Hej, Först den sedvanliga brasklappen om att jag må posta detta i fel forum... (är det inte så många frågor om kollektivtrafik nu så att det borde få en egen kategori?) Hursomhelst: Jag har haft världens längsta och den mest tröttsamma diskussionen i mannaminne med Västtrafik (som sköter kollektivtrafiken i Västsverige). I år firar jag och Västtrafik 10-års-jubiléum! Alla dessa år har det varit si och så med tillgängligheten för rullstolar i kollektivtrafiken. Framförallt massa snack huruvida rullstolsburna ska få sitta i sina rullstolar i bussen. Från och med (typ) idag får alla sitta i sina rullstolar och åka med enligt Västtrafik. Däremot funkar det inte alltid så smidigt i verkligheten. Man kan bli avvisad pga förares okunnighet och pga att buss/spårvagn inte anses säker. Västtrafik har nu uppmanat mej (och därmed också er) att varje gång ni känner er felbehandlade - fyll i en blankett om resegarantin och posta (porto gratis). Ni får då ersättning - och framförallt - Västtrafik ska då göra sitt bästa för att det aldrig ska hända igen. (Felbehandling kan innebära att ni blir avkastade, att anvisad plats inte fungerar, känner er dåligt bemötta etc.) Här hittar ni blanketten: http://www.vasttrafik.se/internet.aspx?desktop=734&navigator=58&language=1053&locationId=&viewpub=33070&open=58&menu=0 Hoppas ni åker flitigt och att det går bra (och om inte det går bra, fyller i blanketten)! PS. Hur det funkar med elrullstolar vet jag dessvärre inte... än...
Får helt enkelt komma ner och undersöka saken...
Haha de kommer få ersätta oss vid nästan varje resa.. då kanske de kommer märka vad som inte funkar hur räknar de ersättning om man åker på färdtjänstkortet = kostnadsfritt funderar jag på
Till sidans topp
I går kom det fram att bostadsmarknaden diskriminerar invandrare. Det är väl inget nytt fenomen? Det har ju varit känt länge. Men det många glömmer är hur lätt det är att diskriminera och att det faktiskt är fler grupper än invandrare som råkar ut för detta. Min uppfattningen är att det tyvärr, konstigt nog, är de kommunala bostadsbolagen som är värst. De har inget öppet kösystem utan man blir handplockad av kriterier som man själv inte får ta del av. Jag har stått i en kö till ett kommunalt bostadsbolag i flera år. Jag ställde mig i kö ett halvår innan min mamma som bott i samma bostadsbolag nu i över 5 år. Först i höstas (2006) blev jag erbjuden en lägenhet sedan min mamma pratat till min fördel. Reaktionen från deras personal var att de var tveksamma eftersom gräsmattan och lägenheten måste tas noga om hand. Jag har inte några som helst problem att se efter min lägenhet eller trädgård. Jag har inga betalningsanmärkningar, ett arbete, och aldrig några klagomål från några andra hyresgäster. För de få saker jag inte klarar av på egen hand så har jag flera starka familjemedlemmar som gärna ger mig en hjälpande hand. Men jag fick aldrig frågan från det kommunala bostadsbolaget. I mina ögon är diskrimineringen väldigt tydlig och jag tror inte att jag är ensam. Men detta skriver aldrig media om. För vilka köper ett lösnummer av deras tidning för att de blir illa berörda när något med ett funktionshinder diskrimineras?! Jag tror få funktionshindrade inser hur utstuderar diskrimineringen är i vårt samhälle. En slump tror många men jag undrar jag...
Det är väl ungefär likadant som det faktum att vi som FH måste "fråga om lov" för att få flytta till en annan kommun eller att man (i Lunds kommun i alla fall) måste gå via handikappsekreteraren för att få en anpassad bostad eftersom det kommunala bostadsbolaget inte vill ha fler anpassade lägenheter än nödvändigt. De vägrar tom anpassa bostäder i markplan med ursäkten att det finns anpassade lägenheter.
Varför inte kontakta media undrar jag då? Det borde ju förhoppningsvis sätta fart på dom
En sak till. Jag är inte ute efter att sätta dit någon speciell utan att peka på brister som finns i de kommunala bostadsbolagens sätt att välja sina kunder. De begår diskriminering och det händer på många ställen.
