Satt och pratade lite med en tjej som jag gav några tips. Och då kan jag ju skriva dem här också, tänkte jag... För mig är det enklare att be en assistent att stanna, än att be den gå. Med detta menar jag att följande regler gäller hos mig (några exempel): - Om telefonen ringer så går assistenten undan. - Om jag inte aktivt behöver assistenten så går hon direkt in på assistentrummet och stänger till dörren. - När jag träffar familj/vänner så håller sig assistenten i bakgrunden. Att jag vill ha det så beror på att det är mycket lättare att säga/visa "Du kan stanna, det är ok!" än att säga/visa "Nu vill jag inte ha dig i närheten!". Det händer att jag sagt innan till en assistent att hon kan vara mer aktiv i samtalet om hon vill, när jag träffar vänner. Men har jag inte uttryckligen sagt något, så är det att vara min skugga som gäller. Är jag flummig?
Du är inte det minsta flummig. Det är ju precis så här det skall fungera tycker jag. Hade jag haft ett assistentrum så hade jag antagligen haft liknande regler.
Inte det minsta flummigt, Ninnie. Tror inte dina assistenter tycker det heller, utan det brukar uppskattas om man är rak och att de vet från början vad som gäller. Då blir det ju dessutom mycke mindre anledning till irritation från båda hållen. Jag har det ung. likadant här, fast är jag själv med assistenten blir det mer kompisaktigt.
önskar det var så hos min karl :o. men jag är själv för dålig att säga ifrån. vill inte ha tjaffs, då får de hellre sitta kvar >.< *larvmaja* - Ibörjan fick vi vara ifred men inte längre... problemet är att lägenheten är för liten de har ingenstans att gå förutom till sovrummet eller köket. och där finns ingen dator eller tv osv. jag kan ju inte be dem gå ut :o. (främst p.g.a vårdbehovet)
Hur har du det då?
de är "där" hel tiden förutom när vi äter. sitter vi vid datorn sitter de i samma rum och kollar på tv. sätter jag mig vid min laptop sätter de sig ibland brevid honom vid hans dator. ett helt sjukt exempel som jag blev ganska sur på men det gick snabbt över... var i går när vi satt på olika håll ( jag hemma hos mig han hos sig ett antal mil bort...) och jag skrev till honom på en chat godnatt, puss och kram osv, inga konstigheter.. och så får jag tillbaka "....xxxx unzips his pants and pulls out..." och min karl skulle aldrig skriva något sånt själv. jag är medveten om att assistenten som jobbade är helt vrickad oftast på ett kul sätt men det där kändes inte så bra. jag vill ju veta att det är min kille jag pratar till, ska jag behöva fråga om det är någon annan där ?? edit: stavning Redigerat 2008-07-06 03:45
Det låter jättejobbigt och är en sådan sak som riskerar ert förhållande i längden. Passa på att har mer strikta förhållningsorder till assistenterna vid nästa nyanställning och låt de gamla följa de nya reglerna. Det verkade ju fungera bättre tidigare, skrev du. Se till att återgå till det sättet. Jag accepterar aldrig att en ass får röra min eller de övrigas datorer - det har inte ens kommit som en fråga, så big no no är det.
eftersom jag behöver assistans ofta tycker jag att det är enklast för mig att ha assistenten nära. jag säger bara till om jag vill vara ifred
Till sidans topp
Ska maila en sökande och boka tid för intervju. Lite nervöst (jag ska kolla om jag kan vara på företagets kontor) Läst persons svar och det känns bra. 22 år, bor söder om stan. Personen studerar på kth och har planer på att ta lite paus. Har en del luckor i schemat från 19 juli så det vore perfekt om personen kan hoppa in. Vänta på att en till ska lämna in ansökan. Jag har sluppit ansökningar från personer som vill "ta hand om stackars mig, ge mitt ett liv etc" Hellre 3 bra sökande än 35 som jag ska sortera bort!
Spännade! Har du någon med dig som "minnes- och intrycksstöd"?
Dags för intervju onsdag eftermiddag... Förberett med frågor och lite info. Ska maila en annan som inte lämnat in ansökan än. Vill han jobba här så får han faktiskt söka jobb...
