funktionshinder.se logotyp

 

Myntstaplar. En liten, kostymklädd man står nedanför och tittar upp på dem.
Kan man mäta livskvalité i pengar?

Recension av: Ayan Abdullahi
Publicerad: 2007-08-19

Även om man har det knivigt med pengar är det ju helt ologiskt att man som brukare får betalt med pengar som redan är ens egna!

Häromdagen satt jag som vanligt på morgonen och drack mitt kaffe vid köksbordet, jag är inte den mest pigga personen så tidigt på dagen så kaffe är mitt bränsle kan man säga. Vanligtvis brukar jag inte ens bläddra igenom tidningen men den här morgonen beslutade jag mig för att se vad som hände i världen. Av en slump fick jag fram en artikel i det numret av Dagens Nyheter som angår oss funktionshindrade i högsta grad. Rubriken löd "Handikappades stöd ska regleras i ny lag" (http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=667879) och handlade om att vissa assistansföretag väljer att locka brukare till sig genom att betala ut en viss summa av deras assistansersättning direkt på brukarnas privatkonton.
Jag har hört om detta fenomen förut men då har jag aldrig riktigt tänkt igenom det. Den här gången slog det mig faktiskt hur underligt det hela var. Även om man har det knivigt med pengar är det ju helt ologiskt att man som brukare får betalt med pengar som redan är ens egna! Det finns alltså personer som låter sig luras, detta är ju ändå pengar som ska gå till att vi får den hjälp vi behöver så att vi kan trivas i vår vardag. Denna handling skrämmer mig något då vi nu kommit till en tid när vi själva glömmer varför vi får assistansersättning från första början. Reformen kom till för snart femton år sedan och tanken var då att man som funktionshindrad skulle ha precis samma möjligheter som vem som helst; inte mer och inte mindre. Varför väljer man då att offra dessa möjligheter för att få ut en summa pengar som redan är ens egna? Är det inte bara det gällande assistansföretaget som gynnas av något sådant? Jag menar, brukaren får ju sämre assistans eftersom företaget inte behöver bry sig om att hålla hög grad på sin service.
Hur som helst verkar det som att den sortens verkstad lider mot sitt slut, i artikeln står det att Lss-kommittén ska se över lagarna och att en ändring kommer att ske i juni nästa år. Detta tycker jag verkar helt underbart! Då måste samtliga företag inrikta sig på att tillse med den bästa möjliga servicen för att kunna få brukare, inget mer utnyttjande! Jag hoppas bara att alla dessa funktionshindrade inser vilken frihet det kommer att ge dem i framtiden, då kan även de ta vara på det reformen gav oss år 1994 och börja leva sitt liv av möjligheter.

Om Ayan Abdullahi:
Ayan är en optimistisk livsnjutare med fötterna väl placerade på jorden.