Jag har för avsikt att ha PA-möte varje månad. Där jag och mina PA träffas och pratar igenom lite som hänt och lite som ska hända. Och sen får de som jobbar säga till om det är något som kräver extra-möte. Det räcker att en tycker det för jag ska fixa det. Sen har det företaget jag anlitar som arbetsgivare möte. Men det är mer sällan. Jag är nyfiken på hur ofta ni här har möte? PA, ass.berättigad, arbetsledare, företag spelar mindre roll. Och vad krävs för att ni ska få till stånd ett extramöte om något mer akut? Efter att läst lite här som inser jag att många PA inte har möte. Är det pga brukare, arbetsledare eller utföraren?
Jag pratar kontinueligt med mina assar så speciella möten känns inte nödvändigt, det dom inte kläcker ur sej när jag pratar med dom lär dom ju inte säga när det är fler runt omkring.
Jag har inte heller p-möten, men brukar minst på ett ha ha typ kick off. På fre ska vi bowla o käka sen
"Vi" (eller f'låt min sambo menar jag) har möten med assistenterna en gång i månaden. Men det är relativt nytt som har blivit nu, då vissa saker har strulat till det förut, så för oss är det bra med "ventilationsmöten". Varannan gång ska en representat från assistansföretaget vara med och varannan gång är vi själva är det tänkt. Jag är även med på de möten jag kan, beroende på vilken dag de hålls och när jag slutar jobba den dagen. Jag har också ett och annat att säga ibland! *ler* Redigerat 2008-05-06 11:37
Jag har haft två "möten" sedan jag bytte anordnare i augusti 2007. Ena tillfället var vid Luciatiden och av modell Surprise-happening samt allmän samvaro. Vid det andra tillfället (då även anordnaren var representerad) var när en av mina PA "fyllde jämna år" i sluet på februari. Normalt sett har vi inte haft några regelbundna PA-möten, men alltid en "info-stund" med den som avlöst, dvs i början av varje pass. Den lösningen har alla varit nöjda med hittills. Jag hade kommunen som anordnare i 6-7 månader. Då förekom möten för PA-folket på kommunen, men brukarna var aldrig med. I varje fall var inte jag kallad en enda gång.
Ett i halvåret, då både möte, föredrag och något kul på kvällen. Övrigt tas upp när det behövs, är det några stora förändringar på gång så hade jag väl ordnat ett extra möte men det har aldrig varit aktuellt än, förutom när jag blev egen arbetsgivare.
Den kommunen jag jobbade som PA välkomnar sina brukare med på mötena, som är 1 ggr/ månad. Alla brukare har uppskrivet när deras grupp har möte och oftast är brukaren med, eller om inte brukaren kan så är en nära anhörig med.
Till sidans topp
Det är så att jag nu förförsta gången ska fixa allt kring de nya assarna helt själv, annons, urvalet, intervjuerna och resten . Är det lämplig att vara helt själv eller ska jag ta med min min pokjvän? Hur mycket behöver man veta- vilka frågor ska man ställa? Jag vill ha alla tänkbara tips och idéer från alla- kring allt som rör detta!! Hur gjorde du/ni?? Är skit nervös!
Om du ska vara ensam eller inte måste du känna själv. Personligen vill jag gärna ha nån annan med, som också kan lyssna och komma med åsikter efteråt. Om det är din pojkvän eller nån annan som ska vara med kan jag inte uttala mig om. Jag tycker du ska sätta dig ner och fundera på vad du vill ha av en assistent. Vad behöver du veta om personen för att avgöra om han/hon passar att jobba för dig? Jag frågar mycket kring hur deras familjesituation ser ut (för att försöka avgöra om de kommer ha stor frånvaro), om de är rastlösa, hur de ser på yrket (barmhärtiga samariter undanbedes hos mig), om de har några allergier, om de kan tänka sig att jobba extra då och då... För att nämna några saker! Mitt tips blir alltså: Fundera och skriv ner vad du vill fråga om! Och... Fundera också på hur mycket du vill berätta om dig själv, så att du lämnar ut så lite som möjligt av det som egentligen är irrelevant. Fråga gärna vidare, vi är många här med alla möjliga slags erfarenheter.