En extra assistent hittad. Det kändes bra. Han frågade lite, och jag frågade lite mer... Han studerar så det är ju ett tillfälligt jobb. Men det är just det jag behöver. Så han frågade om han bindande avtalet är... Jag svarade att det är inhopp på timbas. Inte uppbunden att jobba ett visst antal timmar. Han frågade även hur man gör när man säger upp sig... Han pluggar ju och ska säkert jobba med det han lärt så småningom. Jag ska maila han om aiai och fixa ett minimöte om någon vecka så han få hälsa på dom andra. Jag tror att det är bra att man träffat sina kolleger även om man aldrig jobbar ihop... Att det är lättare att sms-a ringa någon man sett... Väntar in papper från en till. Som jag ska boka in för intervju så snart det går (tänkte kolla på medborgarkontoret om man kan låna ett rum, han bor oxå i Rinkeby så att åka till kontoret känna lite jobbigt)
Skönt att höra att du hittat en till nu, är ju svårt att hitta vettigt folk
Jag har också hittat 3 st utan att ha annonserat ut. Hittade inom mitt kontaktnät. Hoppas att det räcker med de 3 men 12 prrocent tjänst saknas.....Berkar en kanon gäng ass jag har fått ihop. Träffade den första över en fika pga hon skulle ute o resa så vi hann ej stt ha det ritiga abnställningsinterjuv innan. Ska bli spännande o se vad som händer. Allt känns mkt bra med företaget mkt frihet o många förmåner man får på köpet!
Vi har haft egen assistentfirma i flera år nu. Men det har varit min mamma som har skött den eftersom jag har gått i skolan och så. Nu försöker jag ta över lite mer för jag vill bli mer självständig och mamma vill börja jobba med något annat. Sen så ska jag förhoppningsvis flytta hemifrån snart och då blir det krångligt om hon ska ha hand om det. Men jag tycker det är svårt med lönerna för det blir ju lite knepigt om jag gör en assistents lön med en annan. Tycker inte riktigt att någon har med att göra vad dom andra assistenterna tjänar. Och om jag tex ska höja någons lön så kanske assistenten jag gör lönen med blir avundsjuk.. Alternativet är ju att göra lönerna med dem en och en men då blir det ju så splittrat för mig och jag vill helst kunna göra något annat utöver att sköta firman så då är det bra om det går så smidigt som möjligt. Hur gör ni som har erfarenhet av det här?
Jag tror det är smart att försöka hålla själva lönekörningarna och annat som rör företaget utanför assistansgruppen, om de som jobbar har olika lön. Att göra själva lönerna tar inte mer än nån timme per månad. Kanske din mamma kan hjälpa dig med det ändå? Eller om du har någon vän som du litar på som kan hjälpa dig?
Hos mig är det mamma som hjälper till med sådant, trots att hon jobbar hos mig. Och vi har avtalat att hon inte yppar ett ord till övriga i assistentgruppen om lönefrågor.
Hamnat i ett litet dilemma. En PA har en vän/bekant som söker jobb hos mig. Jag kan tänka mig att ta in h-n som extra. Men är lite skeptiskt att h-n som ordinarie... Hur tänker ni andra?
Är det för att det är en vän till din nuvarande PA som du är skeptisk till det att dem ska ha svårt att hålla istär jobb/vänskap eller hur tänker du? Men jag tror att man ska gå mycket på sin känsla, kanske kan du anställa personen som extra för att se hur det fungerar och känns.
Det kan nog lätt gå fel. Tystnadspliten som nämnts och om du skulle komma på kant med en av dem mister du säkert bägge två. Om det blir surt när du inte anställer kompisen - är du 100 på att du gjort rätt. Gå på magkänslan.
Jag har haft PA som varit kompisar privat, dom tom delade lägenhet, och det har funkat skitbra. Har dom inget bättre att snacka om på sin fritid än jobb (mig) så tycker jag synd om dom.
Ja... det kan ju funka. Det är en smidig lösning ibland, speciellt vid kris och när man behöver en inhoppare. Hade ett tag ett gäng som kände varandra på ett eller annat sätt. Fördelar och nackdelar. Men... det blev en smula intressant när det skar sig... Idag kan jag tänka mig inhoppare men inga ordinarie.
