intyg från sjukgymnast att jag inte kan gå så bra. Men hon sa att eftersom jag använder rullstol utomhus mer eller mindre vid alla förflyttnignar så var det inget snack om saken. Att det kan vara så olika på olika ställen. Så nu är det bara ett foto som ska fixas och sen kan jag hämta det.

Jättebra att det gick så smidigt . Det var ju jättebra att du fick 2 år på en gång. Annars är det ju var 3:e år man får ett nytt tillstånd med läkarintyg.

Nu har jag bara en fråga till... fick inte tag i handläggaren. Det ska ju vara ett foto till kortet, jag trodde inte jag skulle få tillstånd så lätt så jag ordnade inte foto innan. Det enda som står är att kortet ska vara ungefär 4x5cm passformat. Är det samma hårda regler där som med pass, att örat ska synas osv. eller går det bra med ett kort man tar i en automat?

Känner inte för att lägga ut 160spänn för ett kort om det går bra med något från automat.

Tror att det viktiga är att formatet är 4x5 cm.
Och att ansiktet är placerat på en vettig höjd, dvs inte längst ner i högra hörnet eller liknande.
(tror att polisens gamla krav av att ögonen skulle vara 15 mm från överkanten, du kan ju se det som ett riktmärke...)

// A E

DodeN skrev: Nu har jag bara en fråga till... fick inte tag i handläggaren. Det ska ju vara ett foto till kortet, jag trodde inte jag skulle få tillstånd så lätt så jag ordnade inte foto innan. Det enda som står är att kortet ska vara ungefär 4x5cm passformat. Är det samma hårda regler där som med pass, att örat ska synas osv. eller går det bra med ett kort man tar i en automat? Känner inte för att lägga ut 160spänn för ett kort om det går bra med något från automat.

Nej, det är inte samma hårda regler. Jag skrev ut ett på fotopapper i skrivaren som är taget mot vår husvägg, det gick bra. Så klipp sönder ett vanligt kort som ser hyfsat likt ett vanligt passfoto, så klagar de inte. Men det bör nog absolut vara skarpt och så, så ta ett bra kort.

DodeN skrev: Nu har jag bara en fråga till... fick inte tag i handläggaren. Det ska ju vara ett foto till kortet, jag trodde inte jag skulle få tillstånd så lätt så jag ordnade inte foto innan. Det enda som står är att kortet ska vara ungefär 4x5cm passformat. Är det samma hårda regler där som med pass, att örat ska synas osv. eller går det bra med ett kort man tar i en automat? Känner inte för att lägga ut 160spänn för ett kort om det går bra med något från automat.

När jag förnyade mitt tillstånd sist hade jag tagit det i fotoautomat

Till sidans topp

Sitter just nu och vet varken ut eller in.

Jag har blivit remitterad från vårdcentralen till en neurolog, han håller på med utredning om dem symtom jag har är neurologiska eller inte. Han har i sin tur skrivit en remiss till neurofys dit jag ska få komma för utredning tidigast feb-mars.

Jag skrev till neruologen och frågade vad som ska göras undertiden, det är ju lång tid dit. Sjukskrivning, sjukgymnastik, medicin eller vad.

Fick svar nu att han ska bara utreda och har inget behandlingsansvar och avsäger sig allt sådant, det är vårdcentralen som har det. Sambon ringde resursgruppen där som ska ordna sådant och svara på frårgor.

Dem säger i sin tur att eftersom dem har skrivit remiss och jag är under utreding av neurolog så har dem inget ansvar och tänker inte göra något eller träffa mig förrens den utredningen är klar och dem fått remissvaret.

Jag jagar fortfrarande hjälp med dyna, jag har ont att sitta längre än några minuter. Kan inte sitta på en vanlig stol och äta utan att tårarna sprutar pga. smärta. Fick prova en kass dyna hos arbetsterapeuten, men den fungerar inte. Den är gjord att ha mellan knäna inte sitta på någon längre stund.

Dem hävdar att jag kan få en roho eller liknande som faktiskt kan hjälpa mig. Har provat sådana av vänner så jag vet att det gör stor skillnad. Men utan diagnos eller intyg från läkare så får jag ingen.

Neurologen vägrar skriva intyg för han tycker att jag rent principiellt inte ska använda rullstol utan att försöka klara mig utan.

Det håller jag med om, men när man inte kan åka bil, sitta vid ett matbord och äta eller komma ut i mer än max 30 min och ha så ont att tårarna rinner, då kanske man ska frångå sina principer eller?