Tack alla för erat stöd!! Bra tips "Har inte Jessma en intervjuguide på nätet? Jag har läst den och den var jättebra." Vad är Jassma? Googlade på det men hittade inget.. Har du någon länk eller så?
jessma är en medlem på forumet testa att söka efter henne här på forumet under "sök" så hittar du henne
ojdå -dum jag känner mig!!
Jag har lagt in lite av Jessma's frågor i mitt formulär (att tabba mellan rutorna fungerar inte bra än) http://www.morticia.se/pa/PAjobb.pdf 23/6-08 kl 00:41 lagat länken! Redigerat 2008-06-23 00:41
Snyggt! Är du rökare lade jag till inför intervju i morgon.
Tips Vid intervjus dagen ska den sökande ha med sig: 1. uttdrag av brotts registret (som vissar sig att h*n har ej begott nåt brot. 2. personbevis som intygar hella namnet och person nummer. Jag tycker att det är viktig.
Jag personligen tycker att det är lite overkill. Ska en person straffas hela livet för att denne gjorde en dumhet i tonåren. Dessutom, sånt där brukar uppdagas ändå efter en tid...
men att dem har med sig papper som kanske visar att man har blivit åtalad är ju inte samma sak som att dem inte blir anställda. Har man åkt dit för att trimma moppen eller snattat en godispåse i tonåren så kanske zymi kan se förbi det. Har man däremot åtalats för pedofili så skulle jag vilja veta det direkt. Att det uppdagas senare är ingen tröst när du upptäcker att X gjort närmanden mot din 6åriga kusin som varit på besök eller liknande. Inom vård och omsorg så görs ju dessa uttdrag och även så kommer det mer och mer inom barn och ungdomsverksamhet. Vi har pratat massor om det på scouterna efter att det har framkommit vissa rykten. Sen kan det ske ändå, men då har man gjort så gott man kan. Jag skulle i alla fall sova bättre med den vetskapen.
Angående brottsregistret är det så att första sidan der likadan ut för alla som begärt utdrag. På sida 2 anges sedan om du har fått något registrerat på dig. Däremot står ingenstans på sidan 1 om du har någon sida 2 så den är bara att strunts i att visa för det framgår inte om du har eller inte har anmärkning. Däremot kan man som arbetsgivare begära utdrag och då får man utdraget skickat i sin helhet direkt till arbetsgivaren. Detta mot en administratinsavgift
Nej det där stämmer inte. Det finns 5 olika utdrag man kan göra, det du skriver om är det vanliga man får som privatperson, det som är intressant för arbetsgivare är ett papper, eller om det är 2 men där kan man inte fuska och ta bort papper utan där ser man om det finns något. Det heter "Utdrag ur belastningsregistret vid ansökan om arbete inom barnomsorg/förskola/skola i Sverige – för enskild person" och används för anställning i barnomsorg, praktikplatser mm. Så det är det papper dem sökande ska beställa http://www.polisen.se/inter/nodeid=3606&pageversion=1.html Hurvida det kostar pengar eller inte vet jag inte, det kostade inget för mig i alla fall.
Det var ju precis det jag skrev. Om man ber intervjupersonen att ha med sig utdrag redan vid intervju är det ju som privatperson och den versionen av utdrag det handlar om. Det är ju inget värt eftersom det går att mörka eventuella anmärkningar. Det är ju först när man blivit arbetsgivare eller potentiell sådan som man kan be om det riktiga
nej... Om man ber sina ansökande att ordna utdraget som heter"Utdrag ur belastningsregistret vid ansökan om arbete inom barnomsorg/förskola/skola i Sverige – för enskild person" Då får dem hem ett utdrag där man ser på förstasidan om dem är straffade eller inte. Det går inte att fejka med dem utdragen. Så var det i alla fall för 6 månader sedan när jag fick hem mitt, och även för ett par år sedan när detta började gälla. Det som bara heter "Utdrag ur belastningsregistret – för enskild person " kommer troligen på 2 sidor, så se till att det beställs det som gäller för förskola
Våra anställda har inte kunnat få det, utan arbetsgivaren får be om det efter arbetsledarens önskemål
Om man ska anställas som assistent till minderårigt barn får denna blankett som gäller skola och dagis användas, inte annars. Man måste begära det när man beslutat sig för anställning inte av alla som söker jobbet. Vid andra anställningar som rör vuxna kan man aldrig kräva det. Arbetsgivare får aldrig beställa utdrag, det måste göras av den det gäller oavsett arbetsplats, arbetsgivaren får inte behålla utdraget och om man inte har fog för att vara orolig får man heller inte begära det eftersom det är ett intrång i intigriteten. Länk: http://www.polisen.se/mediaarchive/4347/3474/4637/Regist3_3_4.pdf Redigerat 2008-05-04 20:30
Jag har insett att jag inte har råd att ta av mina beviljade timmar till månadsmöte och andra personalmöte. I april har 18 timmar gått till det. Så fr.o.m. maj måste jag hitta en annan lösning. Hur gör jag för att lösa det så omkostnadsdelen täcker även för lön den tiden? Hur skriver man i timrapporten?