Jaha, här sitter jag och är oproffsig... Min PA som har jobbat hos mig i tio (10!) år sa upp sig igår... Inget personligt, hon vill ha annan typ av schema och det är dags för henne att gå vidare. Känns skitjobbigt för mig, samtidigt som jag tror/tycker att hon gör rätt för sin egen skull... Det nya hon ska ge sig in i kommer bli bättre för henne och hennes familj. Denna tjej har jobbat sen första dagen jag flyttade hemifrån (1998). På den tiden var jag ganska mycket kompis med mina PA, vi har kommit varann otroligt nära. Vi har varit med om SJUKT mycket tillsammans. Hon är den bästa assistent jag kan tänka mig, inte ett enda gräl på alla år för att vi kommunicerar så bra. Hon är min stöttepelare och min trygghet i assistansen. Hon har hängt med i mina svängar... Från den shotdrickande partypinglan med lesbiska äventyr - till den lugna och trygga mamma och fru med villa som jag är idag. Jag begriper inte hur hon kunnat anpassa sig så bra egentligen. Och nu ska hon sluta efter sommaren... Jag är 100% säker på att vi kommer fortsätta umgås. Det är den enda fördelen jag kan se med att hon slutar - att vi kan vara vänner på riktigt och på lika villkor. Hon känner nog likadant. Detta är en av anledningarna till att jag nu inte släpper in mina PA i mitt liv på samma vis som jag gjorde i början. Det blir en kraschad relation och det gör ont! Assistenter måste vara "utbytbara" utan att hjärtat brister, liksom.
Mmm... jag kan inte annat än att hålla med. Jag fasar för den dag min evige assistent säger upp sig. Då kommer jag gråta ihjäl mig tror jag. Men ja. Det skulle vara fördelen, att man kan umgås på lika vilkor. Precis som du släpper jag inte in assarna som jag gjorde förr. De är numer utbytbara, men de som varit med ett tag... de är faktiskt oersättliga.
Gud! Jag förstår verkligen! Jag blir helt deprimerad när en bra måste sluta och det måste dom ju alltid förr eller senare! Jag har tänkt på det där att man inte ska släppa dom inpå livet som ni säger men jag vet verkligen inte hur man gör! Kan ni lära mig? Det är ju skitjobbigt när det inte funkar personligt med en ass men när det funkar och allt går bra så blir man så förstörd när dom slutar eftersom man vet hur värdefullt det är... men något jag dock har lärt mig är att det går över. Men gråt du lite.. ibland hjälper det.
Men vänta lite nu. Det är ju så det är med relationer. Vi har pratat en del om det på utbildningen jag går. Det är oundvilkligt att bli berörd och påvärkas av varandra när man jobbar med mäniskor. Det beror för visso på vad man jobbar med. Men jag tycker att det är sunt att bli påvärkad och beröras. Jag kan förstå att det är jobbigt när asistenter kommer och går och särskilt som i ditt fall Ninna. Hon har ju varitt med i "evigheter". Då är det ganska självklart att man inte vill bygga upp några "relationer". För att ta ett krast exempel från äldrevården som jag har jobbat i många år. När någon någon gammal går bort. Klart att det gör ont. Vist är det jobbigt men jag tror att det är sundare att erkänna det en att låssas som att det inte berör.
Jag har egentligen ingen aning ifall denna konferens kommer att vara bra eller dålig, men jag ska iaf prata om rekrytering. http://www.iqpc.com/ShowEvent.aspx?id=112128
Tror de lärt sig lite sen jag var där, nu frågar de ju mycket fler funkisar, vilket ju är bra mycket bättre än kyrkoherdar och psykologer.
Känner inte till dessa konferenser men jag tycker att det är otroligt viktigt att "vi" själva föreläser på liknande konferenser. Både som proffs och som "brukare". Sedan kan ju även andra ta delar men "vi" måste själva delta som föreläsare. Det är så oerhört ..... pinsamt att lyssna på företrädare för assistans som berättar "hur det är" och så har de själva inte ens skoskav. Hur trovärdigt är det? Men självklart finns det personer som har bra kunskap här också.
Har du börjat klura på upplägg då?