Det jag undrar är har någon en aning om VEM som har ansvar för min vård? Vem ska jag gå på om dyna, jag kan inte åka till släktingar i jul, 5 timmars bilresa, eller svågerns bröllop i feb. i norrland. Ska jag sitta på flyget och gråta och i kyrkan vid vigeln, och på festen?

Vem ska jag vända mig till för att få snacka om det helvet som jag har, är det neurologen som har ansvar ändå, eller vårdcentrlaen, där jag inte har en fast läkare utan har träffat dem flesta som jobbar där.

Usch, vilken jäkla situation att befinna sig i! Jag blir fruktansvärt upprörd av att läsa om hur du bollas hit och dit och ingen vill ta ansvar. Jag kan känna igen mig en del i det, med de njurstensproblem som jag brottas med. Jag har inget universellt bra tips på hur och vad du ska göra. Det jag skulle göra om jag hade värk och inte kunde sitta, är att åka in till akuten varje gång du känner att du inte mäktar med. Kanske blir det så att du blir sittande ett flertal timmar varje gång på akuten, men faktum är att de får inte avvisa dig därifrån och din journal växer för varje besök du gör och slutligen kan inte sjukvården blunda för att du har ett problem som så grovt och påtagligt stör din vardag! Det är nog det jag skulle råda dig till i det akuta skedet, men också ligga på neurologen för att få utredningen gjord snabbare. Dessutom hade jag med största sannolikhet, om jag hade varit som du, anmält både vårdcentralen och neurologen för att deras underlåtenhet att hjälpa dig snabbt orsakar dig betydande problem i din vardag. Du anmäler till Hälso- och Sjukvårdens ansvarsnämnd och/eller till Patientskaderegleringen, PSR.

Redigerat 2007-12-07 06:30

Eftersom var klinik har eget budgetansvar gäller det att komma rätt(bäst är nog att umgås med läkare) Jag var på Neurologen i Malmö, där jag har haft samma läkare sedan 1983, killen pensionerades under den tid han sagt att jag skulle på återbesök för att få sjukbidrag. Det tog 7 månader efter det att jag upptäckt det hela att få en ny läkare och den han slutade och for utomlands utan att ha fullföljt det som skrevs in i journalen. Det tog mig 4 år att få rätt på det hela, alla inblandade tar på sig sin skuld, men vad hjälper det?
Akuta problem är det lättare att få bukt med så blir någor akut så sök och få hjälp, det leder oftast till en snabb och klar utredning(typ för att få det gjort o bli av med dig som problem)
Stå på dig annars gör någon annan det
J

Mitt ombud fick tag i någon chef för närsjukvården i mitt landsting och hon lovade att kolla upp ärendet, att ta tag i både neurologen, rehab och vårdcentralen. När hon fick reda på att jag inte haft en fast läkarkontakt under hela tiden på vårdcentralen blev hon aningen upprörd och sa att vårdcentralen inte alls fick dela upp läkarna efter vart man bor, utan man får välja fritt. Mitt ombud gjorde klart för henne att den läkare jag hade sist som dem tyckte jag skulle ha eftersom jag bor där jag gör ville vi inte veta av alls. Fick som svar att jag har rätt att välja villken läkare jag vill i hela staden, och chefen skulle se till att jag ska få en fast kontakt.

Hon ska ta tag i chefen för rehab som fortfarande inte hört av sig till oss, trots att hon lovat det för flera veckor sedan, och vi har mailat och lämnat meddelande på telefonsvararen.


Hoppas nu att den här chefen gör som hon lovar.

Vi har en anmälan på gång, försöker sammla ihop allt jag har och få ihop det.

Till sidans topp

EN del kan komma med "praktiska" förslag på hur man kan "slippa" hjälp (för sin egen skull, det kan ju inte vara trevligt med personer på toa etc) med de grundläggande behoven. till exempel:

Svårt att borsta tänderna - skaffa löständer. (gör man inte det frivilligt så blir det så pga utebliven tandborstning i flera år + ev mediciner som torkar ut munnen).
Tuggar man inte mat behöver man inte tänder. "enklare att borsta dom när man inte kan nå munnen" (jaha, men dom jag har råkar ju finnas i munnen...)

Svårt att tugga och svälja - skaffa "knapp" eller PEG (sondmat direkt in i magsäcken) men en pump som fixar in mat alltid så slipper man vara hundrig!

Svårt med toalettbesök - skaffa en kolonstomi och en urostomi (påsar på magen) och det blir mycket lättare. Det finns stora påsar, så man kan fixa få byte per dygn.