Jag tar möte och annat som utbildning, dvs. det går på omkostnadsdelen, inte assistansen. Står som utbildningslön på löneredovisningen till assistenterna, Man söker inte timmarna hos fk så de behöver man inte meddela alls.
Det är kommunen som betalar för hela min PA. Så det är lite annorlunda. Bl a kan man inte alltid få spara timmar mm. Men jag har redigerat om april.
Ska man vara noga så får man inte använda sina assistanstimmar till möten/utbildning. Det ska tas av omkostnadsdelen. Hur det ska skrivas är olika hos olika anordnare...
Fint nu vet jag hur jag ska göra!
Jag har inga regler som är ned skrivna eller så men har sagt hur jag vill ha det osv. Man det är har jättesvårt för är att assen tex ska hålla sig i bakgrunden, inte ska lägga sig i så mycket mm.. Hur säger man detta så att det inte känns konstigt? Hoppas ni förstår vad jag menar.. säg till annars!!
Sådana saker brukar jag skriva ner, mest för att jag tycker det är enklare än att ta det öga-mot-öga. Nån gång har jag också haft ett möte med alla assistenter där jag förklarar noga hur jag vill att det ska fungera, och varför. En del brukar säga att man inte ska hålla på och motivera för assistenterna varför man vill ha det si eller så... Men jag tycker det funkar bättre när de får ökad förståelse för min situation.
Skriver du individuellt, eller gemensamt?
Men om man skriver allt sånt och det inte fungerar så är inte jag sån så att jag kan säga till dem.. Hur gör man då? Alla mina assar är såna så att dem alltid ska vara nära mig(jättejobbigt)och jag har inget assrum hur gör man då?
Jag har skrivit ner en hel del. Och sen pratar vi om det, ofta. En är väldigt bra på att vara med men ändå inte där. De andra är på god väg. Nedan är från min Morticias ABC pärm: Under Assistent Du kommer att vara med som min PA i sammanhang där du inte ska delta själv, men ändå vara med. Som när jag handlar. Att vara osynlig och närvarande. Om jag har folk här som vill umgås med PA, tyvärr har jag ju inget separat rum. Men där sällskapet inte är får PA-n vara. Ni ska hålla sig i bakgrunden när jag träffar andra, om jag inte säger annat.
Jag vet att detta är en stor, och komplex, fråga - men... Kan/bör/vill ni även vara vän med era assistenter? Vad som är en vän kan man ju diskutera. Men jag menar att umgås på fritiden, höras när personen inte jobbar, prata om vad man gjort sen senast osv. Och en följdfråga... Funkar det för er att ha den relationen med vissa av era assistenter, men inte med andra?
Jag hade en barndomskamrat som jag anställde som ass, tyvärr så har det eft hennes uppsägning resulterat i att vi har ingen som helst kontakt. Jag vill inte ha mina ass som vänner, mer som "arbets kamrater, vill inte att de ringer eller hör av sig till mig på deras fritid om det inte gäller jobbet osv... Men jag tycker mkt om mina pa men sen om de slutar har vi inte kontakt efter det.