Jag började skolan på Eugeniahemmet 1953 och LYCKLIGTVIS var jag en av dem som straffade ut sig därifrån! Jag var försigkommen, kunde läsa när jag var tre och hade massor av intresserade stödjande vuxna omkring mig. Många av de andra eleverna var mycket långsamma, och det ställdes inga andra krav på oss än att vi skulle vara snälla och hålla käften, men de kraven uppfyllde inte jag. Min mormor var varmt religiös, och jag kände att något var fel när det stod en präst därfamme och sa att vi skulle tacka Gud för att vi fick leva trots våra handikapp. Jag hittade på en massa bus, och min familj blev kallad till skolan för att få veta att jag var otacksam och oanpassbar. "Det är bra det", sa min mormor, "där ska inte flickan vara!" och sedan började jag i s.k. vanlig klass. Jag har haft ett vanligt liv med vanligt yrke och vanliga krav, och jag har fått utvecklas. Mitt funktionshinder har aldrig fått bli en för stor del av mig. Häromdagen träffade jag en barndomskompis, en kille med en grav CP-skada, talsvårigheter och dyslexi, men mycket skärpt. När han gick på högstadiet i en specialskola blev han inkallad till rektorn och han trodde att han skulle bli relegerad för nåt bus han hade gjort, men rektorn bara frågade varför han läste så mycket. "För att jag vill plugga vidare" sa killen. "Det ska du inte tänka på", svarade rektorn. "Du är alldeles för handikappad för att det ska bli någontig av dig". När den här killen - sent i livet - kunde få del av assistansreformen, tog han revansch genom att läsa in flera betyg på universitetet. Jag blir så förbannad! Jag hoppas att den där rektorn, död sen länge, får brinna i helvetet - eller att Gud efter döden gett honom ett jobb som han är mer lämpad för. Är det nån som vill ha sådana där specialskolor tillbaka?
Fascinerande att det var så för bara 50 år sedan. Sverige var dock under 1900-talet "ledande" på eugenik och andra hemskheter. Känns viktigt att folk berättar med egna ord hur det var att leva med ett funktionshinder på den tiden. Finns säkert många fler starka berättelser. Dagens specialskolor är knappast lika hemska, men jag har alltid gått i vanliga skolor. Tycker det ska vara samma krav för alla elever så att säga. Redigerat 2007-02-04 22:25
Anser ni att det finns särskilt laddade ord? Just för att man har funktionshinder/assistans? För mig är vård ett sånt ord, att vårda och ta hand om... Jag ogillar också uttrycket mata, i stället för att hjälpa någon att äta. *funderar* Sen är det ju detta med att tycka synd om, som hamnar i en egen klass...
Håller helt med dig.... vård får jag, förhoppningsvis, på sjukhus när jag är sjuk.
Ett dåligt ordval behöver dock inte betyda en mindre förståelse för en sak. Det handlar väl snarare om vilken känsla en person förmedlar?
Ibland, men inte alltid. Och jag tycker det är skitjobbigt att vara så himla inkännande jämt.
I allt större utsträckning går jag på talesättet att: Så som man säger - så tänker man. Som om man säger mata... Då passiviserar man den man assisterar. Man själv gör nåt, inte den som äter.... Sen finns det undantag... Människor som enbart uttrycker sig klumpigt utan att egentligen tänka "fel". Men bara ibland orkar jag bemöta det.
Att hjälpa - är ett uttryck vissa assistenter har. De hjälper sin brukare att leva ett normalt liv. Det är ett knepigt uttryck, dels för att det faktiskt är sant men samtidigt blir det ett vårduttryck och de assistera ju oss med det vi vill för att kunna leva. Att hjälpa någon låter som om de ser till att vi får uppleva saker och får mat på bordet helt utan eget ansvar. Att hjälpa är för mig något man gör frivilligt och utan betalning, inte ett arbete som utförs mot lön. Att vårda känns också totalt fel, som sagt, vård får man vid sjukdom på någon vårdinrättning men samtidigt finns ordet i samband med egenvård utförd av assistenter. Jag tror att vi själva måste vara tydliga med vad vi anser vara korrekt och få våra egna assistenter att förstå varför det är så viktigt, då kan de i sin tur föra ut rätt ord i resten av deras bekantskapskrets och som ringar på vattnet sprids det ut hur det bör vara. (hoppas jag)
Varför inte använda ordet arbetsledare? Det gör vi i alla fall där jag har min assistans
Jag brukar säga "hjulbent" när jag pratar om rullstolstrafik.
Haklapp! Det ersätter jag med förkläde. Hjälpa säger jag däremot ibland, eftersom det är mer informellt och mindre högtravande än assistera. Den jag är hos väljer det ordet.
Visst finns det ord jag inte gillar och då är det min plikt att tala om detta. Annars kan jag inte kräva att det ska bli förändring. Tänk när min danspartner en gång blev kallad vårdare inför tusentals åskådare. Vi skulle ha en dansuppvisning när Sven-Ingvars skulle spela sin årliga spelning på Sandgrundsudden i Karlstad för en massa år sedan, när Bengt Alsterlind klämde ur sig dett "vårdare". Hjälp vad fel det blev och arg blev jag. Jag har varken ledsagare eller assistans och även om jag haft det skulle ordet "Vårdare" varit kasst. Han fick höra vad jag tyckte om detta efter spelningen. Hoppas han lärde sig något. Ord är viktiga!