Svårt att fixa med håret, tvätta etc - svaret heter raka av och skaffa peruk!

Nästan alla grundläggande behöv kan göras till sjukvård, äter man inte blir man sjuk alltså är äta sjukvård! etc.
En del biståndsbedömare gör redan idag liknande bedömningar när det gäller stomi, PEG. dvs när det gäller långa toabesök och personer som äter väldigt sakta (behöver hjälp dessutom!)

Göras om för att få viss hjälp?
När man inte får hjälp med toa för att det råkar bli sjukvårdens ansvar så är det svårt att stå emot hur många år som helst. Och kroppen orkar inte. Kan till och med bli behov av stomi eller PEG just pga utebliven hjälp eller för lite hjälp. Att äta för lite i för många år gör kroppen sjuk.

Har fler fått "skamliga förslag" från utredare, läkare på hur ni ska få ett lättare liv?
ex: Operera ögonen som man slipper glasögon...

Redigerat 2007-11-30 01:30

Svårt att borsta tänderna - prova eltandborste
Svårt att tugga och svälja - passera maten till soppkonsistens, det vet jag en kompis med tugg- och svälgsvårigheter som gör.
Toabestyr - finns sån där toa med spol och tork, vet ej hur bra dom funkar men de borde ju funka. En sådan är väl dyr antar jag men det finns pengar att söka!

Lycka till

Det handlar om att nå munnen.

Och i mitt fall så är en sån toalett jag lösningen.
Men för många är det en bra stol.

Jag anser självklart att man ska få hjälp om man behöver, inte opereras om.

jag fick ett korkat förslag av min arbetsterapeut en gång. Frågade efter dyna så jag kan sitta utan att få grisont direkt. fick som svar att "om man står så tryckavlastar man bäst, så du ska stå inte ha en dyna"

Hallå? Från samma besök gjorde sjukgymnasten en bedömning att jag kan stå max 10 sek utan att falla... förstår inte hur arbetsterapeuten kunde få ihop det.

En hemlighet som vi alla vet!
Atar behöver inte tänka och absolut inte förstå. Sist jag låg inne doktorerade min sjukgymnast och jag grattade genom att under adl laga till en inbakaad oxfilenacke med tillbehör och vin efter 25 år på Orup kan man tillåta sig det. At kom farande och undrade vad som luktade så gott och ville vara med. Jag svarade att nästa gång jag skulle laga mat under adl-träningen så skulle det bli sursträmming med mandelpotatis, saltsmår och rårörda lingon. Häpp ADL uteblev! Så konstigt.
Jag kunde inte glida över i min elrulle(tyvärr flickor röven den e stilla) så jag vände mig till en Tapetserare som gjorde om min dyna till ett mer glidande exemplar. Atn som såg det förfasade sig men jag pepåkade att det finns ju faktiskt ett säkerhetsbälte i stolen At himmlade med ögonen som ett jämntlänskt allmogeskåp och förklarade att det förstod jag inte, trotts det så hade jag brutit axelleden i ett fall mellan stol och säng, och det mina vänner begerp jag gott, jag som ni är inte utan förstånd. Det finns Atar som tänker Det finns tom de som förstår, inte e de vanliga men de finns.
Dynor görs av tapetserare för det är deras yrke, de fattar och förstår en stjärt, de vet hur man sitter.
Atar nöter vanligtvis röv. (har du sett en At lyfta rätt?? kunde inte tro det jag)
Om du vill kan du få en mailadress till en tappis i stockholm.
Jag tror inte att Atar får ihop det, möjligtvis får de till det.
Jag kallar mig ibland för proffersionell patient. Sedan 32 år ligger jag på sjukhus mellan 1 och 6 månader per år (det värsta jag vet, men jag colar ned) Jag har i följe, vänner som är advokater, domare för att få mitt liv av kanten och fungera någorlunda normalt.
Annars finns det massor av rullstolsdynor allt från "gummiägg" till hårda tageldynor, jag använder mig av tre olika för att "motionera ändalykten" så att jag slipper sittsår. Det viktigaste är att du försöker använda benen så mycket som möjligt, jag sparkar mig bakåt på en kontorsstol. min lilla slynros har monterat bort fotstöden på permon, det fungerar det osse.
Lämna aldrig ut dig till vården.
Testa själv
Tro dig själv
Ta vara på dig
hadebra för det har jag
J

Till sidans topp

Jag har hjälpt sambon att söka färdtjänst och läkaren har skrivit ett intyg och skickat in. Fick nu meddelande på mobilsvaret från dem att dem vill boka in ett hembesök för dem brukar göra så vid nya ansökningar.

