Funktionshinder.se logotyp.
Klicka för att komma till startsidan!
Anpassa utseendet på Funktionshinder.se. Fråga Fh:s panel. Se de senast publicerade texterna indelade i olika kategorier. Till forumet. Se de senaste medlemstexterna och information från administratörerna. Klottra på planket. Sök på Funktionshinder.se efter texter, medlemmar, länkar eller foruminlägg. Länkarkiv - Sök efter länkar till andra sajter.
Sponsra Funktionshinder.se. Kontakta oss som driver Funktionshinder.se. Hjälp / Vanliga frågor. Prylshoppen. utfyllnadsbild
 
fh sponsorer Besök Atlas Assistans AB Besök Livihop Besök Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) ledig sponsorplats
 
Familjeliv
Förälder med f.hinder (1291 inlägg)

Hoppa till första nya inlägget!

Skriv ut denna trådSkriv ut denna tråd   Tipsa en vän om denna trådTipsa en vän om denna tråd
Ämne: Anpassade barnvagnar?!
Av: Putte 2006-10-16 Kl 13:14
huvudinlägg

Hej.

En fråga till alla Er RH föräldrar, finns det några typer av barnvagnar som passar/lämpar sig bättre än andra för Er som sitter i rullstol? Kan man typ koppla fast vagnen i rullstolen på någon vänster?

Tacksa mför svar

 
Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Anpassade barnvagnar?!
Av: Magnus 2006-10-16 Kl 13:46
 

Klicka in dig på "panelen" här ovan och skicka frågan till Helen Rehbander, hon har koll.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Anpassade barnvagnar?!
Av: KarinSch 2006-10-16 Kl 15:24
 

Nu var det ju några år sedan jag använde barnvagn men om man kan gå lite och har vagnen som stöd är det bra med handtag som kan ställas i olika höjder.
En annan sak att tänka på är att vagnen inte är för hög så det är lättare att ta upp babyn när man sitter. Det ska vara enkelt att fälla ihop vagnen så man orkar ta in den i bilen och helst ska man kunna ta av hjulen, kan bli trångt i bilen med både rullstol och barnvagn.
Absoluta favoriten för mig när barnen var små och jag var tvungen att ta rullstolen var bärsele på magen, använde sen sjal och bar dem i tills de var minst tre år, då har man händerna fria till att köra rullstol, hålla i sig när man går eller annat, dessutom lätt att ha koll på dem, det är inte helt enkelt att sticka om man sitter fast vid morsan. Blinkande smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Anpassade barnvagnar?!
Av: Lena K 2006-10-18 Kl 12:37
 

De finns barnvagnar som är eldrivna. Vet inte om man får en "vanlig" barnvagn anpassad med eldriften eller hur det funkar. Själv valde jag att köpa en så kallad kombivagn vilket innebar att den var lägre dvs lättare för mig att lyfta i och ur mitt barn och titta till henne.

Jag hade själv en special sitts på min rullstol där jag hade min lilla dotter när vi var på promenad själva. Ett bra kompliment till barnvagn är bärsele och sedan vanlig barnsele när barnet blir något äldre.

Viktigt att tänka på ockå att vagnen ska dela på utrymmet i bagaget om du har bil. Det kan bli trångt.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Anpassade barnvagnar?!
Av: DodeN 2008-03-12 Kl 14:57
 

Nu har denna vagn blivit godkännd av HI
http://80.80.24.87/r11x.asp?linkinfo=11253&include
=00000


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


 

Till sidans topp



Skriv ut denna trådSkriv ut denna tråd   Tipsa en vän om denna trådTipsa en vän om denna tråd
Ämne: Vi ber om hjälp!
Av: ÅI_Design 2006-10-11 Kl 15:20
huvudinlägg

Hej! Glad smiley

Vi är en klass på 5 personer som studerar industridesign på Ålsta folkhögskola i Fränsta och har genom designtävlingen Design Open Västernorrland, som i år samarbetar med Permobil AB, fått i uppdrag att designa ett tillbehör till just en permobil som skall hjälpa brukaren i vardagen. De efterlyste särskilt ett tillbehör vilket underlättar det sociala livet. Vi tände direkt och kände ömsesidigt att detta handlar om design som verkligen kommer till nytta.

Men! Att designa något för en brukare där brukaren inte är involverad är, i vår mening, något ganska motsägelse fullt. Vi skriver alltså nu till er och ber om hjälp!

Vi undrar följaktligen:
- Vad saknar permobilbrukaren generellt mest? Dvs. finns där någon gemensam nämnare som går över gränserna för typer av handikapp?
- Vad skulle kunna hjälpa olika brukare i det sociala livet samt fritidslivet?
- Finns det något/några önskemål inom framkomlighet?
- Finns det något/några önskemål inom kommunikation?
Och sen till vår hjärtefråga...
- Finns det något/några tips om hjälp en rullstols- eller permobilbunden förälder skulle behöva i sitt föräldraskap?
Något som kanske kan ge ett bra stöd i omhändertagandet av ett barn. Något som underlättar ett föräldraskap?
- Något som saknas?

Vi vill att vårt bidrag skall ge brukaren det där lilla extra.

Ni får hemskt gärna kontakta oss genom vår profil genom att t.ex. skriva i gästboken.

Vi hoppas på många svar, korta som långa.
Har ni frågor så tveka inte, speciellt då det även kan vara till stor hjälp för oss.

Tack för er tid och förhoppningsvis på återseende!

Nisse, Elin, Nicolai, Anette, Jessica.

Redigerat 2006-10-11 15:21

 
Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Vi ber om hjälp!
Av: Helna 2006-10-11 Kl 16:16
 

Jag har tänkt på att det finns ytterst få barnvagns sistar/barnvagnar som passar till en permobil eller elmoped skulle vara himla önskvärt att ni tittar på det Ja-smiley, med tummen upp

Jag har hört att pga av krock risken så får inte korgen som barnet ska sitta i ligga framtill men det blir lite dumt eftersom att bakom sätet så har man inte uppsikt över barnet.Mitt förslag är att man konstrurear en korg som passar emellan benen och styret, då kan man som förälder ha uppsikt över barnet samtidigt som man kör. Man kanske måste special bygga en hel permobil/elmoped, för det här ändamålet men som jag ser det så är det värt det *lycka till*

Redigerat 2006-10-11 16:19


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Vi ber om hjälp!
Av: PermoRejser 2006-10-11 Kl 17:22
 

en liten notis helna.. permobil har inga el-moppar.. men på en Trax bör det gå bra med barnsits fram


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Vi ber om hjälp!
Av: Helna 2006-10-11 Kl 17:30
 

Det som skiljer dem åt är längden en vanlig permobil bör funka men inte en elmoped, var inte säker om de tillverkade båda garderade mig lite där Blinkande smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Vi ber om hjälp!
Av: PermoRejser 2006-10-11 Kl 21:22
 

ursäkta om jag är för tjatig.. det som skiljer är att permobil faktiskt är ett märke..
Trax är lika stor som elmoppar
http://www.permobil.se/templates/ProductPage.aspx?
id=331


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Vi ber om hjälp!
Av: Helna 2006-10-11 Kl 21:47
 

PermoRejser skrev:
ursäkta om jag är för tjatig.. det som skiljer är att permobil faktiskt är ett märke..
Trax är lika stor som elmoppar
http://www.permobil.se/templates/ProductPage.aspx?
id=331


Whatever men en permobil är ju vanligtvis mindre på längden en elmoped *End of diskussionen*

Redigerat 2006-10-12 11:48


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Vi ber om hjälp!
Av: Becky 2006-10-11 Kl 18:09
 

Helna skrev:
Jag har tänkt på att det finns ytterst få barnvagns sistar/barnvagnar som passar till en permobil eller elmoped skulle vara himla önskvärt att ni tittar på det Ja-smiley, med tummen upp

Jag har hört att pga av krock risken så får inte korgen som barnet ska sitta i ligga framtill men det blir lite dumt eftersom att bakom sätet så har man inte uppsikt över barnet.Mitt förslag är att man konstrurear en korg som passar emellan benen och styret, då kan man som förälder ha uppsikt över barnet samtidigt som man kör. Man kanske måste special bygga en hel permobil/elmoped, för det här ändamålet men som jag ser det så är det värt det *lycka till*

Redigerat 2006-10-11 16:19


Jag är ingen ingenjör men man borde kunna bygga en korg mellan benen och styret, platsen finns ju i många fall, iallafall på elmopeden moover delta. Min syster fick nog plats där tills hon fyllde 10 iallafall...


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Vi ber om hjälp!
Av: Helna 2006-10-11 Kl 18:49
 

Becky skrev:
Jag är ingen ingenjör men man borde kunna bygga en korg mellan benen och styret, platsen finns ju i många fall, iallafall på elmopeden moover delta. Min syster fick nog plats där tills hon fyllde 10 iallafall...


Inte jag heller men det blir knepigt att ha barnet bakom sig, för om man placerar barnet bakom mister man ju översynen. Skulle det hända något så vill man ju helst se och förhindra det Glad smiley

Redigerat 2006-10-11 18:50


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Vi ber om hjälp!
Av: Lise 2006-10-12 Kl 10:03
 

En sådan lösning med en korg framtill skulle kunna funka för en liten vovve också! Skulle vara kul att kunna gå ut med henne själv någon gång! Vågar inte ha henne liggande på golvet och orkar inte lyfta upp henne till knät.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Vi ber om hjälp!
Av: ÅI_Design 2006-10-16 Kl 20:01
 

Vi tackar för alla fina tips och tankar!
Om ni kommer på något mer så skriv.
Känn inga hinder att skriva till oss på gästboken eller via funktionshinder.se-mailen.
Vi har även en egen e-mailadress: alsta.design@hotmail.com

Vi ber om ursäkt om vi inte hinner svara så snabbt alla gånger, men vi kämpar alla med skolan och dess kurser som rullar parallellt med detta projekt. Men vi tittar in så ofta som möjligt.

Mvh. ÅI_Design Glad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


 

Till sidans topp



Skriv ut denna trådSkriv ut denna tråd   Tipsa en vän om denna trådTipsa en vän om denna tråd
Ämne: Föräldranätverket
Av: Ninnie 2006-09-14 Kl 13:47
huvudinlägg

Förr fanns något som kallades Föräldranätverket. Tror det var genom DHR. Nån som vet om det finns kvar, eller om nåt liknande har ersatt det?

 
Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Föräldranätverket
Av: Jörgen 2006-09-14 Kl 14:03
 

Ninnie skrev:
Förr fanns något som kallades Föräldranätverket. Tror det var genom DHR. Nån som vet om det finns kvar, eller om nåt liknande har ersatt det?


Helt riktigt så var/är det DHR som drev/driver det? Har för mig att det är nedlagt, men det finns kvar på DHR:s hemsida.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Föräldranätverket
Av: Moon 2006-09-14 Kl 15:22
 

Ninnie skrev:
Förr fanns något som kallades Föräldranätverket. Tror det var genom DHR. Nån som vet om det finns kvar, eller om nåt liknande har ersatt det?


Det stämmer att DHR på förbundsnivå hade Föräldranätverket där de hade en person anställd på 50 % för att driva dessa frågor. För ett par år sedan ansåg förbundet att de inte hade råd längre och lade ner nätverket och överlät ansvaret på en av tjänstemännen (så har jag uppfattat det iallafall) och sedan har man inte hört ett dugg.