Jag var ass åt min bästis från grundskolan. Det fungerade jättebra, jag bodde tom hos henne under en period då hon hade mycket strul med sin assistans. Det var en lite konstig situation eftersom jag var ass ibland och vän ibland, när jag var vän så hade hon andra assar hemma. Största problemet var inte våran relation, vi pratade mycket och bägge var tydliga på när jag jobbade och när jag var vän. Det var dem andra assistenterna som hade störst problem. Dem satt oftast och pratade med mig som kollegor istället för att jobba. Jag jobbade bara timmar och ryckte in under någon månad när jag bodde där. Jobbade även på en utlandsresa. Det tog massor på vår relation och vi tog en paus sedan, men vi är fortfarande bra vänner. Det vi kom fram till var att det funkar att ha en ass som vän om det är en kortare tid, tex. timanställd. Tror det är svårt att hålla bra ordning på när man jobbar och när man är vän annars. Även mot andra assistenter kan det bli problem om dem inte kan hålla ordning på relationerna. Men det fungerar ju att ha sin respektive som ass för endel så då går det nog bra att ha en vän som ass också.
Jag funderar lite på varför det är mer kontroversiellt(om det nu är det?) att ha en vän anställd som assistent jämfört med att ha sin partner? Det borde ju rimligen vara samma sak - eller?
Tror det kan vara lite svårt med det intima när det gäller vänner. Jag och min kompis väntade väldigt länge med att jag började hjälpa henne på toaletten. Assisterade henne i skolan men toabesöken fick lärare och andra ta, men i nian så orkade hon inte med att kontakta lärare och sköterskan så vi började ta den biten med ihop. Men det var många samtal innan. Vi hade vår gräns där men flyttade sedan den. När jag jobbade så hjälpte jag till med dusch och allt sådant. Tror det kan vara jobbigare med en person som man har som vän, än en partner. Min partner vet det mesta om mig redan, men jag tror inte jag skulle vara lika bekväm i att tex. få hjälp på toa av en som jag sedan ska göra vän-saker med. Är nog svårare att få en "normal" relation då. Fast allt beror ju på vem det är.
Jag själv är uppfostrad i professionell distans och är delvis mån om att hålla min kontaktperson utanför mitt privatliv tvärtemot vad som verkar vara avsikten med denna insats. Däremot möter jag många yngre med personlig assistans som uppenbarligen nästan enbart umgås med sina assistenter och med tiden fått svårt att knyta nomala vänskapsband utan bara har sina "anställda vänner", assistenterna.
Det som Munken beskriver är väldigt vanligt. Man orkar inte ha andra vänner utan blir socialt uttömd av att ha assistans. Det hände mig - så nu har jag mycket mer distans till assistenterna. Även om det är skitsvårt ibland!
Väskapsförhållande med anställda (vilka anställda som helst) är nog som att balansera på en smal ribba, det kan gå jättefel. I detta fall är ju båda parter i beroendeställning: assen har sitt jobb och kan känna att han/hon måste ge mer än vad han/hon vill och arbetsledaren är ju också en en beroendeställning eftersom vi vet hur jobbigt det är att söka nya assistenter och då lätt kan känna att man måste ställa upp på mer än vad man vill. Kamratskap är ju mer jämställt - det är ju inte assistent och arbetsgivare. En assistent är anställd och försvinner troligtvis när han/hon slutar sitt arbete för dagen eller när anställningen avslutas helt. Det kan var oerhört bittert att få erfara att det bara var så. Så man skall nog vara lite försitig. Precis som Ninnie skrev här, man blir socialt utömd av assistansen och då blir det lätt att hela tanken förfelas. Man blir mer isolead av assisansen än utan den. Sedan finns det ju undantag när det funkar och det är ju bara trevligt.
Hur gör ni för att visa uppskattning för era PA? Vi vet ju alla att ekonomin inte räcker till några större utsvävningar för de flesta av oss (varken assistansersättningen eller privat) så hur gör ni?
I maj ska vi "discobowla" o sen blir det en 3 rättersmiddag efteråt Uppskattar dem oxå genom att alltid försöka att tillgodose när de vill ha sem etc.. det känns som man ger o tar dvs de ställer upp för mig då jag ställer upp för dem
Dels genom att vara så smidig som möjligt när de behöver vara lediga (Inte alla förunnat att kunna vara det men har man partner hemma så går det ju oftast) En liten privat present då och då, alltså inte från omkostnadskontot, påskblomma. Jag bjuder med på mat här hemma allt som oftast. Tillåta små ärenden om man ändå är i närheten på stan. Om de hittar något på t.ex en rea så är det ok att handla det på arbetstid. Försöka se till att de kan ha semester när de vill, inte ringa in mer än i nödfall. Ha kul tillsammans utan att det inverkar på mig och mitt liv. Ha ubildningsdagar om de vill, ha tid att lyssna på dem och ta till sig vad de anser om sitt jobb.