Ungefär som när vi var med i Outsiders, och min make Stefan var: 1. Min skötare... 2. ... Som jag också är gift med. Då blir man varse att man aldrig ska släppa igenom ett inslag med sig själv utan att ha sett det.
Snäll "skötare" du har, inte många sådana som gifter sig med sina vårdtagare men han tyckte väl synd om dig förståss. Samma med Lenas snälle vårdare som dansade med henne, så himla gulligt att det finns en massa snälla uppoffrande människor som låter oss få komma ut ibland, tom. få känna på hur det är att vara gift. IRONI!!!!! Hur f-n tänker folk egentligen, känns som om vi inte skulle ha något egenvärde, jag förutsätter att min man älskar mig som den jag är, med fel och brister likaväl som jag älskar honom precis som han är. Om vi dansar gör vi väl det för att vi vill det tillsammans inte ska det kännas som om han är en ängel för det.
Jaa jag håller med dig... Har ett annat uttryck som jag för höra så många gånger att det är lätt för mig som har hörapparat (som tur är ) att bara stänga av den. Vad jag tänker på är frasen" Man märker inte att du har ett handikapp för du är så duktig".. Vaddå nedvärderande... så här funkar jag och de allra flesta tror jag, när man har ett funktionshinder så ställer liksom kroppens signaler om sig och man får nästan som ett "sjätte sinne" som kompenserar den andra förlusten... Jag är Tigern, antingen gillar man mig som jag är och bortser från mitt lilla unika komplex elelr så inte.. Enklare än så kan det inte bli.. Men sen så är det ju så också att alla har vi våra skavanker , dvs vi har ju mer eller mindre bra och dåliga dagar
Anledningen att jag kommit in i brukarens liv är på grund av att han har ett funktionshinder. Men arbetet går ut på att stärka och bevara det friska.
Själv tycker jag uttrycket "Oj - (men du som är) så ung!" är rätt uttjatat vid det här laget när jag nämner min reumatism. Jag menar - jag är snart 37 - och det här fenomenet tycks vara något som kommer sitta i tills man är runt 60 eller över. Vet inte hur man skall bli av med det heller. När jag nämner att jag ändå är 36 så brukar motkommentaren bli något i stil med "Ja, men det är väl inte någon ålder". Man undrar vad som är "någon ålder" *S* De flesta brukar dock blir som fågelholkar när man berättar att det finns juvenil artrit (barnreumatism). :P Eller så kommer de med motkommentaren "Oj - det visste jag inte". Och det sista var ju rätt självklart - tycker jag - när de tycker jag är ung. *S* Jaja, jag vet, det är inte lätt med okunskap alla gånger, men vissa dagar orkar man inte (hela tiden) förklara sig.
Bergman och Terinon; Skulle det vara något knepigt om folk skulle bryta ihop för att de hamnade i rullstol? Det är väl ganska naturligt att man går igenom en kris då men det viktiga är ju att ta sig ur krisen. Jag tycker också att humor är viktigt och det kan avdramatisera för både en själv och andra. Jag kan dock se det viktigt att också kunna vara alvarlig och våga prata om det svåra ibland. Dvs att vara en positiv människa är inte det samma som att alltid vara skojfrisk.
Är det inte så att innan folk hamnat i en rullstol så är det något väldigt skrämmande. Alla är rädda för att bli funktionshindrade, även jag, det hemskaste jag kan tänka mig är att bli blind, men jag vet också att om det händer så överlever jag det med och jag kommer att kunna skratta igen och ha lika kul som jag kan nu. Det vet jag för jag har redan upplevt hur det är att hamna i rullstol och trodde aldrig jag skulle få ett bra liv igen. Det fick jag, tom. bättrew än de sista åren utan rullstol. Men människor som inte upplevt något sådant tror att all livsglädje försvinner och att livet tar slut, eftersom de återigen tror att vi inte har något liv utanför vårt funktionshinder. Klart man har jobbiga stunder, men det har väl alla, det är bara skälen som skiljer.