Själv tycker jag det låter väldigt konstigt, speciellt då dem ville ha ett möte imorgon. Har man ingen förståelse alls för att alla inte vill ha hembesök eller kan boka in möten dagen efter? Har alla komuner hembesök, har aldrig hört talas om att det är så. Visst underlättar det för dem som har svårt att ta sig ut, men att ringa och säga att man vill komma hit anser jag är helt fel.

Jag har pga. mitt funktionshinder jättesvårt med att ha nya okända människor i mitt hem. Bara att ha sambons vänner som jag känner lite är jobbigt. Har haft arbetsterapeuter och sjukgymnaster på besök och numera så åker jag till dem istället om dem inte verkligen MÅSTE hit för att titta på något.

Vill inte att det ska bli strul med hans ansökan bara för att jag tycker det är skitjobbigt med hembesök, då lånar jag heldre svärmors bil och kör oss till ett möte på komunen, villket är mycket lättare för mig.

Sambon vill ha med mig på mötet så att jag åker iväg undertiden är inte ett alternativ.

Hur motiverar man ett hembesök från färdtjänst, vad ska dem titta på här?

Jag tycker att det låter mycket konstigt, jag har haft färdtjänst i olika former i hela mitt liv, inte har dom gjort nått hembesök hos mej inte.

Såvitt jag vet, så har inte färdtjänsten rätt att kräva att få göra hembesök. Om jag vore du, så skulle jag helt enkelt säga att det passar er bättre att besöka handläggaren på plats och det har ni rätt att kräva. Om då handläggaren motsäger sig detta, så måste hon/han också motivera varför hon behöver komma hem till er.

Lycka till!

jag ska ringa upp henne när jag pratat med sambon, vill säga att vi kommer till dem istället, men samtidit så känns det som om det blir extra strul från deras sida då. Men så får det bli.

Googlade lite och såg att många komuner har hembesök för att utreda om man är berättigad till färdtjänst eller inte, förstår inte helt varför. Vill man smygkika hur många hjälpmedel som används eller vad? Måste bli massa restid för handläggarna om dem ska åka hem till alla.

Det är ett sätt att motivera de pengar som dom söker för sina administrativa kostnader.

Var en gång på en föreläsning om just kommuner och försäkringskassor där mannen som höll föreläsningen berättade att hembesök är ett sätt att sätta kommuninevånarna på plats, få oss att känna oss besvärliga och generade. Det gör att de får ett övertag, de är myndighetspersoner som kan ta sig friheter, vi är små medborgare som kan bestämmas över. Jag släpper efter den föreläsningen inte in någon såvida det inte har med mitt hem att göra, är ju lite dumt att inte släppa at som ska kolla bostadsanpassning, däremot finns ingen som helst anledning att släppa in någon för färdtjänst skull, är inte troligt att de ska köra runt i er lägenhet. Vad de däremot vill veta är om ni har trappor, om det behövs bärhjälp osv, men det kan ni ju själv berätta.
Stå på er o lycka till

Man vill ju inte släppa in folk man inte känner på hembesök i onödan.
Det kan vara en handlägare på nån myndighet eller bara nån som söker ass. jobb. Är ingen trevlig känsla när folk är nyfikna och passar på att granska hur man bor. Folk blir lätt avundsjuka och bor man i en mindre ort så vet snart "hela byn" att X har en stor tv eller nyrenoverat kök .
Ingen (utom polis t.ex.) har rätt att klampa in utan ens tillåtelse.

Precis, och vad säger den personen till någon annan sedan osv... Har jobbat tillräckligt med myndigheter och andra personer som borde veta vad tystnadsplikt är för att veta att det tas mycket lätt på den lagen från vissa håll.

Mitt hem är min fristad. Jobbiga beslut och samtal anser jag ska tas på andra ställen än mitt hem. Rent lagligt om jag släppt in någon så är det svårt att tvinga den att gå ut. Blir det en jobbig situation så har vi ingen chans att gå iväg. Är man på ett kontor så kan man alltid gå därifrån. Finns även andra runt omkring, förhoppnigsvis som kan hjälpa till. Nu är inte jag aggressiv på något sätt, men att ha en svår diskussion är extra jobbigt när det ska ske i min soffa.