Det är jättesynd för de hade en bra verksamhet som hade kunnat utvecklats ännu mer och självklart finns ett stort behov, inte bara för blivande- eller småbarnsföräldrar utan även för oss med barn som börjar bli lite äldre.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Föräldranätverket
Av: KarinSch 2006-09-14 Kl 16:44
 

Jag var med där för några år sedan och tror att det inte blev så mycket mmer eftersom det lades ut på lokalöföreningarna att själv fixa träffar och få igång något. Hon i Stockholm skulle vara spindeln i nätet men det hände inte så mycket mer ute i landet. Synd, det var så kul att träffa andra och utbyta erfarenheter.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Föräldranätverket
Av: Lena K 2006-09-14 Kl 17:06
 

Jag tror att jag skrivigt någon krönika för dem någon gång.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Föräldranätverket
Av: Helna 2006-09-14 Kl 17:32
 

Lena K skrev:
Jag tror att jag skrivigt någon krönika för dem någon gång.


Måste bara säga att redaktionen hoppas på fler krönikor och artiklar i detta ämne!

Ett förslag är att ta med urdrag ur vad dina nästan vuxna barns åsikter om föräldraskap och funktionshinder, tror att det kan bli en kanon artikel Ja-smiley, med tummen upp

I övrigt så skulle jag vilja uppmana alla som känner sig manade nu att skicka in en artikel angånde funktionshindrade föräldrar till min mail....

helena@funktionshinder.se


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Föräldranätverket
Av: Ninnie 2006-09-14 Kl 18:29
 

...Eller att lägga den bland sina egna texter här på FH (Verktyg --> Skapa ny text) och därefter klicka på plus-tecknet för att skicka den till oss för granskning. Blinkande smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Föräldranätverket
Av: Lena K 2006-09-14 Kl 20:13
 

Då får jag fundera på detta då Glad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Föräldranätverket
Av: MrsMeshi 2006-10-05 Kl 08:03
 

om det finns någon som är intresserad så har jag ett forum som jag tänkt skulle vara ett stöd för funktionshindrade
http://adhdforever.info.se


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Föräldranätverket
Av: Nettan 2006-11-07 Kl 08:57
 

Hej Ninni !
Kul att någon frågar om Föräldrarnätverket. Det lever vidare, Förra året hade vi ingen träff. Jag har själv varit med i nätverket och är förresten fortfarande. Det ligger mycket jobb bakom dessa träffar. Förbundet på Dhr vill inte åta sig detta, utan det är vi föräldrar som får fixa detta själva. Vi hade en träff för två år sedan på Mättinge,där framkom att nätverket skulle leva vidare. Pengar skall sponsrars från förbundet. Vet just nu inte hur mycket pengar som finns. Själv är jag jättesugen på en träff nästa sommar på ett lämpligt ställe.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


 

Till sidans topp



Skriv ut denna trådSkriv ut denna tråd   Tipsa en vän om denna trådTipsa en vän om denna tråd
Ämne: Barn till funktionshindrade
Av: Tezzan 2006-09-11 Kl 23:06
huvudinlägg

Hej! jag ska i skolan skriva en rapport om barn med funktionshindrade föräldrar, Jag anser att det är ett jätteviktigt ämne som behöver tas upp. Men det är såhär att jag hittar inte så mycket material till att genomföra allt det som jag tänkt. Jag skulle vara jätte tacksam om någon skulle vilja berätta om hur det är att vara funktionshindrar förälder, eller barn till en funktionshindrad mamma/pappa.

Jag har frågor som jag senare ska försöka besvara, All hjälp inför mitt lilla projekt uppskattas givetvisGlad smiley

Frågorna jag har är: Hur ser barnen på sin situation?

Kan man märka på något sett att barnet har en funktionshindrad förälder?

Hur ser samhället på föräldrar med en funktionsnedsättning?

Vad händer i familjen när mamma/pappa behöver få personlig assistans, när en okänd individ arbetar i barnens hemmiljö?

Tack på förhand!Glad smiley

 
Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Barn till funktionshindrade
Av: Ninnie 2006-09-11 Kl 23:08
 

Wow, det var minsann inga små frågor... Jätteglad smiley Men jag hoppas och tror att du kan få mycket hjälp här. Själv är jag blivande (hoppas jag) mamma med funktionshinder så ännu kan jag inte bidra så mycket.

Lycka till! Ja-smiley, med tummen upp


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barn till funktionshindrade
Av: Helna 2006-09-12 Kl 15:28
 

Ninnie skrev:
Wow, det var minsann inga små frågor... Jätteglad smiley Men jag hoppas och tror att du kan få mycket hjälp här. Själv är jag blivande (hoppas jag) mamma med funktionshinder så ännu kan jag inte bidra så mycket.

Lycka till! Ja-smiley, med tummen upp


Jomen lite kan du väl ändå bidra? Förvånad smiley Blinkande smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Barn till funktionshindrade
Av: Zvenis 2006-09-12 Kl 18:35
 

Hej Tezzan !!
Ja, det är svårt att säga något entydigt om det hur barnen ser på detta med förälders handikapp, en svår fråga !! Det jag kan säga ur egen erfarenhet är att ser och älskar en för den man är och för som man är till dem med det som är, attityd och för den inställning man ger och har för detta !

Sedan hur man kan märka på barnen är ju lika svårt, men så för mig så kan jag känna att det ger en förförståelse och en ödmjukhet inför livet och varandet.

Av personlig assistans har jag ingen erfarenhet.

Sköt om dig och lycka till om detta kan vara till någon hjälp !? Sven


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Barn till funktionshindrade
Av: Moon 2006-09-13 Kl 13:50
 

Tezzan skrev:
Hej! jag ska i skolan skriva en rapport om barn med funktionshindrade föräldrar, Jag anser att det är ett jätteviktigt ämne som behöver tas upp. Men det är såhär att jag hittar inte så mycket material till att genomföra allt det som jag tänkt. Jag skulle vara jätte tacksam om någon skulle vilja berätta om hur det är att vara funktionshindrar förälder, eller barn till en funktionshindrad mamma/pappa.

Jag har frågor som jag senare ska försöka besvara, All hjälp inför mitt lilla projekt uppskattas givetvisGlad smiley

Frågorna jag har är: Hur ser barnen på sin situation?

Kan man märka på något sett att barnet har en funktionshindrad förälder?

Hur ser samhället på föräldrar med en funktionsnedsättning?

Vad händer i familjen när mamma/pappa behöver få personlig assistans, när en okänd individ arbetar i barnens hemmiljö?

Tack på förhand!Glad smiley


Först måste du begränsa ditt arbete. Dina frågor är så omfattande och innehåller i sig ett flertal frågeställningar att de är omöjligt att besvara.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barn till funktionshindrade
Av: Girpe 2006-09-18 Kl 21:39
 

Hej Kan nog svara på några av dina frågor.
Hur barnen ser på sin situation
Jag tro att min kille som är 10 år och har en muskelsjukdom ser på livet som alla andra barn han har drömmar och förväntningar inför livet, men med en annan förståelse. det är inte lika lätt att att förverliga sina drömmar när man är svag och sitter i rulle. Men hoppet har han inte tappat (ännu).
Samhället är inte fullt medvetna om att det finns funktionshindrade barn. Jag får den känslan ibland. som senast när min pojk skulle köpa lördagsgodis och kommer in i permobilen i affären och när han väl är inne så kommer han inte fram till godiset. Han krånglar och kör på lite kanter här och var men det är helt kört. Jag ber henne flytta på en sak som står på golvet men hon bara tittar på mig som om jag var knäpp i huvudet. Jag sa till henne att du måste flytta på endel saker så han kan komma in och då svarade hon "Ja det har vi inte tänkt på alla ska ju kunna komma in" men ... det är nu 3 veckor sedan och det har inte hänt något än..


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barn till funktionshindrade
Av: Helna 2006-09-18 Kl 23:09
 

Föräldrar med funktionshindrade anses inte legitimt och ansvarsfullt av många av mina icke funktionshindrade bekanta.Även om de inte säger det rakt ut så skiner detta igenom och detta gör mig bekymrad för om mina bekanta tycker det så betyder det att det är fler som tycker så Osäker smiley

Tror att det beror på att det inte anses vara "rätt sorts föräldraskap" som det borde vara. Om jag säger så här vi människor är duktiga på att rangordna varandra in positiva och negativa bilder , av vad som förväntas av oss, och funktionshindrade föräldrar hör till det senare alternativet och det synsättet som råder ibland allmänheten skulle jag gärna vilja förändra.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barn till funktionshindrade
Av: Becky 2006-09-19 Kl 15:25
 

Girpe skrev:
Hej Kan nog svara på några av dina frågor.
Hur barnen ser på sin situation
Jag tro att min kille som är 10 år och har en muskelsjukdom ser på livet som alla andra barn han har drömmar och förväntningar inför livet, men med en annan förståelse. det är inte lika lätt att att förverliga sina drömmar när man är svag och sitter i rulle. Men hoppet har han inte tappat (ännu).
Samhället är inte fullt medvetna om att det finns funktionshindrade barn. Jag får den känslan ibland. som senast när min pojk skulle köpa lördagsgodis och kommer in i permobilen i affären och när han väl är inne så kommer han inte fram till godiset. Han krånglar och kör på lite kanter här och var men det är helt kört. Jag ber henne flytta på en sak som står på golvet men hon bara tittar på mig som om jag var knäpp i huvudet. Jag sa till henne att du måste flytta på endel saker så han kan komma in och då svarade hon "Ja det har vi inte tänkt på alla ska ju kunna komma in" men ... det är nu 3 veckor sedan och det har inte hänt något än..


Det här tillför inte originaldiskussionen något av värde men jag måste ändå få svara Jätteglad smiley
Det här bekymret om affärers och dyl. vilja att göra lokalen mer tillgänglig varierar starkt...
Jag gjorde samma sak som din son i en liten närlivsbutik. Enda skillnaden var att jag råkade nugga en 2 meters pappfigur i kanten (det blev i princip ingen skillnad men...). Affärsinnehavaren blev fly förbannad, jag grät och körde full fart hem, mina föräldrar åkte och pratade med affärsinnehavaren (vi hade handlat där i över 5 år...) och sen bestämde oss för att byta affär. I den nya kiosken/affären kommer jag inte in till videofilmerna som är i ett kvadratmeterstort rum i ena hörnet. Bekymrar mig inte så mycket om det, säger absolut inget om tillgänglighet till de som äger affären, jag har ju alltid någon med mig som kan kolla ut filmen/bära ut flera i affären så jag kan välja, så jag uppfattar knappt problemet.
Nästa gång jag kommer till kiosken, nån vecka senare, har de byggt om!
"Vi tänkte att alla ska ju faktiskt kunna hyra film..." Videorummet är nu dubbelt så stort i en annan del av lokalen med massor av svängrum. Helt perfekt för oss med rullstol! Jätteglad smiley
Det finns de som bryr sig trots allt...


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Barn till funktionshindrade
Av: Lena K 2006-09-13 Kl 23:55
 

Oj det var många frågor.

Jag ger dig några svar på en av frågorna

Fråga, om man kan märka på något sätt att ett barn har en funktionshindrad förälder? Jo, det kan man nog. Andra barn kollar förmodligen inte in andras hjälpmedel på samma sätt. Andra barn kollar nog inte in tillgänglighet på samma sätt. Andra barn kanske inte leker med en barbiedocka med ett ben, den skulle nog kastas men inte min dotters. Jag tror också att våra barn lär sig att se människor bakom funktionshindren. Andra barn skulle nog inte tycka att det är så skoj med trappor som ett litet barn som bor i ett anpassat hus utan nivåskillnader pga en funktionshindrad förälder mm

Fast hur tydligt detta syns vet jag inte men på något sät tror jag nog att det kan märkas.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barn till funktionshindrade
Av: Moon 2006-09-14 Kl 13:14
 

Lena K skrev:
Oj det var många frågor.