Jag brukar lägga in lite smått o gott i assistentrummet vid julen o påsken, det är mk uppskattat! Jag har alltid kaffe/te/ lite kex och färsk frukt på assistentrummet med.
Själv ska jag nog knalla ner till pressbyrån o köpa ett sk. glasspresentkort i dagarna till assarna. Det kostar inte så mycket. Sen skriva en hälsning typ "En vårhälsning till en av världens bästa assistenter. Hoppas det smakar! KRAM!"
Hur "administrerar" ni det där med frukten? Alltså, vem handlar/ser till att det finns?
Ninnie! Det finns ett företag som heter Ekolådan (finns på nätet) och där kan beställa hem frukt och grönsaker och bestämma hur ofta man vill ha det levererat.
Haha... ja men... du, dina ass och så någon granne... kirrat...
Jag får en krona / ass timme som jag inte behöver kvitton till, detta går till frukt bla... När jag köper frukt till mig så köper jag lite exta o lägger i ass rummet
Det blir jobbigt sånt här efter 1 juli, när man inte får ut ett öre utan att redovisa. Om nu proppen går igenom... Undrar vad som kommer att godkännas eller ej...
Genom att vara extremt tillmötesgående gällande tider t ex. Jag tackar även för dagen vid varje pass slut. En gång om året går vi ut på julbord och nån gång på sommarhalvåret äter vi middag ihop.
tjejerna har fyllt i när dom kan och jag har lagt ihop och det blev ett nästanschema för mars. Enda hålet är på fredag! Men jag sa till S att hon får jobba när hon kan, jag är ju hemma... Kunde inte fått bättre start! Två PA som vill. Har korta samtal i samband med andra saker varje dag om de olika rollerna. Och så snart pappren från företaget är här ska jag skriva ner en kort-guide med vem som gör vad! Mina PA ska få hem en jobbpärm med lite info i. telefonnr, företagsinfo, sekretess, avtal mm men inte något av det som är sekretess på. Det är ovant att få styra på riktigt. Men skönt. Det är ju det jag gjort när deras fd arbetsledare lyst med sin frånvaro. Nu vet de vem som är vem. Schema, budget, mm gör jag i gratis officepaketet OpenOffice. Fungerar skit bra. Sen vore drömmen en lite bärbar kontorsdator för PA sakerna. Men en sak i taget.
Och april är klart... (om jag skippar två pass och gör om det efter eller före till ett längre pass! Och det överlever jag.) Två eftermiddag kommer alla tre vara på plats. En gång ska vi till kontoret och vinka. Och en gång blir det fika och prat om nåt!
Ni som har barn, och är beroende av PA... Vad tycker ni har varit svårast med den situationen? Vilka praktiska situationer? Känslomässigt? Lösningar? *bubblar*
Det jag har tyckt, och fortfarande tycker, är det svåraste med att vara beroende av PA och samtidigt förälder, är dels att jag när min dotter var liten aldrig tyckte att jag räckte till. Det är jag helt säker på att det beror på vilka PA man har och hur man arbetsleder. Jag var inte så stark i mig själv och kunde inte alltid hävda min rätt som mamma. Dels är det också, nu när hon är lite äldre ibland svårt att värna om hennes integritet, när det kommer nya assistenter och de t ex måste hjälpa henne med kläder etc. Däremot märker jag att hon själv drar gränser, hon konverserar inte mycket med mina PA, hon kommer alltid till mig först och ber om saker, fast hon vet att jag måste ha hjälp för att hjälpa henne. Det är oerhört positivt. Det känns verkligen som att jag stärkt henne att våga sätta gränser. Jag har försökt att stärka mig själv genom att göra allt jag kan själv med min dotter samt att vara delaktig i alla situationer, även där jag inte kan vara praktiskt delaktig. Sen har vi varit otroligt nära...Jag ammade länge, sövde henne i famnen, vet att BVC tyckte att hon skulle somna själv, men jag kände att det var så himla viktigt att vara nära henne och göra nåt som bara jag kunde att det fick stå tillbaka. Jag har heller aldrig varit rädd att göra saker med min dotter på ett annorlunda sätt än vad t ex icke funktionshindrade gör (bad, tvätt, lyft) för att känna mig delaktig. När hon var bebis lyfte jag henne ibland i kläderna för att det var det enda jag behärskade utan hjälp.