Sen kostnadsmässigt så känns det som slöseri att ha minst 2 personer hit, för dem kan knappast åka själva, och restiden på det. Istället för att vi åker dit. Dem är väl medvetna om hur det ser ut här, då området vi bor i är ett känt område, och alla hus ser likadana ut.

DodeN skrev: Hur motiverar man ett hembesök från färdtjänst, vad ska dem titta på här?

Jag tycker också att det är lite obegripligt vad de ska hem till er att göra, men det kanske bara är ett sätt att försöka vara praktisk och tillmötesgående från handläggarens sida? Eftersom det är just färdtjänst det handlar om, får man ju anta att din sambo problem med att använda allmänna kommunikationer och det är kanske DÄRFÖR som handläggaren vill ha mötet hemma hos er. En tanke bara.

Själv har jag haft färdtjänst sen 1988, hade aldrig behövt träffa någon handläggare personligen förrän 2005, då en kvinna ville komma hem till mig. Jag reagerade som du, fattade inte vad det skulle vara bra för, men men. Hon tyckte väl att jag lät för "frisk" i telefonen antar jag, för när hon väl kom hem till mig uttryckte hon en viss ...förvåning över de fysiska svårigheter jag faktiskt har!

Sen bytte jag kommun, där räckte det fullgott med ansökan + läkarintyg. Skönt!

// A E

Första gången jag ansökte om färdtjänst var 1987, jag bodde hemma. Och den handläggaren kom hem på besök. Det kändes väldigt konstigt.
Men hon sa att det var för att mina föräldrar skulle slippa ta ledigt och köra mig.

Redigerat 2007-11-18 15:43

Fick tag i handläggaren och när hon sa att hon ville göra hembesök så sa jag bara att det inte passade utan att vi heldre kom dit, för att det är jobbigt med hembesök för oss.

Väl där visade det sig att handläggaren jobbat mycket med funktionshindrade i olika situationer och förstod att det kan vara svårt med hembesök och sådana saker. Jättebra handläggare, sambon och hon pratade själva och jag avbröt bara en gång för att förtydliga, och allt vi hade antecknat för att ta med ställde hon frågor om och fick med.

Nästa vecka får vi beslutet, hoppas det blir positivt. Fast läkarintyget verkar inte ha kommit till dem men dem behövde inte det nu.

Grattis till att ni stod på er och att det gick bra på mötet. Har också märkt en viss förändring de sista åren, är nog många fler nu som vågar säga ifrån om att de inte vill ha hembesök.

Till sidans topp

För några dagar fick jag en räkning av Region Skåne på 2689 kr för de sjukresorna jag gjorde maj- sept. Samt att varje enkelresa kostar 98 kr.

Jag var 100 procent 100 procent sääker på att jag hade fria resor fr o med mars 2007 efter att jag talade med en handläggare för att kolla om jag hade kommit upp till högkostnadskyddgränsen.

Ringde dem om hade skickit räkningen. Fick hävda på mig medan de sade att jag ej hade fria resor än och att jag bara var upp på 1080 kr inte 1800.....Samt sade de att mitt intyg som kuratorn skiickade i början av året ej gälölde måste fixa ett nytt.

Jag fattade inget.....höll på att fixa ett nytt intyg men ringde dem igen igår för ett nytt försök. Plötslig sade de att jag hade haft rätt och att det var streul med deras datorsymstemet. Nu hhällwer mina fgria resor, intyget och godkända adresserna.

Jag satt ju flera timmar i telefonebnb pga det härt men fick som plåst på såren förlängd min fria resor till juli 2008!!!

Men jsg blev ju orolig ang räkningen o hade mardrömmar om den.....men nu har de riivit räkningen. pphhuu.

Måste man vara starkb o envis för att kunna hävda sig o bli trodd. Det var nära att de ej uyiupptävckte misstaget pga jag bad dem att kola en gång till igår.

Atetos74 skrev: Jag satt ju flera timmar i telefonebnb pga det härt men fick som plåst på såren förlängd min fria resor till juli 2008!!! Men jsg blev ju orolig ang räkningen o hade mardrömmar om den.....men nu har de riivit räkningen. pphhuu. Måste man vara starkb o envis för att kunna hävda sig o bli trodd. Det var nära att de ej uyiupptävckte misstaget pga jag bad dem att kola en gång till igår.

Tack o lov att du hade rätt och att du orkade säga ifrån, men det är ju sanslöst att det ska få gå till så här.