Och förtydligat sekretessavtal. Som ska skrivas på av mig och PA. Nyckelavtal med nyckelbricksnr och lite info om vad som gäller och lite löneförhöjning fr.o.m 1/7. Sen blir nästa steg när de gått två utbildningar. Ska försöka få till utbildningarna i slutet på aug och i sep. Så de får höjningen senast 1/11! Eftersom jag har drygt 30 % obtimmar så blir grundlönen inte jättehög. Måste ju har råd att ha hjälp kvällar och helg.
på de två PA som är kvar i sommar... Vissa pass är tomma... Men det går nog att lösa... Var skitskraj att jag skulle behöva plocka in en ny just när det börjar bli varmt och jag börjar bli sämre. Men vi hade ett möte under PA F's pass på torsdags eftermiddagen (när PA F varit hemma och hämtat kalendern och PA T hämtat sina papper... Lite trötta efter onsdags kvällen) Men lite kex och te fick fart på pennorna. Ska fixa nytt möte om en månad inför juli. Har någon 08-a en PA som kan jobba korta pass över så hör av er! Juli lär blir aningen tajt. Får nog kolla på arbetsförmedlingen här lokalt. Borde kunna hitta någon som kan ta 25-50 timmar den månaden så där utspritt... ? Måste ringa kommunen... Det är helt omöjligt att få ihop mitt liv på 145 h per månad! Att vänta något år på överklagan medan livet är i pausläge är jobbigt.
Ursäkt min fråga jag vet ej mkt om detta själv pga jag själv ligger under en PA-utredning hos kommunen för att få ett beslut att jag kommer upp över 20 timmar per vecka för att sen söka LASS hos FK. Förstått att du har över 20 timmar per vecka så du har ju rätt till LASS så du borde ju kunnaa få ännu flera timmar??
När tar man upp dem(ordningsreglerna) med PA:na? -Vid intervjun eller första dagen, då de börjar arbeta eller när? Redigerat 2008-05-11 12:29
Jag brukar visa min arbbeskrivning som är mina "ordningregler" redan vid anställningsintervjun
Jg brukar muntligen ta de viktigaste bitarna vid anställningsintervjutillfället och vänta med den "riktiga" versionen till upplärningspasset. Det man ska tänka på är att det inte finns någon tystnadsplikt som måste följas av personen som är på intervju så de är fria att berätta tills tystnadsplikt är påskriven.
När jag vid intervjun känner att den här personen kan komma att fungera så får de en förenklad version av tystnadspliktsavtalet som gäller för just den dagen och under någon dag då de får gå bredvid. När de skrivit på den får de läsa min "pärm", där står det mesta som kan vara intressant. Känns det ok för dem och mig får de komma och vara med hemma en för- eller eftermiddag i vardagen, därefter bestämmer vi oss båda och de riktiga pappren skrivs. Jag håller aldrig den första intervjun hemma.
Som rubriken lyder... Tänkte på om det är heldagar/dygn, 12 eller 8 timmar eller deltid? Hur har ni det? Tacksam för svar!! Redigerat 2008-05-07 14:13
Jag har dygnet runt, vaken natt. Mina jobbar 7-19 eller 19-7. Ingen jobbar heltid på schema utan har lite olika procent. Mellan 52 och 92 procent. Jag har sex schemalagda assistenter + några extra som vikarier. Tidigare hade jag heltidsassistenter men då blev det svårt vid sjukfrånvaro och VAB eftersom de inte kunde hoppa in för varandra. Jag har dessutom en del dubbeltimmar, så nästan alla assistenterna jobbar mer än sin schemalagda tid.
Det är ju toppen Tack!! Redigerat 2008-05-07 23:06
aha! Tack för infon - man lär sig nåt nytt varje dag!!
Man kan få larm av hjälpis, alternativt använda en trådlös dörrklocka.
Jag har assistans dygnet runt. De arbetar i dygnspass, 9-9. Plus att jag har dubbelassistans, så de jobbar ibland utöver schema. Har 4 st på 90%, 2 st på 30% enligt ett grundschema. Men pga av studier mm så jobbar en del mer andra mindre. Sen har jag 4-5 inhoppare.
Mina jobbar också 9-9 förutom helgen, så där är ett pass på fredag 9-18, sen jobbar min sambo oftast helgen, då har jag ingen jour, eftersom FK här inte tycker man behöver det om man är sambo eller gift, fick dock till fyra nätter pga. ventilatorn. Har en som jobbar heltd, en på 75% och 2 på 50%, sen lite lösa som används om sambon är iväg någon helg. Tycker egentligen att 75% är lagom, då har de möjlighet att hoppa in för varandra.
© Copyright 1999-2025 Funktionshinder.se Läs Fh:s regler | Kontakta Administratörerna för Fh | Om cookies på Fh