Jag ger dig några svar på en av frågorna

Fråga, om man kan märka på något sätt att ett barn har en funktionshindrad förälder? Jo, det kan man nog. Andra barn kollar förmodligen inte in andras hjälpmedel på samma sätt. Andra barn kollar nog inte in tillgänglighet på samma sätt. Andra barn kanske inte leker med en barbiedocka med ett ben, den skulle nog kastas men inte min dotters. Jag tror också att våra barn lär sig att se människor bakom funktionshindren. Andra barn skulle nog inte tycka att det är så skoj med trappor som ett litet barn som bor i ett anpassat hus utan nivåskillnader pga en funktionshindrad förälder mm

Fast hur tydligt detta syns vet jag inte men på något sät tror jag nog att det kan märkas.


Vilket klokt svar! Mitt svar hade varit: på de små grönrutiga toppluvorna! Tunguträckande smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barn till funktionshindrade
Av: Tezzan 2006-09-15 Kl 19:12
 

tack för alla svar som ja fått! jättesnällt av erGlad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Barn till funktionshindrade
Av: Kattis 2006-09-16 Kl 18:24
 

Hej Tezzan!
Jag ska försöka svara på dina frågor som du ställt här inne ang ditt arbete.
1. Barnen ser på sin situation när de är små som helt naturlig eftersom det är deras livsituation, de vet inget annat. Att mamma lr pappa har en rullstol, rollator eller andra hjälpmedel tillhör deras vardag och det som tillhör vardagen är normalt för barnen. När de senare växer upp och börjat skolan osv då märker de att alla kompisar inte har samma situation hemma utan att den är olika i varje familj. Början av tonåren kommer en period där barnen skäms över sina föräldrar - detta gör alla barn, inget specifikt för barn till FH föräldrar - och då är det inte lika populärt att komma till skolan osv. Man skäms över sina föräldrar och det har inget med funktionshindret att göra. När jag gick i skolan o var i den åldern då skämdes jag över att mina föräldrar var så gamla (de var i 30årsåldern när de fick mig) alla andra hade unga föräldrar - fast i efterhand så var det ju inte så heller! Glad smiley

2. Ja det kan man, jag upplever att dessa barn får en ökad empati, att de ser människan bakom funktionshindret. De är inte rädda/främmande för personer med olika funktionshinder. Och som någon skrev leka med en barbiedocka med ett ben är helt ok.

Men sen finns det faktiskt de barn som tar över föräldrarollen tex det älsdta syskonet om föräldern blir sämre o sämre i sin sjukdom.

3. Samhället ser olika som sagt på oss, vissa anser inte att vi ska ha barn över huvudtaget medans andra tycker det är helt ok. Jag anser att LSS/LASS ska ha en 5 punkt som de ska bedöma oss efter och det är behov av hjälp att vara förälder. Jag anser att vara förälder är ett grundläggande behov!!!Inte bara att vi får timmar till detta det första året utan till de vuxit upp. Det är många gånger jag varit i situationer där jag behövt hjälp att ta ner saker, skjutsa barnen till aktiviteter osv.

4. Om föräldern har assistans redan från födseln så är denna inte okänd utan den tillhör familjen på så sätt att den hjälper mamma/pappa. Det brukar bli ett naturligt samspel mellan assistent, föräldrar och barn.
Så länge assistenten vet att den är där för att hjälpa den person den arbetar åt och inte lägger sig hur barnen blir uppfostrade etc. Det är föräldern som styr hela tiden och talar om hur assistenten ska förhålla sig till barnen.
Jag tar mig själv som exempel, jag får ofta frågan om jag inte tycker det är jobbigt att andra uppfostrar mina barn. Jag brukar då dra paralellen med arbetande föräldrar som har sina barn på dagis/fritids. Barnen skapar en relation med dagis/fritidspersonal precis som de gör med mina assistenter sen är det jag som förälder som uppfostrar mina barn. Det är jag som tar konflikterna med barnen om tex assistenten ser att vardagsrummet är fyllt av godispapper, gamla dippskålar etc då jag inte kan komma ur sängen den dagen för att själv se detta. Då pratar jag med mina barn och talar om att det ser för jäkligt ut och det är bara att städa undan. För så skulle jag gjort om jag var frisk. Jag vill inte att mina barn ska kunna utnyttja situationen att det finns en assistent och tro att den ska göra allt eftersom den arbetar inte åt barnen utan åt mig. Hoppas du förstår hur jag menar!!

Jag minns när mina barn var mindre och jag bytte assistenter då blev det jobbígt för dem, eftersom de vant sig vid personerna o blev tvugna att lära känna en ny osv. Sen tror jag att man som assistent måste komma ihåg att man arnetar i en familj och där måste barnen kunna vara sig själva, sura, glada arga utan att assistenten tar åt sig o tror att det är dem de är sur eller arg på.

Hoppas jag kunnat hjälpa dig med dessa svar och återkom gärna om du har fler frågor. Lägg gärna in ditt arbete unde texter så alla vi andra kan läsa det i efterhand!

Lycka till!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barn till funktionshindrade
Av: Helna 2006-09-16 Kl 20:30
 

Kattis skrev: "Hoppas jag kunnat hjälpa dig med dessa svar och återkom gärna om du har fler frågor. Lägg gärna in ditt arbete unde texter så alla vi andra kan läsa det i efterhand!

Lycka till!"

Verkligen ett kanonbra förslag det där om att lägga in arbetet under "mina texter" här på funktionshinder Ja-smiley, med tummen upp


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Barn till funktionshindrade
Av: KarinSch 2006-09-18 Kl 23:02
 

Tezzan skrev:
Hur ser barnen på sin situation?

Kan man märka på något sett att barnet har en funktionshindrad förälder?

Hur ser samhället på föräldrar med en funktionsnedsättning?

Vad händer i familjen när mamma/pappa behöver få personlig assistans, när en okänd individ arbetar i barnens hemmiljö?
Glad smiley


Nu har jag pratat med mina barn och bett dem svara på dina frågor, de är ju vuxna nu och har aldrig varit med om att jag haft assistans förren de blivit stora, den yngsta var 14 när jag fick assistans och då bara 20 timmar som utfördes av min sambo så det var inget hon tyckte var konstigt.

1. Äldste sonen 30 år idag tyckte att det var konstigt att det bara var han som hade en mamma som gick konstigt, han tyckte som liten att det borde ha funnits fler och han undrade var de fanns.
Han tyckte att det var tråkigt att jag inte kunde spela fotboll och bandy med honom (hans pappa var inte så lekfull av sig) men annars var det inget konstigt.
Son nr 2, idag 24 år, han tyckte att det var tufft att ha en mamma som var annorlunda, han tyckte att han kunde mer än sina kompisar, typ klä på sig tidigare själv och fick ofta höra att han var duktig. Hade en period i 6-års åldern då han dock ville ha en vanlig familj, det var när han skulle börja i skolan och då tyckte han att det var lite jobbigt, men när han märkte att hans kompisar gärna var hemma hos oss och inte reagerade negativt gick det över.
Hanna, idag 20 år, tyckte att det var bra att ha en ör hon upplever mig som starkare och tuffare när det gäller att kämpa för andra med problem och hon har ju som ni tidigare kunnat läsa behövt mycket stöd själv. Hon skämdes dock också jättemycket för mig när hon var tonåring men det berodde på att jag inte var tyst på föräldramöten, på att jag protesterade mot div saker och skällde i affärer när de sålde gamla saker och för att jag inte klädde mig korrekt enl. 13 åringars mammamode.

2. Ja, de blir ofta väldigt artiga, de håller upp dörrar på ett naturligt vis, de reser sig ofta för människor som behöver det på bussar o tåg. De ser inte funktionshindrade som något konstigt utan behandlar alla på samma sätt.

3..Förutom FK och läkaren som gjorde så jag inte gick till mödravården vid första graviditeten så har jag blivit väl bemött. Visst har det funnits folk som tyckt -"Ohhh så duktigt av dig" eller "Hur klarar du det?" men eftersom jag kunde gå så tror jag att det var lite lättare än om jag suttit i rullstol då. Dock hade jag själv en otrolig press på mig att mina barn skulle vara hela, rena och perfekt skötta för man hörde ju om barn som omhändertagits för att föräldrarna varit funktionshindrade. Kanske hade jag även där försprång eftersom jag arbetade på socialförvaltningen och dessutom hade fosterbarn så de kände mig ju och visste vad jag klarade.
4. Kan jag som sagt inte svara på.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barn till funktionshindrade
Av: Tezzan 2006-09-26 Kl 21:37
 

Jätteglad smiley Såå många bra svar jag fått!! ja kommer helt klart att lägga ut min rapport under mina texter så att alla kan få läsa den, men det blir nog en lång en måste ja tillägga^^ jättesnällt att dela med er av allt det här till mitt arbete! jag är jättetacksam för alla svar och hjälp Ja-smiley, med tummen upp


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Barn till funktionshindrade
Av: Helna 2006-09-27 Kl 08:48
 

Tezzan Skrev: "Vad händer i familjen när mamma/pappa behöver få personlig assistans, när en okänd individ arbetar i barnens hemmiljö?"

Har inga barn ännu men jag lever ihop med en man som behöver assistans för att klara av dagen bra och jag kan ju svara utifrån de erfarenheter jag har fått. I korta drag, nummer ett det är inte skadligt och nummer två det blir en del av barnens vardag.

Detta innebär också ett ansvar för föräldrarna att sätta gränser i sitt hem. Det vill säga att man skaffar assistentrum om man inte redan har det och inte tillåter barnet att springa där och prata med assistenten som en inneboende kompis. Inte heller skulle jag eller min man tillåta känslomässig eller fysisk kontakt med vårt framtida barn, gränser är nödvändigt för barnets skull.

Assistenten är som en skugga av min man, de hjälper honom med det som han behöver hjälp med och sen är det inget mer med det. Med gränsdragningar i vårt hem får vi också ett privatliv och en möjlighet att vara en familj, detta skulle vi omöjligt ha möjligheten till om vi levde på assistentens vilkor Glad smiley

Redigerat 2006-09-27 08:52


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barn till funktionshindrade
Av: Tezzan 2006-10-08 Kl 17:53
 

Hej!! nu ligger mitt arbete uppe under mina texter för alla er som är intresserade av att läsa rapporten! Glad smiley

Tessss Jätteglad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barn till funktionshindrade
Av: KarinSch 2006-10-08 Kl 20:54
 

Tack för ditt fantastiska arbete, så rakt och klart skrivet. Ros


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barn till funktionshindrade
Av: Tezzan 2006-10-09 Kl 23:12
 

Tack så himla mycket Karin!! Jätteglad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


 

Till sidans topp



Skriv ut denna trådSkriv ut denna tråd   Tipsa en vän om denna trådTipsa en vän om denna tråd
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Hotwheel 2006-06-19 Kl 09:42
huvudinlägg

Hej!

Nu ger jag mig in i ett minfält...jag är medveten om det. Men jag är ändå intresserad av att höra hur ni skulle lösa mitt problem.

Det här är förutsättningarna: Jag är ensamstående med min 2 årige son.

Min son är 4 månader för tidigt född och har själv lättare funktionshinder. Han kommer troligtvis att få en bokstavsdiagnos när han blir äldre och han har även vissa funktionsnedsättningar i sin motorik. Han är ett synnerligen energiskt barn och det är fullt ös på honom från morgon till kväll.

Jag har assistans från 07-20, 7 dagar i veckan vilket är precis lagom för mina behov.

Nu till mitt problem: Min son är extremt morgonpigg. han vill gärna gå upp redan klockan 4 på morgonen. Jag är inte lika pigg på det som han.

Han lägger sig klockan 19.30 på kvällen, sover max en timmes middag på dagen, om han sover något alls.

När han väl har vaknat och klivit ur ut sitt rum på morgonen så går det inte att få honom att somna om. Jag har testat att lägga honom igen, jag har testat att ha honom i min säng, jag har testat att ge honom nappflaska, napp, allt. Inget hjälper...