Till sidans topp

Idag skulle jag till Lund och göra en avgjutning till en Remmermask, sambon ringde 7 i morse för at beställa sjukresa, visst inga problem, förren han sa att jag skulle ha en ledsagare med, det gick inte för jag har inte ledsagare på färdtjänsten och då får man numera inte heller ha det på sjukresor. Va då? Det har man alltid fått, sa han. Det får man inte längre sa den sura bruden i växeln. Nähä, sa han, då följer jag med som medresenär och betalar för mig, sa han. Det går inte, man får inte ta någon med sig på sjukresor.......
jag fick ett spel, storlek större, och kastade mig över telefonen och ringde de som har hand om sjukresor i regionen, och ja, det stämde. Om man ska åka sjukresa måste man åka själv, får inte ta med någon som stöd eller hjälp, såvida man inte är under 16 eller över 85 eller har färdtjänst med ledsagare.
var så vansinnig så jag nästan kreverade, sjukt folk får alltså inte ta någon med sig om man är rädd utan det krävs intyg från läkare eller vc att man behöver hjälp. Dessutom säger idioten på sjukresor att det är upp till var och en att veta sådant och det har minsann gällt sen i somras.
Kastade mig på luren igen (ska nämligen till Lund två gånger denna veckan) och ringde min vårdcentral, fick prata med en vettig människa (den första den här dagen!!) som var lika arg som jag, de hade fått reda på det förra veckan, en patient kom dit utan problem med sin man, däremot inte hem. Så denna underbara människa ringde sjukresekontoret (vilket är detsamma som färdtjänst) och skickade in ett fax att jag behöver ledsagare och fixade dessutom så jag hade en bil här kl. 12 trots att jag inte fixat alla samtal förren vid 10.30.

Så ni skåningar, se till att fixa ett sådant intyg om ni behöver det.

Hej!

Det är samma sak här i Stockholm, men om bara vårdgivaren lägger in ledsagare ok i datorn, så är det inga problem. Så det gäller att komma ihåg det när man bokar. Tråkig upplevelse du fick, tur att den slutade bra ialla fall!

Jag bor i jönköpingslän o där intygar läkaren/vårdinrättningen fr gång till gång ang ledsagare o jag har hittils inga bekymmer att få detta, men.. jag har iof ledsagare på ftj beslut oxå

Ni som inte har ledsagare på era ftj beslut har ni "bråkat" om detta? Jag har som skäl bla att ändra läge i permon, stötta mig när det svänger för mkt i bussen etc...kravet att få ledsagare är att man behöver hjälpen UNDER resan

Hej! Jag har väl iof inte bråkat om ledsagare när jag fick avslag, men jag kanske borde ha gjort det?.....

Jag uppgav bla som skäl att jag inte kan resa mig själv från passagerarsätet pga muskelsvaghet och balansproblem, men fick då till svar att det kunde chauffören hjälpa till med. Tyvärr är dessa chaufförer inte alltid så kunniga i lyftteknik och det blir ofta fel, så kanske det vore idé att söka igen. har inte permo utan elmoppe och då får man inte sitta kvar under färden av säkerhetsskäl, utan måste flytta över till ett vanligt säte.

Stå på dig Lise. Färdtjänsten i Stockholms län (såg i din presentation att du bor i stockholmstrakten) har själva gått ut och sagt att om man behöver hjälp under och i anslutning till en resa så ska man ha egen ledsagare med sig. Så den handläggaren som sa att chauffören ska hjälpa till med förflyttningar som i ditt fall har inte läst på deras egan regler. Så stå på dig

Redigerat 2007-11-06 14:34

Va, ska inte taxichaufförerna hjälpa till med förflyttning till och från sätet? Det trodde jag. För När jag har åkt med någon som behövt hjälp och den ej haft någon med sit då har chauffören hjälp personen i och ur rullstol osv.

Npkw skrev: Stå på dig Lise. Färdtjänsten i Stockholms län (såg i din presentation att du bor i stockholmstrakten) har själva gått ut och sagt att om man behöver hjälp under och i anslutning till en resa så ska man ha egen ledsagare med sig. Så den handläggaren som sa att chauffören ska hjälpa till med förflyttningar som i ditt fall har inte läst på deras egan regler

Jag fick avslag på ledsaga då de ansåg att föraren ska hjälpa till och från bilen, in och ur. Men behöver man hjälp under själva resan, när föraren kör så kan man få rätt att ha med ledsaga.

Överklagade då jag behöver hjälp även under resan och så fick jag ha med ledsaga.