Faktiskt, jag måste svara nej på den frågan. Jag menar, vad är ett ord egentligen? En "oskriven lag" eller bara ett ord? OK, vissa "benämningar" kan diskuteras länge och väl. Att se eempelvis Ninnie som en "stackars liten flicka" är förvisso ganska rätt, i den mening att hon/du ofta har svåra problem med exempelvis samhällets anpassningar i exempelvis tåg, busar etc. Men, att just kalla henne/dig för "stackars lilla flicka som ETT ORD är rent av förkastligt. Nu ber jag er att vara medvetna om att jag inte alls är lika "känslokall" som vissa ansåg mig at vara i en tidigare tråd. Jag kan mycket väl använda "hårda ordval" då och då, men det är absolut inte min mening. Forumet är väl till för att alla ska spegla sig själv, som person? I annat fall avbryter jag mitt medlemskap snarast möjligt. (Om jag inte blir utkastad först)
Har läst om den massiva kritik Fredrik Virtanen tycka vad man vill om honom men här tycker jag kritiken mot honom är orättvis och detta kan människor reagera på. Vad då för reaktion tänker ni. Jo efter premiären av fyrans dokumänter "En annan del av Köping" handlar om ett boende för förståndshandikappede. Fredrik Virtanen hade skrivit i sin krönika "ett gäng sköna miffon" och satt en av deltagaren som etta på sin innelista. På grund av detta hade en massiv kritik strömat in. Fast detta visar hur inskränkta svenskar är mot funktionshindrade egentligen. Tycker inte vi ska synas egentligen och dessutom bli kallad något trots man inte vet om miffo är negativt eller positivt. Det är ett ord jag tror används mellan oss funktionshindrade eller har aldrig hört det utanför. Gårdagens krönika av Fredrik Virtanen var bra om fler kunde uttrycka detta. Här är texten http://www.aftonbladet.se/vss/noje/story/0,2789,974351,00.html Finns viktigare saker för svenskar att ifrågasätta i det s k tillgängliga Sverige än vad som är korrekt att skriva. Vad tycker ni? Redigerat 2007-01-14 15:59
Programmet heter " En annan del av Köping". Liten petitess bara men rätt ska vara rätt.
Har inte följt varken programmet eller läst krönikan men jag tycker ändå. Och jag tycker liksom var sak är OK på sin plats. Med det menar jag att hans kommentar passar bra in i sammanhanget dvs på ett gäng sköna typer i ett program a la dokusåpa. Men i ett annat sammanhang hade "miffo" blivit helt fel.
att kalla folk för miffon är dumt. Miffo kan Fredrik V. vara själv!...
När jag gick på högstadiet (som var för ca femton år sedan) var jag väldigt mobbad och utanför bland klasskamraterna. En dag när vi hade biologi, pratade vi om prostution. Min lärare säger då inför halva min klass, att h*n var emot prostution. Men det fanns ett tillfälle som h*n inte var emot det. Det var bland funktionshindrade. H*n ansåg att handikappade inte kunde får kärlek/sex på annat sätt. Stackars h*onom att h*n inte vet mer.....
Jag hoppas att du har upplyst honom om motsattsen?
Det var antagligen bara ytterligare ett sätt att mobba dig och visa på ditt utanförskap inför klassen. Oförsvarligt såklart.
Tyvärr är åsikten att funktionshindrades sexuella behov skall tillfredsställas av prostituerade ganska allmän bland människor utan funktionshinder. Åtminstone upplevde jag att det var en vanlig uppfattning för 15-20 år sedan.
Jenny och Moon jag visst är det elakt att säga så. Vid den tid vi diskuterar i detta inlägg åren runt 1990 talades fortfarande inte ett ord om funktionshindrades sexualitet i skolan och samhället, det gör det ju knappast fortfarande, funktionshindrades sexuella behov fanns således inte i den aktuella lärarens eller i mitt fall den jämnåriga elevens tankevärld. Vad sådana personer ofta behöver är upplysning och exempel på funktionshindrade personer som lever i relationer. Personer som i frågasätter funktionshindrade behov/ rätt/ förmåga till kärleksrelationer efterlyser ofta sådana exempel själva. Frågan är dock mer mångbottnad än så: Läraren kanske utifrån sina fördomar ifrågasatte förmågan att leva ett normalt familjeliv. Elever som ifrågasätter funktionshindrade klasskamraters önskan till kärleks- och sexuella relationer anser förmodligen sig själva ha förertäde till lämpliga partner och vill manuvrera ut konkurrenter.
En gång frågade en lärare mig varför min mamma inte valde att göra abort. Tala om strömavbrott i hjärnkontoret. Härdsmälta i pannloben. Jag svarade honom att min mamma tyckte att det kanske kunde vara lite sent eftersom jag skulle börja 8:an.
Haha det där fick mig att garva till lite lilleman, störd lärare det där... Men angående topicet: Är det inte så i Danmark att handikappade får kontakt med horor genom nån trevlig organisation? Kan undra hur dom tänkte där då... för mycket carlsberg i pajen kanske.
Det var ju skönt för dig att du inte tog illa vid dig av denne lärares knepiga fråga. Fast ibland undrar jag om man som funktionshindrad kanske blir så härdade av dumtprat och knepiga attityder att man inte reagerar när man borde. Att man för sin egen skull försöker se det komiska och konstaterar att personen i fråga vet inte bättre och så sväljer man en massa "skit" förså mig rätt. Menar inte att du som 24/15 åring skulle kunnat gjort annorlunda, tyckte du svarade bra men överlag.