Det är sällan jag får sova mer än 5-6 timmar per natt och det är på tok för lite. Jag är så trött att hela mitt allmäntillstånd har börjat påverkats rejält.

BVC säger att jag får väl anpassa mig till hans tider då och gå och lägga mig vid 20 på kvällen. Men det fungerar ju inte. Jag har heltidsstudier att sköta. Det kan jag inte göra så länge som han är vaken.

Jag kan inte ta in en assistent på natten eftersom jag inte har plats för någon i min lägenhet. Jag har inte heller timmar till det.

Hur skulle ni lösa det här? För något måste göras, annars kommer jag att krascha.

 
Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Sunshine 2006-06-19 Kl 10:23
 

En stöd familj kanske vore nått att fundera allvarligt på? Trotts allt så kan du ju inte både studera, ta hand om ditt barn plus att du har dina egna fysiska problem. Du behöver avlastning. kanske dra ner på studierna en tid?


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Hotwheel 2006-06-19 Kl 10:39
 

Tack för ditt svar! Jag ska tänka på det du sagt. Min spontana reaktion är dock att jag vill helst inte ha en stödfamilj annat än i allra sista hand. Jag vill greja det här själv. Jag skulle se det som ett stort misslyckande av min egen roll som mamma.

Studierna kan jag inte dra ned på. Det är AF som krävt att jag ska utbilda mig vidare. Jag kommer inte att få akassa om jag hoppar av studierna. Jag kommer också att få problem med CSN då. Jag måste kombinera studier och barn på något sätt.

Det måste finnas något som jag kan göra för att få honom att sova på morgnarna...


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Helna 2006-06-19 Kl 12:23
 

Hotwheel skrev:
Tack för ditt svar! Jag ska tänka på det du sagt. Min spontana reaktion är dock att jag vill helst inte ha en stödfamilj annat än i allra sista hand. Jag vill greja det här själv. Jag skulle se det som ett stort misslyckande av min egen roll som mamma.


Varför ser du det som ett misslyckande att ta hjälp när man behöver det behöver ju alla någon gång! Jätteglad smiley

Man kan inte vara överallt och göra alla andra nöjda hela tiden, man måste också se till situationen och vad som krävs för att orka med.Att ta hjälp av en stöd familj är en möjlig lösning på problemet som jag tycker du borde fundera på ivarje fall *Lycka till*


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: KarinSch 2006-06-19 Kl 10:35
 

Känns som en fråga för mig, är trebarnsmamma, dock är alla vuxna nu. Min yngsta fick diagnosen ADHA som 16 åring, hennes största problem var att sova. Hon sov aldrig mer än 5 tim per dygn i typ två veckor sen sov hon ett helt dygn.
Vad man gör åt det är betydligt svårare att reda ut. Vi införde ensamlek (för att överleva själv, fanns ingen ass på den tiden.)
Fyll varje kväll en nätkasse med saker som han bara får ha i sängen, byt varje dag så det blir nytt minst var 4de dag.
Börja med att lägga honom senare, 8 är för tidigt för ett aktivt barn, hellre kl. 9 om det funkar, när han vaknar och vill upp så ge honom välling eller vad han nu äter på morgonen, byt blöja och berätta vad som ska hända. Förklara att mamma måste vila och att han får leka själv. Sätt honom i sängen och ge honom kassen, var översvallande förvånad och förtjust över allt som finns i den och gå sen ut genom dörren, blir han ledsen så strunta i honom om det går, det är viktigt att man kommer tillbaka in när han är glad, vänta max någon minut de första dagarna och sen längre och längre. Min dotter lärde sig på det här viset att dels sysselsätta sig själv när hon inte kunde sova men även att respektera att andra behöver mer sömn. Hon sover lika lite idag så tyvärr blir det inte bättre, hon hade en period som tonåring när hon sov hela 7 timmar per natt.
Annars får du söka hjälp på barnhab eller barnpsyk om det inte fungerar.
Vill du fråga något mer så hör av dig på min mail.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Hotwheel 2006-06-19 Kl 11:00
 

Tack Karin! Det här med nätkasse ska jag testa!!

Däremot är jag mer tveksam över att hålla honom uppe längre än till halv åtta. Han är så trött att han somnar i min famn eller ligger helt apatisk. Att få honom att somna på kvällen är sällan problem. Det är att han vaknar så tidigt som är det stora problemet. Det påverkar ju hela hans dag. Han är trött redan då han kommer till dagis, då har han ju redan hållt igång i 5 timmar...

Jag kommer säkert att höra av mig till dig igen Karin, jag behöver verkligen råd från personer som gått den här stigen före mig.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Lena K 2006-06-19 Kl 11:48
 

Jag har tre barn och även om min sittuation inte kan jämföras helt med din så finns det vissa likheter.

Mina barn har fått sova middag så länge de var i behov av detta. Det har gjort att de kunnat lagt sig senare och vaknat i en mera rimlig tid.

Ett annat tips är att ha en teve och video/Dvd i sovrummet. Du kan sova och barnet se på film som du anser vara lämplig för ditt barn.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Woman_73 2006-06-19 Kl 13:12
 

Hotwheel skrev:
Hej!

Nu ger jag mig in i ett minfält...jag är medveten om det. Men jag är ändå intresserad av att höra hur ni skulle lösa mitt problem.

Det här är förutsättningarna: Jag är ensamstående med min 2 årige son.

Min son är 4 månader för tidigt född och har själv lättare funktionshinder. Han kommer troligtvis att få en bokstavsdiagnos när han blir äldre och han har även vissa funktionsnedsättningar i sin motorik. Han är ett synnerligen energiskt barn och det är fullt ös på honom från morgon till kväll.

Jag har assistans från 07-20, 7 dagar i veckan vilket är precis lagom för mina behov.

Nu till mitt problem: Min son är extremt morgonpigg. han vill gärna gå upp redan klockan 4 på morgonen. Jag är inte lika pigg på det som han.

Han lägger sig klockan 19.30 på kvällen, sover max en timmes middag på dagen, om han sover något alls.

När han väl har vaknat och klivit ur ut sitt rum på morgonen så går det inte att få honom att somna om. Jag har testat att lägga honom igen, jag har testat att ha honom i min säng, jag har testat att ge honom nappflaska, napp, allt. Inget hjälper...

Det är sällan jag får sova mer än 5-6 timmar per natt och det är på tok för lite. Jag är så trött att hela mitt allmäntillstånd har börjat påverkats rejält.

BVC säger att jag får väl anpassa mig till hans tider då och gå och lägga mig vid 20 på kvällen. Men det fungerar ju inte. Jag har heltidsstudier att sköta. Det kan jag inte göra så länge som han är vaken.

Jag kan inte ta in en assistent på natten eftersom jag inte har plats för någon i min lägenhet. Jag har inte heller timmar till det.

Hur skulle ni lösa det här? För något måste göras, annars kommer jag att krascha.


Säger som Helna varför skulle du inte kunna ta hjälp från någon?
Det är ju inte meningen att du ska slita ut dig i förtid.
Har du någon släkting i närheten som skulle kunna tänkas ställa upp.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: KarinSch 2006-06-19 Kl 13:30
 

Jag förstår precis känslan av att inte vilja ha stödfamilj. Jag hade heller inte kunnat tänka mig tanken, speciellt med tanke på att jag själv hade fosterbarn, de föräldrar som får hjälp ses av sociala myndigheter som de som inte klarar sina barn själv. Det har mycket sällan hänt att jag hört någon på soc prata om barnens problem, utan alltid om föräldrarna som inte kan hantera situationen, och därför behöver stöd.
Det är fel i sig men så fungerar det ute i verkligheten. Men de hjälpåtgärder som behövs när man har barn med mindre funktionshinder och då oftast utan diagnos är inte stödfamilj utan mindre arbetstid, mer föräldraledigt o.s.v. Är ju inte barnen man inte orkar med utan sig själv.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Hotwheel 2006-06-19 Kl 16:02
 

Tack Karin! Kunde inte säga det bättre själv...
Jag har TIDIGARE pratat med de sociala myndigheterna om hjälp, det var när han var under ett år. De föreslog då att jag skulle adoptera bort min son eftersom jag tydligen inte klarade av att ta hand om barnet. Dessutom borde jag ju ha tänkt mig för innan jag skaffade barn. Vi har ju fri abort i det här landet.... Det var även den reaktion jag möttes av på mödravårdscentralen när jag var där första gången. Att jag nog borde ta bort barnet. För jag skulle aldrig klara av att ta hand om det.

Min sons behov pga att han är så mycket för tidigt född, har inte varit viktigt för myndigheterna. Bara att jag är inkompetent som förälder pga min funktionnedsättning.

Det handlar inte bara om mig, utan framförallt om min son. Han lider av att vakna så tidigt, eftersom samhället är inte skapat för personer som börjar sin dag klockan 04.00 på morgonen. När går till dagis kl 09.00 är han redan trött...för han har ju varit igång i 5 timmar... Ju tröttare han blir, desto mer hyperaktiv och stökig blir han. Jobbigt för honom, för han menar inget illa, och jobbigt för alla i omgivningen.

Alltså knep för att få honom att somna om är det jag behöver... Gör han det, till klockan 06 i allafall, så är allas problem lösta. De dagar då han sover så länge (vilket är sällsynt) så mår han så mycket bättre och är så mycket gladare och så även jag.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Sunshine 2006-06-19 Kl 16:38
 

Myndigheter och MVC får inte säga så, dom skall så långt det bara är möjligt hjälpa till att göra det möjligt för dej och din son att leva tillsammans tills han är myndig.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Helna 2006-06-19 Kl 16:53
 

Hotwheel skrev:
Tack Karin! Kunde inte säga det bättre själv...
Jag har TIDIGARE pratat med de sociala myndigheterna om hjälp, det var när han var under ett år. De föreslog då att jag skulle adoptera bort min son eftersom jag tydligen inte klarade av att ta hand om barnet. Dessutom borde jag ju ha tänkt mig för innan jag skaffade barn. Vi har ju fri abort i det här landet.... Det var även den reaktion jag möttes av på mödravårdscentralen när jag var där första gången. Att jag nog borde ta bort barnet. För jag skulle aldrig klara av att ta hand om det.

Min sons behov pga att han är så mycket för tidigt född, har inte varit viktigt för myndigheterna. Bara att jag är inkompetent som förälder pga min funktionnedsättning.

Det handlar inte bara om mig, utan framförallt om min son. Han lider av att vakna så tidigt, eftersom samhället är inte skapat för personer som börjar sin dag klockan 04.00 på morgonen. När går till dagis kl 09.00 är han redan trött...för han har ju varit igång i 5 timmar... Ju tröttare han blir, desto mer hyperaktiv och stökig blir han. Jobbigt för honom, för han menar inget illa, och jobbigt för alla i omgivningen.

Alltså knep för att få honom att somna om är det jag behöver... Gör han det, till klockan 06 i allafall, så är allas problem lösta. De dagar då han sover så länge (vilket är sällsynt) så mår han så mycket bättre och är så mycket gladare och så även jag.


Har själv MBD skada sedan jag var liten och det är slående likt, ju mer jag tröttar ut mig själv desto mer hyperaktiv blir jag också har fått arbeta med detta i många många år.Planering och vila är det ända som hjälper har också haft stora koncentrations problem i skol åldern pågrund av skadan.

Socialstyrelsen borde ju tvärtom stötta dig i ditt föräldraskap och att göra gott för familjen med de medel som krävs istället för att hänvisa till abort?! Det är bara att konstatera ännu en gång att socialstyrelsen är helt sjuka i huvudet Arg smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Hotwheel 2006-06-19 Kl 19:31
 

Nej officiellt får de självklart inte säga så...men det är ju personer som arbetar på MVC och inte socialstyrelsen. Människor har alltid åsikter och vad som sägs mellan mig och en läkare eller barnmorska, ja det kan ju inte bevisas. De här diskussionerna är ju ingenting som journalfördes direkt.