Imorgon är det intervjudags...8 stycken på en dag...(jag vet att jag är knäpp, men jag har inte tid att sprida dem på olika dagar...Dyrt blir det också att hyra konferenslokal) En del frågor är ju bättre än andra. En del frågor är t.o.m. riktigt smarta... Så kom igen nu, dela med er av er bästa intervjufråga!
Jag har aldrig första intervjun hemma, det finns fullt med skumma människor som svarar på annonser (proffs som vet vad man vill höra) och som bara kommer för att kolla in ens bostad. Vi rekommenderar alla våra medlemmar att ha intervjuer hos oss eller på annan plats än hemma. De som är ute efter att stjäla kommer inte överhuvudtaget när de får en kallelse till ett kontor.
Jag har alltid hittills haft min interjvuer hemma men det börjar att kännas mer olustigt" för varje gång, nästa gång kommer jag att ha dem på mitt kooperativ
Precis som KarinSch så har jag intervjuerna på allmän plats för att jag värnar om min integritet. Den största anledning är nog att jag inte har lust att ha en massa människor springandes bland mina privata prylar i onödan, om jag har 8 personer på intervju till 1 tjänst innebär det ju att 7 personer har rotat omkring hemma hos mig helt utan syfte. Dessa 7 personer vet redan tillräckligt om mig i o m intervjun, det är skönt att ha lite integritet kvar. Innan anställningsavtal skrivs så har jag ett intro hemma hos mig där assistenten får en chans att undersöka arbetsmiljön, så man har fortfarande möjlighet att tacka nej när man har sett hur det ser ut hemma hos mig. (Nu har det aldrig hänt, normalt brukar de kika in i assistentrummet och bli jätteglada för att det finns och tycka att det är schysst inrett) En annan aspekt är ju precis som karin skriver stöldaspekten. Jag har inte lust att visa jättemånga personer att jag som har väldigt svårt att värja mig vid ett ev. inbrott/rån vart jag bor, vilken portkod jag har och hur mitt lås ser ut. Mitt hem är privat, inte en allmän inrättning... Sen är det inte jättedyrt att hyra konferenslokal på scandic. Jag betalar 1000 kr inkl moms per dag, rummet ar 8 personer och är beläget mitt i centrum. Är man effektiv och tar många på raken så blir inte årskostnaden särskilt stor.
Här är några förslag: Du befinner dig med mig i en affär och expediten vänder sig till dig istället för mig, vad gör du då? Du är på väg över ett övergångsställe med mig och rullstol och plötsligt blir det punktering mitt i gatan, hur agerar du?
En fråga som ofta får folk att reagera lite olika är har du några fobier, om svaret är ja hur hanterar du de situationerna. Denna fråga kom till efter att det visade sig att en av mina assistenter var fobisk rädd för räkor, hon hade svårt att gå o handla med mig (räkor i frysdisken, på reklampelare, osttuber etc) svårt att följa med på middag ibland om det bjöds på räkor...
Är du rastlös? Har du fobier/allergier?
Vad tror du att du gör om ett år, fem år? alt. berätta om dina mål och drömmar... på kort sikt? på längre sikt? vem är du i en grupp eller i ett rum?/Vilken roll tar du i ett teamarbete?
Efter två år utan några nedskrivna regler är det nu dax att göra det. Här funderar vi på mobilanvändandet, passa tider, sitta vid personaldatorn osv. Vad har ni för ordningsregler? Vad får/får inte assarna göra?