Hej... Nu har både jag och min sambo varit tvugna att ta rullstolen när vi ska åka och handla, han pga. att hans rygg inte orkar med att gå och jag för att min höft inte är läkt än. Somtur är så orkar jag gå om han sitter i stolen för då kan jag stödja mig på honom, och han kan ta dem tunga varorna. Så jag har hjälp honom på bussen, finns låggolvsbussar och dem kör oftast nära kanten eller tar ner rampen. Men i lördags så skulle vi julhandla det sista och jag tog min stol för att jag knappt klarade att gå till köket pga. smärtorna. Mycket folk skulle på samtidigt men vi väntade tills alla var på. Jag rullade på och sambon betalade. Då säger chaffören argt "men har han inte färdtjänst?" Sambon svarar nej, och hjälper mig att flytta lite rullatorer som står parkerade i vägen. Jag ställer mig där barnvagnar och rullatorer och rullstolar ska stå. Men där dem har en "rygg" så man kan åka baklänges och ställa stolen med ryggen mot sätesryggen står en pensionär med rullator. så jag ställer mig brevid henne så jag åker i sidled. Då kommer chaffören och börjar härja och ska möblera om. Han skäller på pensionären som inte förstår att hon inte får sitta på sin rullator under färden och tvingar mig att stå med ryggen i färdriktningen. Han pratar överhuvudet på mig och vrålar i bussen att killen i rullstolen måste flytta på sig. När jag försöker protestera så vrålar han ännu högre så jag flyttar på mig. Jag har inga bromsar på stolen nu, dem är sönder. Men att stå med ryggen mot färdriktningen gillar jag inte alls. Varje gång bussen startar med ett ryck. Villket den alltid gör så åker jag iväg, finns inget att hålla sig i och bromsarna/däcken har inte så mycket fäste. Så därför föredrar jag att ha fötterna i färdriktningen och stå med dem mot ryggstödet. Det borde ju inte spela någon roll. För när bussen då startar så kan jag hålla i mig så jag inte åker iväg och när den bromsar så stoppar mina ben/chassit mig att åka fram. Nu fick jag sambon att stå och hålla i mig hela resan. När jag skulle av så vrålade han till folk att akta sig så jag kunde komma av också. Kände mig jättefånig och ivägen, sen att jag inte är kille utan tjej lät jag stå för honom. Var väl min mössa som gjorde mig till kille I alla fall... när vi skulle hem så hoppades jag att det skulle vara en annan chafför, det var det och jag betalade den här gången, men sambon tog hand om biljetten. När vi sen kom hem och tittade på den så stod det "färdtjänst" 10kr, men jag sa klart och tydligt "2 ungdomar". Den chaffören kanske tyckte synd om mig som inte fick åka färdtjänst när jag var och handlade... Tur att ingen kom och kollade för något färdtjänstbevis har jag aldrig haft och ska inte ha heller. Hur funkar det med bussåkandet i din stad? Jag bor i Norrköping, och här är det lite hipp som happ.. Vissa chafförer är jättesnälla och frågar om man behöver hjälp, viker ut rampen och hjälper på om det behövs, frågar hur jag vill stå. När jag förklarar att det är säkrare för mig att stå med fötterna i färdriktnignen så har ingen klagat tidigare. Men sen finns det dem som vägrar sänka bussen, åker iväg innan man har hunnit komma på plats och bara skäller. Har nog lite att göra med hur stressade dem är också. Att man måste åka med ryggen i färdriktningen förstår jag inte riktigt, kanske är det bra om man har permobil, eller högt ryggstöd och någon som håller i. Men en annan tjej här som sitter i stol och åker buss ibland åker inte heller så utan sitter i sidled istället.
varför har ni inte färdtjänst? du behöver inte svara, är bara lite nyfiken på varför *L*
//OT För att jag inte har ett dokumenterar rörelsehinder, har "bara" haft paj höft till och från ett år. Och sambon har dem inte velat utreda vidare "för allt löser sig med sjukgymnastik" Han har en trafikskada som blivit värre dem senaste åren. Fick köpa stol åt honom privat för att han skulle kunna ta sig någonstans dem dagarna, ryggen och benen inte vill. //slut OT
Kan inte läkaren skriva ett intyg på de besvär han har?inte ska det behövas en diagnos, men nog vet jag de är knusliga. jag fick inte förrän jag hamnde på psyket och det är inte heller klokt.
Åka buss i rullstol funkar bara sådär bra i Göteborg. Din hostoria skulle lika gärna kunna ha utspelats här. I många år har det varit fullt möjligt att åka buss, men inte tillåtet. Detta är inget annat än skandal och jag har ifrågasatt de diskriminerande resereglerna. Nu pågår ett försök där de tillåtit 4 busslinjer (som JAG har fått välja, och alla råkar gå förbi mina hoods). Först i augusti avslutas försöket och utvärderingen tar väl förmodligen lika lång tid. Hävda din rätt i bussen. Att bräcka diskrininerande argument är ganska lätt. Fråga de som bestämmer hur det ska vara och ifrågasätt chaufförens klumpiga beteende. Hoppas det går bra!