De här personerna hade ju ingen erfarenhet av personer med funktionsnedsättningar, ja i allafall inte så omfattande som mina. De hade de inte på special MVC på Akademiska Sjukhuset heller... Då är det ju lätt att i deras ögon ge ett sådant råd.

Men då förstår ni kanske bättre varför jag GÄRNA håller soc utanför!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Anna 2006-06-19 Kl 19:38
 

Det här är väl kanske inte det bästa tipset men då jag jobbar med barn med autism, adhd och andra liknande funktionshinder så vet jag att några föräldrar fått hjälp med insomnings tabletter till sina unga barn. Endast under en kortare period för att få in sömn rutiner. Jag förstår dig gällande att inte vilja ha en stödfamilj, men avlösare i hemmet då och då?? Så att du får vila. Tipset att låta honom somna inför tv tycker jag med min erfarenhet gällande dessa barn är förkastligt (ursäkta) men det gäller alla barn anser jag.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Berghman 2006-06-19 Kl 19:43
 

Det är stötande och oetiskt av myndigheterna att föreslå abort och att lämna bort sina barn.
De verkar föra samma resonemang som nazister Arg smiley .

Du har all rätt i världen att skaffa så många barn du vill.

Redigerat 2006-06-19 19:43


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: KarinSch 2006-06-19 Kl 20:49
 

Min dotter sov mycket bättre när hon fick tv på rummet, eller i alla fall kopplade av bättre, eftersom hon då kunde stanna i sängen utan att ha tråkigt. Men detta var när hon var betydligt äldre än 2 år.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Lena K 2006-06-20 Kl 09:40
 

Anna skrev:
Det här är väl kanske inte det bästa tipset men då jag jobbar med barn med autism, adhd och andra liknande funktionshinder så vet jag att några föräldrar fått hjälp med insomnings tabletter till sina unga barn. Endast under en kortare period för att få in sömn rutiner. Jag förstår dig gällande att inte vilja ha en stödfamilj, men avlösare i hemmet då och då?? Så att du får vila. Tipset att låta honom somna inför tv tycker jag med min erfarenhet gällande dessa barn är förkastligt (ursäkta) men det gäller alla barn anser jag.


Vet inte om du menade mitt inlägg med att ha teve i sovrummet? Jag menade inte att somna framför teven men att ha den som hjälp då barnet vaknar så tidigt. Det har funkat för oss. Likaså att barnet får sova middag så länge det behöver och därmed kan vara vaken längre på kvällen och skjuta på sömnen dvs ge större chans att sova lite längre på morgonen.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Wheelsta 2006-06-20 Kl 07:11
 

Jag har jobbat mycket med barn och ungdomar som har diagnoser som ADHD och DAMP. Jag har så mycket att säga i ämnet att jag nog får återkomma.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Lena K 2006-06-20 Kl 18:38
 

Har du egna barn också?


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Vejron 2006-06-20 Kl 18:45
 

Lena K skrev:
Har du egna barn också?


Behöver man ha det för att ha en åsikt kring barnuppfostran? *nyfiken*


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Lena K 2006-06-20 Kl 18:48
 

Vejron skrev:
Behöver man ha det för att ha en åsikt kring barnuppfostran? *nyfiken*


Absolut inte! Så menade jag inte, det var bara en fundering för det ger onekligen en annan bild på hur barnuppfostran kan fungera i vardagen.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Vejron 2006-06-20 Kl 18:52
 

Lena K skrev:
Absolut inte! Så menade jag inte, det var bara en fundering för det ger onekligen en annan bild på hur barnuppfostran kan fungera i vardagen.


Jag menade inte heller att gå på offensiven, men det är en vanlig företeelse att personer som själva har barn tycker att personer utan barn inte ska ha nån åsikt i frågor som rör barnuppfostran.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: KarinSch 2006-06-20 Kl 22:00
 

Visst ska och får man ha uppfattningar, men jag som både har egnaoch tagit hand om andras kan säga att det är en himmelsvid skillnad. Sina egna älskar man oavsett hur de är eller vad de gör, de barnen man arbetar med kan man visst känna känslor för men man ser alltid objektivt på dem. Att aldrig få sova är inte ett problem när man arbetar med andras barn, att vara så jä--a trött så man kräker är en känsla som förvirrar, känslor som att man både hatar och älskar sin unge samtidigt, de känslorna har man aldrig när man arbetar. Dessutom av någon otrolig anledning så har ens egna barn aldrig läst böckerna om hur barn ska göra och det man själv kan fungerar aldrig på ens egna barn.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Lena K 2006-06-20 Kl 22:58
 

Håller med dig KarinSch att den känslomässiga problematiken (liksom glädjen) blir inte den samma med barn man arbetar för som sina egna barn.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Vejron 2006-06-20 Kl 23:19
 

Lena K skrev:
Håller med dig KarinSch att den känslomässiga problematiken (liksom glädjen) blir inte den samma med barn man arbetar för som sina egna barn.


Naturligtvis är det så, men samtidigt så kan just den grejen göra att man är objektiv på ett sätt som inte en förälder är.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Lena K 2006-06-20 Kl 23:30
 

Vejron skrev:
Naturligtvis är det så, men samtidigt så kan just den grejen göra att man är objektiv på ett sätt som inte en förälder är.


Jo så kan det ju vara, fast nu handlade det inte om mina barn Blinkande smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Lise-lotte 2006-08-11 Kl 05:57
 

Oj, så jobbigt! Jag hade ändå försökt att lägga om assistansschmat lite. Du behöver hjälpen tidigare på morgonen s du får chans att sova. Klockan: 5-18 kanske hade funkat bättre men du kanske behöver hjälp att lägga honom? I så fall måste du ansöka om fler timmar för ditt hjälpbehov är större.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Barnuppfostran - hur skulle ni göra
Av: Anonym[1] 2006-09-18 Kl 08:41
 

Jag har en dotter som är mycket aktiv. Hon vaknar med ett *klick* och har svårt att somna om hon inte är helt utkörd. Att lägga henne före 21 fungerar inte. Nu är hon gammal nog att sköta sig själv när hon vaknar - även hon ofta väcker mig och frågar om hon får göra än det ena - än det andra, när hon väl har vaknat. Hon somnar oftast runt 22-tiden och är ändock vaken strax efter 6 (fast hon brukar vakna runt 4-tiden och somna om efter att ha vridit och vänt på sig i 20-30 minuter).


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


 

Till sidans topp



Skriv ut denna trådSkriv ut denna tråd   Tipsa en vän om denna trådTipsa en vän om denna tråd
Ämne: ang barn
Av: Paulina1 2006-06-15 Kl 11:18
huvudinlägg

ja har fått besked om att min kropp inte orkar med o bli gravid en gång till har lätt cp skada är gående vet ej vad ja ska gjöra vill gärna att min dotter ska få ett syskon

 
Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: ang barn
Av: Lena K 2006-06-15 Kl 16:33
 

Jag tror din dotter inte skulle vilja att du äventyrar din hälsa. Har din dotter kussiner eller nära kamrater kan man se till att dessa band blir starka. Ros


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: ang barn
Av: Paulina1 2006-06-16 Kl 20:23
 

jo hon har ju kusiner o så hon träffar ofta


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: ang barn
Av: Lise 2006-06-16 Kl 21:46
 

Hej Paulina! Du nämner inte på vilket sätt din kropp inte skulle orka med en ny graviditet, men jag känner igen mig lite i vad du skriver. Själv har jag en muskelsjukdom SMA 3 och blev också avrådd att skaffa fler barn eftersom man inte visste/vet hur kroppen skulle reagera och för att riskerna för komplikationer var stora. Har i och för sig haft lyxen att få föda 1 barn innan och den andra graviditeten var ett faktum när jag fick min diagnos. Hade gärna velat haft fler barn, men inte till vilket pris som helst. Jag förstår verkligen din tanke med att ge din dotter syskon, dock tror jag att en mamma som orkar med är ännu mer värd en ett syskon. Något jag själv gjorde var att skaffa en sk "second opinion" dvs jag och min man hörde oss för hos fler läkare innan vi slutligen bestämde oss för att vi bara skulle vara fyra i familjen vilket egentligen är lyx nog, med tanke på alla som får kämpa för att få en familj. Vad du än bestämmer dig för att göra, så vill jag gärna önska dig och din familj lycka till!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


 

Till sidans topp



Skriv ut denna trådSkriv ut denna tråd   Tipsa en vän om denna trådTipsa en vän om denna tråd
Ämne: om att vara förälder
Av: Paulina1 2006-06-03 Kl 21:36
huvudinlägg

Hej
Jag fick en dotter för 8 år sedan o det gick jätte bra ja kunde få det på vanligt vis fast fick gå på väldigt mycke kontroller. men det gick överförväntan alla läkare blev förvånade att jag klarade det så bra när hon var liten så om hon ramlade o slog sig så kom hon o drog mig i benen menade att ja skulle sätta mig o då kom hon till mig har inte kunnat bära henne när hon blev lite större så hon lärde sig tidigt att klättra i o ur vagnen. När hon började nollan gick ja o berättade om mig för alla barn så dom visste varför ja gick som ja gjorde

 
Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: om att vara förälder
Av: Lena K 2006-06-03 Kl 21:52
 

Barn är otroligt klarsynta och duktiga på att anpassa.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: om att vara förälder
Av: Paulina1 2006-06-03 Kl 22:02
 

jo verkligen det har ja märkt på min dotter hon hjälper till mer när hon o ja är själva än om pappa är hemma


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: om att vara förälder
Av: Helna 2006-06-03 Kl 21:55
 

Paulina1 skrev:
Hej
Jag fick en dotter för 8 år sedan o det gick jätte bra ja kunde få det på vanligt vis fast fick gå på väldigt mycke kontroller. men det gick överförväntan alla läkare blev förvånade att jag klarade det så bra när hon var liten så om hon ramlade o slog sig så kom hon o drog mig i benen menade att ja skulle sätta mig o då kom hon till mig har inte kunnat bära henne när hon blev lite större så hon lärde sig tidigt att klättra i o ur vagnen. När hon började nollan gick ja o berättade om mig för alla barn så dom visste varför ja gick som ja gjorde


Tänk att barn tar allting såå lätt till skillnad från trångsynta vuxna som har en massa föreställningar, om det inte fungerar "so what" då får väl man klättra i och ur själv *Härligt tycker jag*


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: om att vara förälder
Av: Paulina1 2006-06-03 Kl 22:03
 

jo precis


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: om att vara förälder
Av: Kattis 2006-06-05 Kl 00:57
 

mina barn är idag 18 och 15 men när min sjukdom förvärrades och jag hamnade i rullstol var den minsta 5 år. Han skulle börja skolan som 6-åring och samma år fyllde storesyrran 9 år. Hon ville ha party för hela klassen och vi bokade kvarterslokalen, grabben skulle få börja i hennes klass till hösten så jag tyckte det var ett lämpligt tillfälle att han fick vara med o träffa sina blivande klasskamrater. Det var ok för syrran. Jag hade suttit hemma med min dotter och planerat vad de skulle äta, vilka lekar hon ville ha osv. Vilket fall som helst så var det dagen för partyt och jag hade min manuella stol, alla barnen satt runt bordet och åt glass. En flicka kommer närmare mig, ställer sig och svänger lite på sig sen frågar hon; -vad är det där och pekar på bromsen. Jag förklarar sen svänger hon på sig en stund o säger sen vad är det där då? Drivringar svarar jag o förklara vad de är till för. Sen står hon kvar men säger inget, en bra stund, jag frågar vill du prova rullstolen? Flickan lyser upp o säger JA TACK! Jag ber min Ass komma med en stol som jag kan sitta på under tiden. Hon tar min rulle o åker en liten bit i kvartersgården varpå en av grabbarna som äter glass ser detta och skriker, HON FÅR PRÖVA RULLSTOLEN! Villni också frågar jag, alla barnen kastar glassarna på borden och springer mot oss. Jag får ställa upp dem på led och sen får de prova en o en. Efter helgen ska min son till skolan på ett besök inför skolstarten och vi möts av hela klassen i kapprummet, jättenyfikna på min elstol Glad smiley När vi sedan sitter i klassrummet så passar jag på att fråga om de hade kul på partyt, med tanke på all planering, lekar som ska gå hem osv. Jaaa säger en av killarna, men det roligaste var att få prova din rullstol!

