Funktionshinder.se logotyp.
Klicka för att komma till startsidan!
Anpassa utseendet på Funktionshinder.se. Fråga Fh:s panel. Se de senast publicerade texterna indelade i olika kategorier. Till forumet. Se de senaste medlemstexterna och information från administratörerna. Klottra på planket. Sök på Funktionshinder.se efter texter, medlemmar, länkar eller foruminlägg. Länkarkiv - Sök efter länkar till andra sajter.
Sponsra Funktionshinder.se. Kontakta oss som driver Funktionshinder.se. Hjälp / Vanliga frågor. Prylshoppen. utfyllnadsbild
 
fh sponsorer Besök Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Besök Livihop Besök Atlas Assistans AB ledig sponsorplats
 

 

Brädad av en invalid.

Krönika av: Lena Käld
Publicerad: 2006-04-14

Lena Käld sitter i en rullstol. I bakgrunden syns en husvägg och hon ler mot kameran.
Kan man vara intressant som kvinna om man är rullstolsbrukare? Ja, absolut, det handlar i stor utsträckning om självförtroende och konsten att älska sig själv, trots brister och skavanker.

Nu kanske någon blir arg och tänker, vadå lätt för dig att säga, du som ändå har mycket rörelse och funktion kvar i behåll. Naturligtvis har vi olika möjligheter, men varje människa måste utgå från sin situation.

Jag vågar påstå att självförtroendet och den egna självkänslan avspeglar sig ofantligt mycket i omgivningens ögon. Som du upplever dig själv, så låter du omgivningen uppfatta dig. Inte till hundra procent, men i stor utsträckning.

Ser du dig själv som en kvinna som kan attrahera är möjligheterna för dig att attrahera väldigt mycket större. Kan du känna dig fin, vacker och åtråvärd fast du har spinkiga ben, sned rygg, eller vad det nu kan vara, blir det inget stort problem för omgivningen heller. Inte att förglömma dina inre egenskaper, allt handlar inte om yttre skönhet.

Knepiga attityder
När jag är ute på krogen eller i andra sammanhang behandlas jag som alla andra, med undantag. Visst har det hänt att jag mött människor med knepig attityd eller som är helt otroligt okunniga eller rädda för mötet med mig som hjulbent. Jag har alltid varit en person som tar för mig av livet, som inte ber om lov av andra att göra det jag vill. Vill jag dansa när jag är på krogen, så dansar jag. Är jag på ett ställe där ingen mer än mina vänner vet att jag kan dansa, får jag väl visa det. Inte sitter jag och väntar att någon ska våga bjuda upp mig, om ingen kanske vet att jag vill och kan dansa.

Jag försöker fokusera på ett positivt perspektiv, det gör livet roligare. Pratar vi krogliv och dans, kan man ibland bli arg, men det underlättar om man kan se positivt på vad livet erbjuder. En gång bjöd en kille upp mig, vi dansade ett par danser, råkade meja ner en något berusad kvinna klädd i åtsittande kläder i leopardmönster och mycket högklackade pumps. Detta bekom inte min danspartner som ville fortsätta med en lugn dans. Jag hann inte hindra honom från att lyfta upp mig ur rullstolen, sedan svävade jag runt på dansgolvet, ganska arg. Han tyckte nog att han kom på ett bra sätt, och eftersom jag inte är speciellt tung var det möjligt. Jag svalde min stolthet, och fick en trevlig kväll med många danser.

Se till att få roligt
Andra gånger har det hänt att mina tjejkompisar blivit uppbjudna före mig, jag ljuger om jag säger att det inte är trist att bli ensam vid bordet. Jag kan välja att tolka det som det beror på mitt handikapp, eller att det beror på andra faktorer. Hur förklarar man annars alla andra gånger då jag fått danspartner hela kvällarna och mina vänner fått betydligt färre danser? Ett råd - sluta fokusera på varför, se till att få det roligt i stället!
Faktum är att jag många gånger haft fler killar efter mig än mitt sällskap. Vad beror det på? Jag tror att det beror på mitt sätt att vara, att jag vågar ha roligt, bjuder på mig själv, och att jag tycker om mig själv. Jag kanske låter lite skrytig, men vad är det för fel att tycka om sig själv? Inget alls, det är en förutsättning att få det roligt och bra i livet. Nu kanske det låter som jag är ute på krogen för att ragga, men så är inte fallet, jag har en man. Jag är ute på krogen ibland, inte ofta men när det händer för att ha roligt, dansa och träffa vänner och bekanta.

Ja, så var det överskriften "brädad av en invalid". Den satte jag bara för att fånga uppmärksamhet, men vad är det för konstigt med det? Vem skulle inte föredra en glad, rolig och småtokig invalid framför en trist människa som inte vågar ta ett steg fel, och det behöver ju vi rullstolsbrukare inte bekymra oss för.

Faktaruta:
Tidigare publicerad på: http://www.lanternan.nu

Om Lena Käld:
Lena Käld är en skribent som ofta delar med sig av egna upplevda händelser (ibland om att leva med rörelsehinder). Hon är gift och har tre barn och har massor av olika intressen!

 

Artikelpush, rubriklogo

Jag har en sjukdom men jag är inte sjuk – tio år senare
Livet fullt ut!
Inbjudan till konferens 12-13 mars 2016 på temat Livet fullt ut!
Läs mer--> 4305 läsare


Anneli signerar en bok.
Vilma och Loppan, böcker att känna igen sig i!
- Jag har alltid tyckt om att skriva och när barnen var små gjorde jag ofta berättelser för dem u...
Läs mer--> 13276 läsare


Vad hände sedan?
I januari kommer den, "Jag har en sjukdom men jag är inte sjuk - tio år senare"!
Läs mer--> 5920 läsare


Spännband
Privatisering, till vilket pris?
Sambandscentralen för färdtjänsten i Stockholm ska försvinna. Nu ska man ringa till de enskilda f...
Läs mer--> 14410 läsare


Kemiska flaskor.
Personlig assistans utan personkemi.
Du verkar vara bra,
men någonting är inte som det ska.
Det går inte att ta på,
något har gått ...
Läs mer--> 11867 läsare

 

© Copyright 1999-2025 Funktionshinder.se
Läs Fh:s regler | Kontakta Administratörerna för Fh | Om cookies på Fh