vilka linjer är det? åker ibland linje 16 och 17 mellan nordstan o backaplan med min permobil. funkar sådär.. Får ofta ropa att de ska sänka bussen och ramperna är så dåligt städade att de sällan fungerar. Vissa förare vet över huvud taget inte att bussen kan sänkas. Det med färdriktningen är för att om bussen skulle tvärbromsa i värsta fall krocka så tar ryggstödet upp din och rullstolens rörelseenergi.. Sitter du då åt "fel" håll så kan du åka ur rullstolen.. En kompis trillade ur sin permobil o bröt benet av att permon själv tvärstoppade och han hade inget bälte på sig
Man måste ha ryggen i färdriktningen för att det är farligt för oss med lågt ryggstöd om bussen gasar med ett ryck eller vid en frontalkrock om vi är vända med körriktningen och sen är det farligt pga tipprisken. Visst känns det ibland säkrare att sitta sidledes, men om inte vi sitter på rätt anvisad plats åt rätt håll, så gäller inte bussbolagetsförsäkring och föraren blir ansvarig för de skador som tillfogats både rullstolsbrukaren och de passagerare som stolen skadar vid en krock. Att åka buss utan att ha fungerande bromsar på stolen är däremot inte tillåtet nånstans. Det går ganska bra att ha rullstol i hela Skånes kollektivtrafik (både bussar och tåg), numera lyfter de upp mig för trapporna om det är en gammal buss (alla nya har lift eller är låggolvsbussar) för att slippa tjafs. Tyvärr finns det ingen färdtjänsttaxa, så det är fullpris som gäller. Har man FTJ-kort kan man ha med en gratis ledsagare. Man blir dessutom fastspänd med säkerhetsbälte i stadsbussarna och samma spännremssystem som i FTJ-bussar på regionbussarna och Skåneexpressen.
Intressant diskussion för oss som också bor i Göteborg. Vi brukar också åka med 16 bussen (mellan krokäng och nordstan) Förstod jag rätt att man kan åka med permon på dem? Redigerat 2006-12-26 19:10
Jag åker ju med rätt ofta buss i skåne, är ingen som sagt något sen jag var i tidningen för något år sedan, däremot blir jag aldrig fastsatt med spännband eller dyligt, och jag sitter alltid i körriktningen för det är omöjligt att vända permon helt runt.
Att man blir fastspänd i de södra delarna av skåne åtminstone är för att jag krävde det och var ganska högljudd om det med försäkringarna och skaderisken och på så sätt orsakade en dålig arbetsmiljö. Sen har jag klagat hos alla cheferna. Den vinkeln jag hade på mitt förra svar var för manuella rullstolar främst eftersom jag inte har sett hur det fungerar med permobil inom kollektivtrafiken än.
japp jag gör det med min permo (chairman2) men man får vara duktig på fickparkering på trånga ytor. måste hinna vända med några centimeters marginal och backa innan bussen kör iväg, ofta med ett ryck. Har oxå skaffat en bärbar ramp om bussens ramp skulle vara svår.. oftast går det faktiskt snabbare med den bärbara. med rampen kommer jag på spårvagnen oxå.. studsar o hoppar inte som bussarna
Förstår att det är farligare att sitta i färdriktningen än mot om man krockar, är ju därför man ska ha barn bakåtvända så länge det går. Men som i min sambos fall, om han står med ryggen mot stödet så är det en glipa på ca 15-20cm mellan hans ryggstöd och bussens. Varje gång bussen bromsar in häftigt, dvs vid nästan varje hinder, så böjs hans rygg bakåt över sitt ryggstöd och ryggen "knäcks" och han får jätteont. Förra gången slutade det med att han började gråta av smärta. Har man däremot "normal" styrka i ryggen så kan man ju hålla emot när bussen startar om man sitter i färdriktningen om man nu inte har jättelågt ryggstöd. Jag har i alla fall inte haft några sådana problem i alla fall. Och man slipper att böja ryggen bakåt varje gång bussen bromsar kraftigt. Här i stan så har bussarna en metallbygel man kan fälla ut åt sidan och hålla i. Problemet är att den oftast är trasig och sitter fastsurrad, då får man den i ryggen när man står mot ryggstödet och det är inte bra någonstans. Att sitta i sidled förstår jag inte är bra om bussen krockar eller skulle bromsa häftigt. Det optimala är ju att man kommer nära ryggstödet med stolen och sen att stolen blir fastspänd. Problemet jag ser i detta är att bussbolagen ser en person i rullstol, och inte att olika personer har olika problem. Min sambo tex. skulle ha mindre ont i ryggen om han fick åka i färdriktningen, för då kan han böja sig frammåt när bussen startar och hålla i sig i bussens ryggstöd. Bakåtvänd så har han inget att hålla emot när bussen bromsar. Det är jättebra om dem i skåne lyssnar och det funkar för dig. Men när jag har åkt med sambon här så kör bussen ibland iväg innan jag har hjälpt honom att ställa sig rätt. Ska man då gå på i mitten, ställa honom rätt och sen gå och betala så har bussen redan hunnit halvvägs. Men jag håller på att föra en dialog med bolaget i stan för att se vad man kan göra, bara att dem sänker bussen och väntar tills man står rätt innan dem kör iväg ökar tillgängligheten mycket.
