Kärlek.

Är det nått vitt och fluffigt vi alla känner men inte ser?
Är det en vacker sommaräng med vajande grässtrån?
Är det regnet som strilar ner utanför fönstret?
Är det en sandstrand med den finaste sand du kan tänka dig?
Är det en trafikljus som slår om till grönt?
Är det en telefonsignal?
Är den röd?
Är det en bröllopsinbjudan?
Är det en glad blick från en förbipasserande på torget?
Är det våfflor med sylt och grädde?
Är det grannens 3-åring som springer runt med choklad i hela ansiktet?

Kärlek är individuellt - jag kan bara tala för mig själv när jag säger att jag vet vad kärlek är!

För mig är det:

Att få rullstolshjulen pumpade.
Ett sömnigt leende från andra sidan av sängen.
Att få in tidningen till frukost.
Att se solen på himlen och känna värmen från dess strålar.
Att kunna lägga folks fel och brister åt sidan.
Att ta en sväng med bilen och lyssna på skön musik på hög volym.
Att få ett lurvigt ansikte och en blöt nos i ansiktet mitt i natten..
Att få hjälp upp när jag ramlat på golvet.
Att få en glad överraskning när jag öppnar badrumsskåpet.
Att kramas.
Att människor omkring mig älskar mig för den jag är.
Att se vårens första snödroppar i trädgården.
Ett glatt sms.
Att somna bredvid sin favoritkille.

Kärlek kan vara så mycket att jag skulle kunna hålla på i evigheter att räkna upp en massa.
Med andra ord kan man inte riktigt ”sätta namn” på kärleken – den finns där alltid, men i väldigt olika former och utseende.

Det är väl det som är riktig KÄRLEK??