Utan att ha full på vilka regler de ska rätta sig efter, så tycker i alla fall jag att det är dina behov som ska styra deras arbete. Självklart ska de inte komma och gå på tider som passar dem, och inte heller ringa en massa samtal när de är hos dig. Nu vet ju inte jag hur mycket assistans du har, men det är ju inte omöjligt att en assistent har flera som hon/han går runt hos på deltid, och då kan ju assistenten haft mycket att göra på föregående ställe, och bli lite sen. Det får man kanske acceptera, om det bara rör sig om mindre än kanske en halvtimme. Har du assistans på heltid, så har de ingen annan före dig, och då ska det inte accepteras alls att de kommer som de vill. Då ska det ju vara de tider som är avtalade som gäller. Jag tycker i alla fall inte att du ska behöva acceptera att bli behandlad hur som helst, vilket jag antar att du blir nu, eftersom du tar upp frågan. Stå på dig. Du bör ha rätten på din sida.
Bara en liten instickare, som jag har förstått det så är det Evelina som är personal och inte den med personlig assistent. Har jag fattat rätt? Plus i kanten i så fall för att du frågar sånt här, det är alldeles för lite assistenter som engagerar sig i hur det kan fungera bra.
Jag är assistent och syster. Så jag ser det från alla håll och kansker!
Du har så rätt så. Jag utgick från att hon var en som hade problem med att hennes ass inte skötte sig speciellt bra. Mitt fel alltså. Evelina: Bra att du frågar. Det visar ju att du är en ass, som verkligen bryr dig om funktionshindrade. Det finns säkert många bra assistenter, men också många som är totalt oengagerade. Det är ju lite tråkigt för de som får en assistent som är just oengagerad, och tillbringar sin arbetstid med att prata med kompisarna i mobilen och så. Jag är ledsen att jag drog lite förhastade slutsatser av ditt inlägg, och jag hoppas att jag inte trampade dig på tårna på något sätt.
Inge tåtramp här inte! Men visst hade du rätt, jag har ju problem. Men det är inte mina assistenter som inte sköter sig, utan mina kollegor! Det drabbar ju itne bara min burkare (syster) som far illa av detta. Utan jag och restan av kollegorna sitter ju oxå i en besvärlig sits, vi vet ju inte vad som gäller!
Jag kan berätta också att jag på grund av min autism-diagnos fick rätt till boendestödjare. Många med Asperger (som min diagnos heter) har svårt med tider. Många har en felvänd dygnsrytm, och sover på dagarna och är uppe på kvällar och nätter. Mina boendestödjare fattade aldrig det, och bokade glatt in tider på morgonen. Jag går oftast inte och lägger mig förrän framåt 4-5 på morgonen, och är inte vaken när de kommer klockan 8. Jag bad flera gånger om att jag ville ha hjälpen på eftermiddagar, men som sagt så tyckte de att jag kunde masa mig ur sängen. Nu har jag inga boendestödjare alls. Jag klarar mig bättre utan dem. Nu har jag inte så stora problem som en del andra har. Jag kan ju utföra mina naturbehov och så utan hjälp. Det jag är dålig på är att strukturera upp min vardag. Det blir alltså inte städat och diskat, och hela mitt hem är en stor röra, men jag mår ändå bättre utan dessa så kallade boendestödjare. Om jag hade varit i desperat behov av hjälp, till exempel för att kunna gå på toaletten och så, så hade jag nog hellre vänt mig till ett brukarkooperativ, hellre än att lita på kommunens egen assistans.
Svara i mobil här hemma är ok om det inte ringer mitt i en uppgift. Samtalen ska vara korta och viktiga, som barn eller skolor. Ringa fär de göra när jag inte behöver dem, det bryr jag mig inte om. Har de däremot inte mobil och måste låna min får de lägga 1 kr. för samtalet. Komma i tid är liksom självklart, här är 5 min sent ok (det är väl vad jag tycker är rimligt att klockor kan gå olika) är det mer ska de ringa. Är däremot rätt flexibel med om de vill komma senare för typ läkarbesök eller skolbesök, jag vill ju att de ska vara flexibla och försöker därmed vara det själv. Men om det inte går så gäller min tid, aldrig deras. De får använda min dator om jag inte sitter där själv, har en "gästprofil" till dem där de i princip kan spela spel, kolla sina webmail men inte ladda ner något. I princip får assistenter göra vad de vill när de inte är aktiva med något, men aldrig så det stör mig. När de är aktiva ska de fokusera på jobb, inget annat. Var aldelles för snäll i början och det urartade, så nu är det striktare men samtidigt rimligt, så som jag skulle vilja ha det, och har på mitt jobb.