Jag har åkt 16bussen (säterigatan-nordstan) en del med permobil. Det går okej men lite för många gånger har det varit problem med att rampen inte fungerat att sätta tillbaka vilket gjort att bussen inte kan köra i väg som i sin tur gjort att de antingen måste vänta på en servicesnubbe eller måste sätta in en ny buss ...som kan ta lite tid. Men chaufförerna har oftast varit hyggliga.
Fick svar från bussbolaget nu "Vill först beklaga förarens uttalande. Vi rekomenderar rullstolsburna att sitta med ryggen i färdriktningen. Anledningen är att om bussen tvingas tvärbromsa så kan inte rullstolen fara iväg framåt i bussen.Kraften vid en inbromsning är oftast större än vid acceleration. På våra nyare bussar finns det ett handtag att fälla fram då man sitter med ryggen mot ryggstödet i bussen. Givetvis ska du färdas i bussen på ett sätt som känns bra för dig. ÖstgötaTrafikens Trafikvärdar som åker på våra bussar har som uppgift bl.a. att visa och informera om hur man säkrast åker buss med rullstol." Dvs, så borde det inte spela någon roll om jag sitter med ryggen eller fötterna mot bussens ryggstöd, vid en krock så kommer inte stolen åka iväg någonstans. Sen att jag vid ev. krock kommer slå i pannan i ryggstödet om jag åker frammåt istället för nacken är det som skiljer. Vad som är säkrast krockmässigt tror jag ingen av oss kan svara på.
Varför inte gå över till ett vanligt säte? Det vet jag många som gör av dem som sitter i rullstol på riktigt.
jupp, klart att det är bäst att flytta över om man kan/klarar av det. Förhoppningsvis så förstår chafförerna sånt också. För kommer det 2 barnvagnar och en rullator så får man inte plats att sitta, så då måste dem neka någon att åka. Jag har varit med om det en gång, då blev mamman med barnvagnen jättesur, trots att det kom en ny buss 10-15minuter senare, andra gången så gick jag och sambon av en hållplats tidigare så barnvagnen kunde få plats istället. Men annars så har chafförerna en tendens att vilja trycka på så många det bara går
Vi är tre studenter som försöker på igång en diskussion kring funktionshinder och fördomar i samhället. Gå gärna in på http://www.funktionshindersprojektet.se och ge kommentarer på inlägg eller ge förslag på sådant som vi borde granska!
Var inne på sidan, jättefin och bra sida, kanon initiativ Ska kolla in sidan lite mer ingående sen. God fortsättning!
Det ringde på dörren till mig idag, det händer inte så ofta så jag var ju snabb att öppna. Utanför stod det två tanter och den ena höll fram nån tidning. Antar att det va nån sekt eller nåt, dom började babbla om va det va, s¨å avbröt hon sig åsså sa hon "jag vet inte om du ser det, ser du detta det är ju mörkt". Jag blev helt ställd, vaddå ser jag? Vad fan vet hon om det, brukar hon fråga folk om dom ser? "Ser ni själva?" frågade jag. "Jaa, jo" svarade dom besvärat. "Vad bra" sa jag och slängde igen dörren mitt framför ansiktet på dom. Vilka människor! Jag snubblade inte, jag famlade inte, jag tittade på tanterna! Vad har dom för rätt att spekulera i mig?!!! Skaffa sig ett liv för faan! Skenet kan bedra också det vet jag. Man ser ju ibland någon som man tycker ser lite skum ut på blicken eller i största allmänhet, men inte fan går jag fram till dom och frågar om dom är synskadade, utvecklingstörda eller vafan som helst. Det gör man ju inte. VARFÖR finns det människor som gör sådär??? Jag blir så lessen, jag känner mig kränkt och utelämnad! Faan
Håller helt och fullt med dig. Jag blir så j...a förbannad när jag hör sånt för så där gör man bara inte. Skulle också ha känt mig kränkt och utelämnad.
Tagga ner... Kommer det från munnen av en sektmedlem ska det inte tas på allvar oavsett om människan säger "goddag", "ser du dåligt?" eller "join the party weakling!". Häng dom. Häng dom högt.