Efter detta har jag varit runt i skolorna i Södermanland och berättat om funktionshinder och barnen har fått prövar rullstolar som jag har haft med. Lika lyckat varje gång! Barn är mycket mer öppna än vuxna och det är dem vi ska påverka så att inte framtidens funktionshindrade blir bemötta som vi!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: om att vara förälder
Av: Helna 2006-06-05 Kl 11:18
 

Kattis skrev:
mina barn är idag 18 och 15 men när min sjukdom förvärrades och jag hamnade i rullstol var den minsta 5 år. Han skulle börja skolan som 6-åring och samma år fyllde storesyrran 9 år. Hon ville ha party för hela klassen och vi bokade kvarterslokalen, grabben skulle få börja i hennes klass till hösten så jag tyckte det var ett lämpligt tillfälle att han fick vara med o träffa sina blivande klasskamrater. Det var ok för syrran. Jag hade suttit hemma med min dotter och planerat vad de skulle äta, vilka lekar hon ville ha osv. Vilket fall som helst så var det dagen för partyt och jag hade min manuella stol, alla barnen satt runt bordet och åt glass. En flicka kommer närmare mig, ställer sig och svänger lite på sig sen frågar hon; -vad är det där och pekar på bromsen. Jag förklarar sen svänger hon på sig en stund o säger sen vad är det där då? Drivringar svarar jag o förklara vad de är till för. Sen står hon kvar men säger inget, en bra stund, jag frågar vill du prova rullstolen? Flickan lyser upp o säger JA TACK! Jag ber min Ass komma med en stol som jag kan sitta på under tiden. Hon tar min rulle o åker en liten bit i kvartersgården varpå en av grabbarna som äter glass ser detta och skriker, HON FÅR PRÖVA RULLSTOLEN! Villni också frågar jag, alla barnen kastar glassarna på borden och springer mot oss. Jag får ställa upp dem på led och sen får de prova en o en. Efter helgen ska min son till skolan på ett besök inför skolstarten och vi möts av hela klassen i kapprummet, jättenyfikna på min elstol Glad smiley När vi sedan sitter i klassrummet så passar jag på att fråga om de hade kul på partyt, med tanke på all planering, lekar som ska gå hem osv. Jaaa säger en av killarna, men det roligaste var att få prova din rullstol!

Efter detta har jag varit runt i skolorna i Södermanland och berättat om funktionshinder och barnen har fått prövar rullstolar som jag har haft med. Lika lyckat varje gång! Barn är mycket mer öppna än vuxna och det är dem vi ska påverka så att inte framtidens funktionshindrade blir bemötta som vi!


Det här är jättekul att höra! Det är dessutom sant att vi bör börja med barnen att lära dem vettiga saker om funktionshinder. Tror tyvärr att det krävs föräldrarna har grund kunskap om funktionshinder och det har inte de allra flesta, men det är ju bra att de finns föreläsare och en sån här sajt som hjälper till att bygga broar för bättre kunskap kring det ämnet funktionshinder Jätteglad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: om att vara förälder
Av: Paulina1 2006-06-05 Kl 16:17
 

det var bra ja skulle också vilja gå ut o prata lite


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: om att vara förälder
Av: CuslonGodibb 2006-06-05 Kl 19:47
 

Kattis - jag känner igen mig! Jag minns att när jag gick på låg och mellanstadiet fanns de perioder då jag fick nyttja kölista för vem som skulle pröva min manuella rullstol medan jag hade rast och den var ledig. Tunguträckande smiley

Jag har också haft en del samtal med skolbarn om mitt funktionshinder. Dels i mina egna klasser, dels i mina yngre syskons klasser och dels i de klasser jag träffat under min lärarutbildning. Jag har undantagslöst fått positiv respons. I höst ska jag byta skola att göra "praktik" på, så jag antar att jag kommer att få göra en "samtalsrunda" där också. Det ser jag i så fall fram emot! Jag kan naturligtvis aldrig "säga sanningar" såvida det inte gäller mig specifikt, men jag brukar kunna både få och ställa intressanta frågor. Jag är naturligtvis öppen för frågor även från personalens sida, men det brukar vara barnen som ställer de flesta frågorna...

En situation som inte hade med dessa samtal att göra men som ändå visar vilket "enkelt" och naturligt förhållningssätt barn brukar ha, är denna, när en elev ville ha hjälp med ett tal i matematik. När jag kommer dit sitter han och tänker högt: "Femton minus sju, det blir... hörru, hur backar man en sån där?" Och så pekar han på rullstolen. En spontanare fråga än så kan man knappast få! Och han fick en förklaring, varpå han löste sitt tal. Jag gillar sådana situationer, måste jag säga. Jag har förstått att en del funktionshindrade känner sig besvärade om de får frågor i alla möjliga situationer, men jag tillhör definitivt inte den gruppen! Jag brukar säga att folk får fråga vad de vill, men sedan är det upp till mig om jag vill svara eller inte... Men hittills har jag aldrig valt att inte svara när jag fått en fråga från ett barn.

Kattis skrev:
[---] Efter detta har jag varit runt i skolorna i Södermanland och berättat om funktionshinder och barnen har fått prövar rullstolar som jag har haft med. Lika lyckat varje gång! Barn är mycket mer öppna än vuxna och det är dem vi ska påverka så att inte framtidens funktionshindrade blir bemötta som vi!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: om att vara förälder
Av: CuslonGodibb 2006-06-05 Kl 19:50
 

Helna - jag håller med, och tvivlar på att jag kunde ha sagt det bättre själv! Jätteglad smiley Men vad menar du med grundkunskap om funktionshinder, undrar jag?

Helna skrev:
Det här är jättekul att höra! Det är dessutom sant att vi bör börja med barnen att lära dem vettiga saker om funktionshinder. Tror tyvärr att det krävs föräldrarna har grund kunskap om funktionshinder och det har inte de allra flesta, men det är ju bra att de finns föreläsare och en sån här sajt som hjälper till att bygga broar för bättre kunskap kring det ämnet funktionshinder Jätteglad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: om att vara förälder
Av: CuslonGodibb 2006-06-05 Kl 20:14
 

Paulina1 - om du vet vad du vill prata om så gör ett försök! Glad smiley Jag har "bara" erfarenheter från skolvärlden, men jag har aldrig varit med om att någon skola varit direkt negativt inställd till sådana här samtal. I och med att jag hela tiden utgått från mig själv - och också varit noga med att förtydliga just detta - har ingen kunnat säga att jag inte "vet vad jag pratar om".

Paulina1 skrev:
det var bra ja skulle också vilja gå ut o prata lite


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: om att vara förälder
Av: Macco 2006-06-05 Kl 22:26
 

Ja rullstolsrace är poppis. På en skola här i trakten har skolan 2 gånger per r en "handikappsvecka" där friska barn kan fr gå på stationer och få känna och lra sig hur olika handikappsporter går till, och hur man hanterar ledarhundar och punktskrift. JAg brukar vara där då jag hjälper till med hkp-judo. Men till sak: Vi en av stationerna är det rullstol, och de får tydligen köra en hinderbana med rullstol och det brukar alltid vara poppis, iaf hörs det som bara den då vi brukar ha dem som granne. Så ungarna gilar rullstolar Glad smiley

MVH
Macco


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: om att vara förälder
Av: Helna 2006-06-05 Kl 22:47
 

CuslonGodibb skrev:
Helna - jag håller med, och tvivlar på att jag kunde ha sagt det bättre själv! Jätteglad smiley Men vad menar du med grundkunskap om funktionshinder, undrar jag?


Var otydlig förlåt, menade snarare eftersom barn gör som vi gör och inte som vuxna säger så måste man lära dem hur de ska uppföra sig emot andra. Menar att det lättare att sända ut FEL signaler än vad man kan tro, det finns de som tycker att det är okej att göra fån av människor för att det inte ser ut på ett visst sätt eller pratar på ett visst sätt.Beteende som man som vuxen inte väger in och tror att de lyssnar men det gör de ju. Hur beeter sig föräldrar emot andra framför sina barn, tycker att föäldrar borde vara mer uppmärksam på detta och på så sätt också har vi en chans att motverka grunden till alla fördomar*Såå viktigt*


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: om att vara förälder
Av: CuslonGodibb 2006-06-06 Kl 13:21
 

Då förstår jag vad du menar, Helna! Du har en viktig poäng i det du säger tycker jag! Vad det handlar om är ju att först och främst själv bli medveten om sina egna fördomar och attityder och sitt beteende. Föränding måste komma som steg två, tänker jag. Tyvärr kanske inte alla föräldrar har kommit förbi steg ett än...

Helna skrev:
Var otydlig förlåt, menade snarare eftersom barn gör som vi gör och inte som vuxna säger så måste man lära dem hur de ska uppföra sig emot andra. Menar att det lättare att sända ut FEL signaler än vad man kan tro, det finns de som tycker att det är okej att göra fån av människor för att det inte ser ut på ett visst sätt eller pratar på ett visst sätt.Beteende som man som vuxen inte väger in och tror att de lyssnar men det gör de ju. Hur beeter sig föräldrar emot andra framför sina barn, tycker att föäldrar borde vara mer uppmärksam på detta och på så sätt också har vi en chans att motverka grunden till alla fördomar*Såå viktigt*


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: om att vara förälder
Av: Vejron 2006-06-05 Kl 16:30
 

Paulina1 skrev:
så om hon ramlade o slog sig så kom hon o drog mig i benen menade att ja skulle sätta mig o då kom hon till mig har inte kunnat bära henne när hon blev lite större så hon lärde sig tidigt att klättra i o ur vagnen.


Jag har inga egna barn men däremot har jag ofta varit barnvakt åt kompisars barn och åt syskonbarn och det har alltid funkat hur bra som helst! De inser var min gräns går och testar mig bara tills de vet att det inte är fysiskt möjligt för mig, där går deras gräns. Underbart! Glad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: om att vara förälder
Av: KarinSch 2006-06-05 Kl 18:59
 

Mina med, de var inte gamla när de själv hjälpte till att ta sig upp i knät, eller ur sängen. Till och med mitt lilla barnbarn har lärt sig att farmor inte kan lyfta från golvet såsom hans föräldrar gör.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


 

Till sidans topp



Skriv ut denna trådSkriv ut denna tråd   Tipsa en vän om denna trådTipsa en vän om denna tråd
Ämne: Fråga
Av: Lotta 2006-06-03 Kl 16:07
huvudinlägg

Ni som har fått barn o inte haft pa innan då ni inte hade barn, har ni fått pa efter det att ni fött barnen?

I såfall hur mkt hjälp får ni att vara "mamma/pappa"

Misstänker att det inte på tal om lass utan endast lss eller??

