|
Jag och min man har varit tillsammans i snart ett decennie. Jag har en funktionsnedsättning som är progressiv så jag var mycket "friskare" när vi träffades även om han visste att jag var sjuk. Nu har vi ett barn ihop och han vill ha ett till. Jag vet inte om jag orkar, speciellt med tanken at han redan tycker att han måste göra mycket trots att vi delar på allt som vhar med barnet att göra.
Senast han var lite på lyset började han snacka på väldans om att han flera gånger funderat på att lämna mig men alltid kommer fram att han älskar mig. Om jag inte vill skaffa ett till barn kanske han skaffar det med nån annan. Jag tog det inte på så stort allvar då men nu i efterhand känner jag mig skiträdd.
Vi jobbar på en ansökan om personlig assistans så jag är livrädd för hur det ska gå om jag får avslag. Blir det droppen som får bnägaren att rinna över?
Lämnar han mig då? Jag är så jävla trött på att stå i underläge till alla bara för att jag behyöver deras hjälp. Ska jag behöva känna så för min egen man? Att han lämnar mig om jag inte uppfyller hans önskningar till fulla.
Gud, jag tror jag deppar ihop totalt.
|