Passa tider, vid försening ring... Hålla ordning i ass rummet Måste ringa så fort man bara kan om man är sjuk o likadant vid friskanm Måste ha mobiltel ljudlöst, får inte prata privata samtal mer... än nödvändigt(typ svara är ok men sen säga:jag jobbar) Man måste alltid sätta sig i ass rummet när man kommer, dvs inte komma in till det rummet jag sitter i o säga hej eller hej då De får inte sitta på vår altan på baksidan, däremot är det ok att sitta på våra stolar på framsidan Man får ha tv/radio på men mkt tyst... Man får inte lägga sig i diskussioner min man och jag har, det gäller även om ja pratar med kompisar De får inte ge katten mat om jag inte säger till De får inte ta några inititiv när det gäller: städning, vattning av blommor, matlagning etc... däremot kan du snygga upp i ass rummet om de tycker att det inte duger att vi städar där 1 gång / v Kan inte komma på mer just nu....
Förtydligande: de får inte ta fram damsugan etc... sånt som stör utan att fr... men jag menar typ: är tv dammig damma! Vi damsuger o torkar golv/dammar 1 gång / v men att plocka undan gör vi (min man o jag) inte eft dem
Precis, men allt som oftast så får man tala om för dom att det är inte meningen att den som går på nästa pass, skall göra iordning efter den som jobbade innan. Detta händer tyvärr allt för ofta.
Lite kortfattat: - Mobiler ska vara på ljudlös, och de får bara svara om de inte har annat för sig. Dessutom ska samtalen vara korta och nödvändiga. - De ska ta med sig mat till passet och inte räkna med att det finns tid till att springa till konsum. - De får röka på balkongen, men ska ta hänsyn om jag har gäster som ej gillar rök. - De får bara ta initiativ till sådant de till 100% vet att jag vill. - De måste hälla ut vattnet ur vattenkokaren (en fix idé hos mig). - De ska vara i ass-rummet när jag ej behöver dem. - De städar ass-rum o ass-toa enligt ett schema, när det passar under det passet. - Lånar de något av mig, t ex bok eller DVD, ska de ställa tillbaka den när passet är slut. - De ska hålla sig i bakgrunden när jag träffar andra, om jag inte säger annat. - De har TV, DVD, CD, radio, dator och tidningar inne i ass-rummet. Får användas fritt så länge de avbryter direkt när jag behöver hjälp. Det ska vara låg volym så det inte hörs i hela lägenheten. - De börjar och slutar prick 9.00. Hellre 10 min för tidigt än för sent, men den som jobbar ska stanna till. De måste meddela vid för sen ankomst.
Ordningsregler skall man ha sånna oxå? jo några finns det även i mitt förvirrade liv. *Passa tiden, men ej heller komma allt för tidigt. *mobilen skall vara ljudlös, de får svara på alla samtal och även prata en stund om de inte står i en uppgift. *Inte lämna mat på assistenthyllan i kylen om de skall vara lediga några dagar. *Hålla ordning i assistentrummet *Inte lämna arbetsuppgifter till nästa ass om inte jag sagt att det är ok. *Min dator är MIN (de har en egen) *Hålla sig i bakgrunden när jag kräver det *Förstå att bara för att en sak är ok ena dagen så behöver det inte vara det nästa (tex handla samtidigt som jag) *aldrig byta pass med någon utan att först fråga mig. Annars är jag nog lite slapp när det gäller regler, inser att jag ibland tycker saker är självklara som för nån annan är allt annat än självklart. samt att jag reser en hel del med bara assistenten som ressällskap så jag är så van att ha de nära o "aktivt närvarande" att jag inte märker dem om de inte kräver min totala uppmärksamhet eller "river" huset. Däremot önskar jag många ggr att man kunde få sätta upp en lista över ordningsregler för kompisarnas assistenter som vistas i mitt hem. De vet ju inte ens hur man vistas i möblerade rum...
Tack för alla tips! Skönt med lite kött på beben, skönt att mågna tycker som vi.... ...det ska nog bli lite ordning på torpet så småning om!
© Copyright 1999-2025 Funktionshinder.se Läs Fh:s regler | Kontakta Administratörerna för Fh | Om cookies på Fh