 
Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Fråga
Av: KarinSch 2006-06-03 Kl 18:26
 

På den tiden jag fick barn fanns inte LSS eller Lass, man fick hemvårdarinna en månad efter att man var snittad och hon gjorde allt, städade, lagade mat och bakade, samt lyfte babyn och bytte blöjor. Detta för att man inte fick lyfta efter snittet, sen fick jag hemtjänst som skulle hjälpa till med städning, och eftersom det var bättre då fick jag ha samma hrmtjänst tant i två hela år. Sen spårade det ut när hon slutade och det kom en massa olika så då avsa jag mig den hjälpen, blev liksom jobbigare med än utan.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Fråga
Av: Woman_73 2006-06-03 Kl 19:15
 

Lotta skrev:
Ni som har fått barn o inte haft pa innan då ni inte hade barn, har ni fått pa efter det att ni fött barnen?

I såfall hur mkt hjälp får ni att vara "mamma/pappa"

Misstänker att det inte på tal om lass utan endast lss eller??


Det har jag oxå funderat över hur det fungerar


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Fråga
Av: Lena K 2006-06-03 Kl 20:13
 

Jag blev sjukskriven de första månaderna. Minns inte riktigt hur länge men min man var hemma från mitten av april till slutet av sommaren. Han hade förmodligen semester ett antal veckor av dessa men hur som helst var han hemma mycket första tiden så vi behövde inte någon annan hjälp för att ta hand om vår lilla flicka. Det var en sladdis vi fick efter det att jag hamnat i rulle så de större barnen har också varit till stor hjälp och är så än idag Glad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Fråga
Av: Vejron 2006-06-04 Kl 20:07
 

Lotta skrev:
Ni som har fått barn o inte haft pa innan då ni inte hade barn, har ni fått pa efter det att ni fött barnen?


Jag har enbart teoretisk kunskap om detta, men om det inte ändrat sig de senaste 2 åren så stod det i alla fall innan i LSS-lagen att om man inte hade PA innan man blev förälder så kan man inte få det "bara" pga ATT man blir förälder, men har man däremot PA innan barnet så kan man mycket väl få utökade timmar.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: Hotwheel 2006-06-06 Kl 21:03
 

Vejron skrev:
Jag har enbart teoretisk kunskap om detta, men om det inte ändrat sig de senaste 2 åren så stod det i alla fall innan i LSS-lagen att om man inte hade PA innan man blev förälder så kan man inte få det "bara" pga ATT man blir förälder, men har man däremot PA innan barnet så kan man mycket väl få utökade timmar.


Så var det för mig...jag hade 40 timmar LSS per vecka innan jag blev mamma...men har idag 100 timmar LSS per vecka pga ökat hjälpbehov eftersom jag är ensamstående mamma med enskild vårdnad om min 2 åring.

Det har INTE varit självklart att få så många timmar. Det har varit flera utredningar, hembesök och man har tittat vad domsstolar har sagt i andras fall osv. Till saken hör också att min son är född 3 månader för tidigt (12 veckor) så han har haft speciella behov han med. Jag vet inte hur mycket det har spelat roll i beslutet.

Mitt beslut räcker ett år i taget och sedan ska det omförhandlas. Jag tror inte att jag kommer att få behålla mina 100 timmar per vecka hur länge som helst. Men förhoppningsvis ett tag till.

Åsa


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: Woman_73 2006-06-06 Kl 21:08
 

Hotwheel skrev:
Så var det för mig...jag hade 40 timmar LSS per vecka innan jag blev mamma...men har idag 100 timmar LSS per vecka pga ökat hjälpbehov eftersom jag är ensamstående mamma med enskild vårdnad om min 2 åring.

Det har INTE varit självklart att få så många timmar. Det har varit flera utredningar, hembesök och man har tittat vad domsstolar har sagt i andras fall osv. Till saken hör också att min son är född 3 månader för tidigt (12 veckor) så han har haft speciella behov han med. Jag vet inte hur mycket det har spelat roll i beslutet.

Mitt beslut räcker ett år i taget och sedan ska det omförhandlas. Jag tror inte att jag kommer att få behålla mina 100 timmar per vecka hur länge som helst. Men förhoppningsvis ett tag till.

Åsa


men om man inte har PA innan man föder barnet visst har man då rätt till hemtjänst,eller??


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: Hotwheel 2006-06-06 Kl 21:14
 

Det är inte självklart att man har det... Har du rätt till hemtjänst eller PA pga din funktionsnedsättning så kan du säkert får mer hemtjänsttimmar om det behövs. Men föräldrarollen i sig, enskilt, ger inte rätt till PA eller hemtjänst. Det måste vara funktionshindret i sig som ger den rätten. Det är lite svårt att förklara på ett tydligt sätt. Jag hoppas att du förstår vad jag försöker förklara.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: Morticia 2006-06-06 Kl 21:16
 

Alla har rätt att söka hjälp från Socialtjänstlagen SoL. Där man bl a kan få hemtjänst, ledsagning, trygghetslarm, försörjningsstöd (fd socialbidrag)

ALLA.
Sen finns inga garantier på att dom anser att man behöver hjälpen för att klara ett liv med skälig levnadsnivå.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: Woman_73 2006-06-06 Kl 21:16
 

Hotwheel skrev:
Det är inte självklart att man har det... Har du rätt till hemtjänst eller PA pga din funktionsnedsättning så kan du säkert får mer hemtjänsttimmar om det behövs. Men föräldrarollen i sig, enskilt, ger inte rätt till PA eller hemtjänst. Det måste vara funktionshindret i sig som ger den rätten. Det är lite svårt att förklara på ett tydligt sätt. Jag hoppas att du förstår vad jag försöker förklara.


Jo jag förstår vad du menar att har man aldrig haft PA eller hemtjänst innan man fått barn så är det väldigt svårt att få det efter man fått barn.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: _Anna_ Elisabeth 2006-06-06 Kl 21:21
 

Men föräldrarollen i sig, enskilt, ger inte rätt till PA eller hemtjänst. Det måste vara funktionshindret i sig som ger den rätten.

Jag förstår precis vad du vill säga, men håll med om att det är ett knäppt resonemang! Man är ju handikappad i en _situation_. Anna-utan-barn klarar sig hyffsat på egen hand, Anna-med-barn skulle inte klara att ta hand om ett spädbarn ens en eftermiddag...

Jag har med nöd och näppe hållt i en 9-dagarsbäbis idag Jätteglad smiley - ALDRIG att jag skulle kunna sköta honom på egen hand! Jag kan ju inte ens lyfta honom, utan han måste bli placerad i min famn. (sittande, för att jag inte ska tappa balansen)

// A E


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: Hotwheel 2006-06-06 Kl 21:23
 

Man kan fortfarande få PA...eller SoL men inte pga att man är förälder utan pga sitt funktionshinder....Det är ALLTID värt att försöka att få PA om man bara har orken, viljan och tiden att slåss och är beredd på bakslag och inte låter sig nedslås av det.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: Hotwheel 2006-06-06 Kl 21:27
 

_Anna_ Elisabeth skrev:
Jag förstår precis vad du vill säga, men håll med om att det är ett knäppt resonemang! Man är ju handikappad i en _situation_. Anna-utan-barn klarar sig hyffsat på egen hand, Anna-med-barn skulle inte klara att ta hand om ett spädbarn ens en eftermiddag...

// A E


Ja det är verkligen fel tänkt av dem som skapade tolkningen av lagen.

Men det är ju så att det är sällan som man i samhället tänker på personer med funktionshinder som enskilda individer, utan man grupperas ihop utan att ta hänsyn till bakgrund, kön, intressen osv. Då blir det ju en avkönad, platt lag som hjälper till att stärka myterna om att funktionshindrade inte kan/bör/vill ha sex, är dåliga/okapabla föräldrar samt är offer för sitt funktionshinder. Så är det ju inte automatiskt... meeen det är ju en helt annan diskussion. Blinkande smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: Woman_73 2006-06-06 Kl 21:30
 

_Anna_ Elisabeth skrev:
Jag förstår precis vad du vill säga, men håll med om att det är ett knäppt resonemang! Man är ju handikappad i en _situation_. Anna-utan-barn klarar sig hyffsat på egen hand, Anna-med-barn skulle inte klara att ta hand om ett spädbarn ens en eftermiddag...

Jag har med nöd och näppe hållt i en 9-dagarsbäbis idag Jätteglad smiley - ALDRIG att jag skulle kunna sköta honom på egen hand! Jag kan ju inte ens lyfta honom, utan han måste bli placerad i min famn. (sittande, för att jag inte ska tappa balansen)

// A E


Den dagen jag och min sambo får barn måste jag ha hjälp med barnet. Min sambo måste ju jobba, dessutom så har han oxå ett rörelsehinder.
Som jag ser det så skulle min chans att få PA eller hemtjänst vara lika med noll eftersom jag aldrig behövt det tidigare.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: Morticia 2006-06-06 Kl 21:32
 

Woman_73 skrev:
Den dagen jag och min sambo får barn måste jag ha hjälp med barnet. Min sambo måste ju jobba, dessutom så har han oxå ett rörelsehinder.
Som jag ser det så skulle min chans att få PA eller hemtjänst vara lika med noll eftersom jag aldrig behövt det tidigare.


Hjälp från SoL går oftast igenom. Det är ju tillfälligt stöd.
Den lagen ser till situationen som helhet.
Så kört är det inte.

Men assistans från FK, LASS eller hjälp enligt LSS från kommunen är svårt.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: Woman_73 2006-06-06 Kl 21:34
 

Morticia skrev:
Hjälp från SoL går oftast igenom. Det är ju tillfälligt stöd.
Den lagen ser till situationen som helhet.
Så kört är det inte.

Men assistans från FK, LASS eller hjälp enligt LSS från kommunen är svårt.


Det är ju bra Glad smiley. Annars känns det det som man inte skulle våg


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: Morticia 2006-06-06 Kl 21:37
 

Woman_73 skrev:
Det är ju bra Glad smiley. Annars känns det det som man inte skulle våg



En som jobbat här innan var hemhjälp/hemtjänst hos en familj.
Mamman hade haft en stroke. Kunde prata.
Gick med rollator.
Två barn under 6 år. Tre pass per dag om 1 timme må-fr och sen lite på helgen.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: Woman_73 2006-06-06 Kl 21:37
 

våga skaffa barn pga av det


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: Helna 2006-06-06 Kl 22:37
 

Woman_73 skrev:
Den dagen jag och min sambo får barn måste jag ha hjälp med barnet. Min sambo måste ju jobba, dessutom så har han oxå ett rörelsehinder.
Som jag ser det så skulle min chans att få PA eller hemtjänst vara lika med noll eftersom jag aldrig behövt det tidigare.



Precis så känner jag oxå! Idag så klarar jag mig bra men den dagen jag behöver hjälp så är jag ganska säker på det blir svårt att få den hjälp jag har rätt till. Det blir problematiskt för att mitt funktionshinder blir inte lättare då jag har en till att ta hand om snarare tvärtom. Eftersom Sverige har skrivit under det männskliga rättigheterna och FN;s standard regler, om delaktighet och jämnlikhet så tycker jag att jag har all rätt att kräva den hjälpen men tyvärr så är det ju oftast inte den "lilla"människan som får vara med och bestämma Nej-smiley, med tummen ner


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: Morticia 2006-06-06 Kl 22:43
 

Skillnaden mellan den hjälp man från via SoL är att man inte själv kan styra på samma sätt som den hjälp man kan få via LSS.
SoL hjälp på kommunens villkor. ex man måste vara hemma för att få hemhjälp/hemtjänst. Man kan inte få den där man är.
LSS hjälp på individens villkor. Ex. hjälpen är med där man är.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: _Anna_ Elisabeth 2006-06-06 Kl 22:48
 

Morticia skrev:
SoL hjälp på kommunens villkor. ex man måste vara hemma för att få hemhjälp/hemtjänst. Man kan inte få den där man är.
LSS hjälp på individens villkor. Ex. hjälpen är med där man är.