Det var visserligen ett par år sedan som jag fick brevet från färdtjänsten om att de "krävde" att man skulle ha egen ledsagare med sig om man behövde hjälp under eller i anslutning till resan, och det kan ju ha ändrats igen utan att man har fått meddelande om det.

Sedan ver jag också att de flesta chaufförer hjälper till utan att bråka. Men jag har råkat ur för "paragrafryttare" som sagt att det det är inte mitt jobb, om du behöver hjälp så ska du ha ledsagare med. Även om det är ovanligt, så förekommer det.

Här är det näst intill omöjligt att få ha ledsagare med, man ska behöva hjälp under själva resan, t.ex om man har andningsproblem, är aggresiv eller på annat sätt inte klarar själva resan själv. Man har istället olika saker som står på färdtjänstens dator, typ "direktresenär" "ensamåkare" "hand i hand" (vilket innebär att föraren ska lämna av resenären till annan person) eller "bärhjälp" "följas in" osv, det får då skånetrafiken extra betalt för av kommunerna och det blir mycket billigare för dem än att betala för en extra person.

Himla hackande på sjukresor o färtjänst i skåne. Själv sökte jag endast färdtjänst och fick specialfordon och ledsagare utan att be om det. Färdtjänsten i Malmö är helt fantastiskt!

Det handlar mycket om vilken handläggare man får, både hos själva färdtjänsten och på medborgarkontoret (som står för färdtjänstansökningarna här i Sthlm), samt hur läkarens utformar sitt utlåtande.

Till sidans topp

Jag undrar varför FK varje år drar för lite skatt på de pengar man får från dem, så att man varje år drabbas av kvarskatt? Hur kan man göra för att de kan dra mer, så man kanske slipper kvarskatten men ändå inte att de drar för mycket så man blir utfattig på kuppen? Har de bara en viss procent de drar varje månad, och varför tänker de inte på att jag som får bidrag o s v drabbas av kvarskatten p g a att de drar för lite?

Om man säger till dem nu t ex inför 2008, måste man då hålla på att säga till varje år, eller räcker en gång?

Jenny skrev: Jag undrar varför FK varje år drar för lite skatt på de pengar man får från dem, så att man varje år drabbas av kvarskatt? Hur kan man göra för att de kan dra mer, så man kanske slipper kvarskatten men ändå inte att de drar för mycket så man blir utfattig på kuppen? Har de bara en viss procent de drar varje månad, och varför tänker de inte på att jag som får bidrag o s v drabbas av kvarskatten p g a att de drar för lite? Om man säger till dem nu t ex inför 2008, måste man då hålla på att säga till varje år, eller räcker en gång?

Ring dom och kolla hur mycket skatt dom drar procentuellt sett, lägg till lite för även bank räntor m.m dras det skatt på så skall du inte råka ut för restskatt.

Jenny skrev: Jag undrar varför FK varje år drar för lite skatt på de pengar man får från dem, så att man varje år drabbas av kvarskatt? Hur kan man göra för att de kan dra mer, så man kanske slipper kvarskatten men ändå inte att de drar för mycket så man blir utfattig på kuppen? Har de bara en viss procent de drar varje månad, och varför tänker de inte på att jag som får bidrag o s v drabbas av kvarskatten p g a att de drar för lite? Om man säger till dem nu t ex inför 2008, måste man då hålla på att säga till varje år, eller räcker en gång?

Jag tror att du behöver endast säga till FK en gång

Till sidans topp

Har vart inlagd på neurologen pga mina problem. Fick ingen diagnos utan ska träna. Vissa av dom problemen jag har lyssna dom inte på. Varför är de så här? Eller kanske är inte något neurlogiskt jag har.. Vad är de då i så fall??? Finns mer att läsa om detta i min blogg:

http://speedgirlgirl.blogg.se/1192722469_neurologe
n.html

Till sidans topp

Hur många här har blivit dåligt behandlade inom sjukvården? Tex. av Läkare,Sköterskor,Sjukgymnaster,Arbetsterapeuter och hjälpmedelsutrprovare och allt vad de nu finns?
Vad skulle vi kunna göra åt de???

Det enda vi kan göra är att klaga på de enskilda tillfällena, och hoppas att det nångång hörsammas.

Alltför många gånger, men numera tar jag inget sådant, har mer än en gång lämnat rummet mitt under ett besök och bett om ny läkare, har jag inte fått det har jag gått. Åker aldrig till läkare själv, har alltid någon med.

jag med, har alltid någon med mig. Har inte lämnat något besök men suttit och stortjutit och bett sambon att få gå hem. Han höll mig kvar, som tur var. För tillslut så visade det sig att den här läkaren var ok.