Med andra ord: vill man förflytta sig utanför bostaden med bäbisen så är det ledsagning som gäller? Eller?

// A E


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: Morticia 2006-06-06 Kl 22:53
 

_Anna_ Elisabeth skrev:
Med andra ord: vill man förflytta sig utanför bostaden med bäbisen så är det ledsagning som gäller? Eller?

// A E


Ja. Och i många fall ska ju det bokas ett tag iförväg.
Ibland kan det kombineras. Så man får samma företag/utförare till ledsagning och hemtjänst. Och då är det ju enklare att kompromissa.

Att behöva boka ledsagning 2 veckor före en unge behöver till läkare akut är svårt.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: Vejron 2006-06-06 Kl 22:55
 

_Anna_ Elisabeth skrev:
Med andra ord: vill man förflytta sig utanför bostaden med bäbisen så är det ledsagning som gäller? Eller?

// A E


Det beror säkert mest på hur rigid din kommun(del) är. I SoL liksom i LSS står det ju nånstans(minns ej paragraf) att man ska samverka mellan olika instanser så att den enskilde ska få så bra hjälp som möjligt i vardagen. Får du hemtjänst utökad pga att du är förälder så ingår ju i det att gå ut med barnet då och då och det skulle ju vara orimligt om man inte samordnade det.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: Hjulia 2006-06-06 Kl 22:56
 

Morticia skrev:
Ja. Och i många fall ska ju det bokas ett tag iförväg.
Ibland kan det kombineras. Så man får samma företag/utförare till ledsagning och hemtjänst. Och då är det ju enklare att kompromissa.

Att behöva boka ledsagning 2 veckor före en unge behöver till läkare akut är svårt.


Det behöver inte vara så struligt och byråkratiskt med ledsagare.
Jag har två st som bara är "mina" och vi sköter oss helt på egen hand - inga kommuntyper som måste kontaktas om jag ska iväg på nåt.

Det finns lika många sätt som ledsagning sköts på, som det finns barr på en gran. Inte ens min kommun är det samma variant i alla kommundelar!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: _Anna_ Elisabeth 2006-06-06 Kl 22:57
 

Morticia skrev:
Att behöva boka ledsagning 2 veckor före en unge behöver till läkare akut är svårt.

Osäker smiley Osäker smiley Osäker smiley
Annars tänkte jag mer på Brödet/blöjorna/toapapperet är slut! Jag måste ner till affären...

// A E


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: _Anna_ Elisabeth 2006-06-06 Kl 23:01
 

Hjulia skrev:
Det behöver inte vara så struligt och byråkratiskt med ledsagare.
Jag har två st som bara är "mina" och vi sköter oss helt på egen hand - inga kommuntyper som måste kontaktas om jag ska iväg på nåt.

Härligt att det fungerar så bra för dig, Hjulia! Jätteglad smiley

Borås, Borås ...säjer jag bara! Ja-smiley, med tummen upp
*nynnar på AfterShave-låten*

// A E


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: Morticia 2006-06-06 Kl 23:03
 

_Anna_ Elisabeth skrev:
Osäker smiley Osäker smiley Osäker smiley
Annars tänkte jag mer på Brödet/blöjorna/toapapperet är slut! Jag måste ner till affären...

// A E


Handla kan ingå i hemhjälp/hemtjänst.
Beror på vad det står i beslutet.
Jag får hjälp med sånt en gång per vecka (så det jag köper i mataffären, på apoteket ska räcka i en vecka. Bara mina mediciner tar 3 armar, sen toapapper, mat etc... skulle behöva anställa en med 6-7 armar!)

Sen kan man ju prata med den som jobbar.
Jag har ju fått rentvättade gardiner. Mot matlagning.
Får kompromissa.

I vissa kommunen är det krångel, vi skröpliga ska inte få styra något själva. Medan i en annan blir det mer hemhjälp i assistansliknande form...


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: Hjulia 2006-06-06 Kl 23:03
 

_Anna_ Elisabeth skrev:
Härligt att det fungerar så bra för dig, Hjulia! Jätteglad smiley

Borås, Borås ...säjer jag bara! Ja-smiley, med tummen upp
*nynnar på AfterShave-låten*

// A E


Det är bara så himla frustrerande att det inte är lika för alla!
Arg smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: Woman_73 2006-06-07 Kl 20:45
 

Helna skrev:
Precis så känner jag oxå! Idag så klarar jag mig bra men den dagen jag behöver hjälp så är jag ganska säker på det blir svårt att få den hjälp jag har rätt till. Det blir problematiskt för att mitt funktionshinder blir inte lättare då jag har en till att ta hand om snarare tvärtom. Eftersom Sverige har skrivit under det männskliga rättigheterna och FN;s standard regler, om delaktighet och jämnlikhet så tycker jag att jag har all rätt att kräva den hjälpen men tyvärr så är det ju oftast inte den "lilla"människan som får vara med och bestämma Nej-smiley, med tummen ner


ja det är jätteskrämmande att det ska kännas så då vågar man inte skaffa barn pga detta eller så blir det en långtida planering av om man får hjälp under och efter graviditeten *suck* har man inte planerat nog många saker i sitt liv redan?


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: Helna 2006-06-08 Kl 18:52
 

Woman_73 skrev:
ja det är jätteskrämmande att det ska kännas så då vågar man inte skaffa barn pga detta eller så blir det en långtida planering av om man får hjälp under och efter graviditeten *suck* har man inte planerat nog många saker i sitt liv redan?


Jag har kommit till den slutsatsenattläget blir aldrig helt perfekt man får försöka göra det bästa av de förutsättnigar man har och strida för dem man inte har men kan få även om det inte alltid sker den normala vägen. Man får försöka att hitta lösningar som passar och det mesta märker och lär man sig säkerligen den dagen man får ett litet knytte att ta hand om Blinkande smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Fråga
Av: Anonym[1] 2006-06-21 Kl 21:21
 

Förr fanns det sk barn sammariter, men det var förr det.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


 

Till sidans topp



Skriv ut denna trådSkriv ut denna tråd   Tipsa en vän om denna trådTipsa en vän om denna tråd
Ämne: Överflyttningar
Av: Helna 2006-05-30 Kl 22:43
huvudinlägg

Är det någon som vet hur man gör för att slippa förflytta barnet genom lyft så mkt?

Till exempel om jag har ett barn i barnvagnen och jag vill få upp det ur vagnen...

Det är inga barn på gång än men inom en snar framtid kanske Blinkande smiley

Har bara en arm och behöver lite tips inför framtiden!

 
Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Överflyttningar
Av: KarinSch 2006-05-30 Kl 22:53
 

Kunde bara lyfta mina med höger arm, la istället en stor schal knyten över vä sida som en mitella och stoppade in min svaga vänster arm där. Lyfte in barnet så det låg på vänsterarmen men hölls uppe av schalen och sen kunde jag använda högran till att hålla under rumpan och för att göra andra saker som att mata osv. Låter lite invecklat men är jättelätt när man försökt några gånger.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


 

Till sidans topp



Skriv ut denna trådSkriv ut denna tråd   Tipsa en vän om denna trådTipsa en vän om denna tråd
Ämne: Barnbok
Av: Morticia 2006-05-25 Kl 22:10
huvudinlägg

Sen något år skissar jag på en bok till min kompis son.
Där hennes sjukdom på ett lätt sätt förklaras. Men utrymme för hennes/pappans anteckningar finns med.

Boken är mest avsedd för dom familjer (15 %) där kvinnan har en gynekologisk sjukdom som ofta är smärtfull.

Men även andra diagnoser går att få in.
Tänkte på reumatiska, SLE.
Samt fibromyalgi. Detta för många har dessa i kombination.
Jag behöver någon som kan teckna. 10-12 enkla bilder. Gratis.

 
Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Barnbok
Av: Ninnie 2006-05-25 Kl 22:11
 

Vilken jättebra idé Morticia. Kan ju göras med fler inriktningar!


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barnbok
Av: Morticia 2006-05-25 Kl 22:16
 

Just det som är grundtanken.

Denna killen kommer snart att undrar varför mamma ligger och är vit, har jätteont och inte kan prata ena dagen. Men nästa dag springa, prata igen... Jag har haft samtal med barn i 6-7 års åldern som varit skiträdda för att mamman ska dö. Ingen har pratat med dom.

Delvis för dessa kvinnor inte alltid ses som funktionshindrade. Men det finns ont om stöd på mottagningar.

Dom får ju frivilligt sänka sin arbetstid till 75 % för att kunna ligga hemma vid ägglossning och mens...

Sen vill inte alla erkänna att dom är sjuka, funktionshindrade. Hälften har inte ens berättat för sin partner vad det är för fel... Förvånad smiley

Redigerat 2006-05-25 22:30


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på undertråd
Ämne: Barnbok
Av: Helna 2006-05-27 Kl 22:38
 

Verkligen en jättebra ide_skulle_ behövas i fler inriktingar med olika typer av skador. Om det däremot är som du skriver att föräldrarna inte pratar med sina barn, om sådana här viktiga saker. Så tycker jag att det är skamligt att man som förälder, saknar den viktigaste egenskapen med ett föräldraskap, att prata med sina barn!

Visst jag förstår att vissa saker är känsliga för en själv och att det är jättejobbigt, men borde man inte som förälder inse sitt barns bästa. Inte minst förstå att det barnet upplever i och med att mamma eller pappa har blivit sjuk eller funktionshindrad, måste vara "tio gånger om" det jag som förälder upplever (om jag nu skulle uppleva detta som känsligt.)

Barn är också väldigt känsliga och snabba på att
uppfatta saker, och det är lättare tror jag om barnen är uppväxt med mammas eller pappas funktionshinder, för då är de invänjda på ett helt annat sätt. Men jag tvivlar inte på att mitt framtida barn en dag kommer att vilja prata om detta Glad smiley


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Barnbok
Av: Kattis 2006-05-27 Kl 20:45
 

Hej!
Jag har en som kan teckna väldigt bra - min dotter och hon undrar lite över vad för bilder du vill ha tecknade. Hon går Bild och Form estetisk linje åk 2. Du kan gärna maila mig så förmedlar jag till henne (hennes dator är på renovering just nu)

MVh Kattis


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


Svar på huvudinlägg
Ämne: Barnbok
Av: CuslonGodibb 2006-05-29 Kl 17:39
 

Morticia - vilken bra idé! Jag hoppas att vi får veta när den blir färdig! Glad smiley

Det är viktigt att ta barns tankar och funderingar på allvar. Jag föreställer mig att barn ställer ännu större krav på vuxna i det här avseendet, eftersom barn kanske inte alltid kan sätta ord på sina funderingar som vuxna kan. Å andra sidan är barn ofta mycket mer raka och direkta än vuxna i sitt sätt, så det kanske inte alltid stämmer... Tunguträckande smiley

Morticia skrev:
Sen något år skissar jag på en bok till min kompis son.
Där hennes sjukdom på ett lätt sätt förklaras. Men utrymme för hennes/pappans anteckningar finns med.

Boken är mest avsedd för dom familjer (15 %) där kvinnan har en gynekologisk sjukdom som ofta är smärtfull.

Men även andra diagnoser går att få in.
Tänkte på reumatiska, SLE.
Samt fibromyalgi. Detta för många har dessa i kombination.
Jag behöver någon som kan teckna. 10-12 enkla bilder. Gratis.


Svara

 

Klicka här för att anmäla detta inläggBlankstegRapportera detta inlägg


 

Till sidans topp

Till sida nr: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 [14] 15
Visa trådindex

Forumkategorier, rubriklogo

fh sponsorer Besök Atlas Assistans AB Besök Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) ledig sponsorplats
 

© Copyright 1999-2025 Funktionshinder.se
Läs Fh:s regler | Kontakta Administratörerna för Fh | Om cookies på Fh