Vi har anmält men oftast så händer inget, fick brev från socialstryrelsen för någon månad sedan att dem inte tänker göra något. Utan anser att sambon fått den vård han behövde, trots att han aldrig fick någon vård alls. Men det ljögs för oss och dem när vi frågade. Troligen ska detta anmälas igen, men numera så sköter vårat ombud det, vi orkar inte.

Jag har anmält saker till HSAN-utan åtgärd då förstås. Jag har även tagit upp det med personens chef. Jag har sagt ifrån där och då att jag inte tar vad som helst. För mig kan det räcka med att de låter bli att presentera sig när de kommer in i rummet, för att jag ska tappa förtroendet för dem.

Till sidans topp

Min ortoped skrev i ett brev för ett tag sedan att han ville att jag skulle genomgå en datatomografi så jag ringde röntgen idag för att kolla om dom fått någon sådan remiss och de hade dom inte fått någon utan de stod i deras dator att en magnetröntgen ska göra. Och att de var ortoped läkaren som beställt en sådan. Så de går tydligen att göra en sådan. Men de vet inte neurologen om. De verkar bra. Men de tar minst 8 veckor innan man kan få komma på en magnetröntgen. Från de att tid är beställd och någon tid är inte beställd. Så att denna utredning lär inte vara klar innan jul. Blir så trött att allt ska ta sådan tid.
Blir sämre och sämre men inget händer.... Är de meningen att man ska ha sitt liv på pause bara för att man är sjuk eller???

Om jag var du så skulle jag ringa upp ortopeden och neurologen och kolla att det verkligen går att göra en datortomografi. Jag är också stelopererad för skolios och på den tiden man gjorde det (11 och 8 år sen) så använde man material som man trodde var icke-magnetiskt, men i vissa fall har det visat sig att materialet inte var helt "rent". Därför vågade man inte göra MR på mig utan fick nöja sig med datortomografi...

Väntetiderna är tyvärr långa påtryckningar hjälper ibland men inte alltid.

Becky skrev: Om jag var du så skulle jag ringa upp ortopeden och neurologen och kolla att det verkligen går att göra en datortomografi. Jag är också stelopererad för skolios och på den tiden man gjorde det (11 och 8 år sen) så använde man material som man trodde var icke-magnetiskt, men i vissa fall har det visat sig att materialet inte var helt "rent". Därför vågade man inte göra MR på mig utan fick nöja sig med datortomografi... Väntetiderna är tyvärr långa påtryckningar hjälper ibland men inte alltid.

De är min ortopedläkare som satt in mina skruvar som beställt magnetröntgen. För datatomografi är för otydligt. Och de ända som kan hända om de är fel sorts skruvar är ju att bilderna på magnetröntgen blir dåliga så har jag förstått de.

Speedgirlgirl skrev: De är min ortopedläkare som satt in mina skruvar som beställt magnetröntgen. För datatomografi är för otydligt. Och de ända som kan hända om de är fel sorts skruvar är ju att bilderna på magnetröntgen blir dåliga så har jag förstått de.

Vi har säkert inte samma material...De var rädda att de starka magneterna skulle kunna påverka skruvarna och stagen så att det "rörde på sig" eller att de blev väldigt överhettade i min kropp...

Becky skrev: Vi har säkert inte samma material...De var rädda att de starka magneterna skulle kunna påverka skruvarna och stagen så att det "rörde på sig" eller att de blev väldigt överhettade i min kropp...

Det låter ju lite läskigt tycker jag.
Önskar jag varit mer försiktig förut.

Gjorde en del dumma förflyttningar och åkte uppskjutet/fritt fall på Liseberg 1 gång, och det bör man ej göra när man har skruvar och stag i ryggen. Tänker aldrig mer åka sånt .

Jag är opererad många gånger i rygg och axlar och ortopedspecialisterna har satt in titan bland annat och andra grejer, som jag tyvärr ej kan namnet på, men jag har klarat av olika röntgenundersökningar som då magnetkameraundersökning. Jag har aldrig hört att jag inte skulle kunna genomföra en röntgen pga att det som är inopererat ska "röra på sig". Men jag förstår ju att din situation ser annorlunda ut, men hör efter med din ortoped igen och är hon/han osäker så be dem höra efter med ortopedspecialister i Stockholm/Göteborg.
Hoppas det löser sig för dig!

Till sidans topp