Gymet jag brukar träna på ligger i källaren i simhallen. Man går in genom samma ingång oavsett om man ska bada, sola, styrketräna, osv. Min mamma är speciallärare på en särskola. De betalar 400 kronor per timma för att abbonera simhallen från klockan 8 på morgonen. Trots detta släpper personalen på simhallen inte in särskoleleverna så de hinner byta om. De förlorar alltså hälften av sin abbonerade tid eftersom personalen vägrar öppna dörren. Men det värsta av allt var något som min mamma berättade. I entrén står en skylt om att man ska torka av rullstolshjulen. Ingenstans står det att man ska torka av barnvagnshjul eller skor. Man pekar ut just rullstolar som en orsak till varför det blir smutsigt. Det är också i princip omöjligt att få av sig all smuts när det är regn eller snö ute. Min fråga är om ni tycker att det är diskriminering att ha en sån lapp uppsatt när man inte kräver att någon annan torkar av sina skor? I mina ögon kunde där lika gärna ha stått att alla invandrare skulle torka av sina skor och då hade det nog blivit ett fall för DO (Diskrimineringsombudsmannen). Vi har klagat men personalen på badet anser att de gör rätt. Vad tycker ni?
Detta är ju bara att göra skillnad på folk och folk, men dom gämför oss kanske med hundar, man vet ju aldrig vad dom har gått i, eller? Men dom som går eller kör barnvagnar vet ju det bättre än vi som sitter i rullstolar, eller?
På vår simhall står - Vid dåligt väder, var vänlig ta på skoskydd och torka av barnvagns- o rullstolshjul. - Det tycker jag ni ska kräva, annars anmäl dem för diskriminering, är ju oförskämt. Inte för att jag tror att de skulle ta upp det som ett diskrimineringsfall men man visar vad som pågår i alla fall.
Det finns många som har elrullstolar ute men som klarar sig själv inne. Hade jag fått min elrulle när jag var ung och kunnat avlasta min kropp då hade jag troligen fortfarande klarat mig själv. Man får elrulle hjulen hyfsat rena genom att köra in i något lite försiktigt innan man går in och sen får man köra fram och tillbaka på dörrmatta ett tag.
Jag kan fortfarande gå i varmvatten, krukset är att jag inte tål alla bakterier som finns i varmluften ovanför vattnet så var gång jag badar får jag lunginflammation, kul va.. Jag som älskar att vara i vatten, där är jag som en delfin.
Hemma, när jag vill in fort använder vi trädgårdsslangen och spolar av dem i ljummet vatten, då åker både snö o lera av, sen kör jag några gånger på en gammal hundfilt som vi lägger ut i hallen, det fungerar jättebra. Ända gångerna vi får ta till hårdare metoder är när jag varit ute i skogen med hundarna och då drar assen med en sopkvast på hjulen medan jag sakta kör framåt.
Att sparka på däcken funkar med någorlunda om det är snö på dem. Vet att vissa byggt in avlopp i hallen (Vet inte om det är som anpassning, men knappast troligt i Ängelholm i vilket fall som helst), finns en bok som JAG gett ut som heter Mitt sköna hem (tror jag, ska kolla på jobb om du vill) med en massa praktiska tips. Mattor kan man rulla bort, det gör de jag besöker eftersom jag oftast lyckas trassla in rullen i mattorna vare sig det är dåligt väder eller inte. Vi har även en liten kvast i bilen, en leksakskvast, (snöborste är för mjukt) som vi tar med in till folk så kan man få bort det värsta i hallen eller svalen. Jag har faktiskt aldrig uppfattat det som något större problem, det är lite tidsödande bara.
Det tror jag att de gör, ska kolla på jobb på tisdag vad den heter så jag är säker. Annars får du låna den vi har på Hils bibliotek, inga problem. Jag hör av mig via mail privat till dig o Mats.
Hej! Nu vill jag ogärna tro att folk medvetet beter sig som svin... Så en fråga som spontant dök upp i mitt huvud; Har dom möjligen någon form av barnvagnsparkering ute vid entrén? Finns det kanske en korg med såna där blåa, läckra skoskydd?? I så fall kanske det skulle kunna förklara varför endast rullstolar är nämnda på lappen? Verkar ju ganska omotiverat att be småbarnsföräldrar att torka av hjulen på sina barnvagnar om dom ändå måste lämnas i entrén och det skulle ju onekligen verka ännu mera korkat att förbjuda rullstolsburna att ta med sina stolar in i lokalerna...??? Brukar denna simhall debitera sina "vanliga" gäster också för den tid det tar för dem att byta om??? Konstigt...
I stockholm har "handikappidrotten" gratis taxa.
Har man förhandlat sig fram med badhuset att man behöver komma in tidigare? Det är ju en rektors uppgift att göra. Gällande rullstolarna och lappen, kan det vara så att någon, eller några rullstolsburna har slarvat någon gång och smutsat ner ? Det är ju så att man oftast inte sätter upp lappar om saker och ting, hur folk skall skärpa sig om det inte finns en bakomliggande orsak. Då sätter man ju upp en lapp och klagar och uppmanar dem som är de skyldiga att skärpa sig. Sedan att de som sitter i rullstol och sköter sig känner sig kränkta är ju oturligt, men hallå, de är ju så i livet.... Man kan inte göra alla nöjda. Fråga varför lappen sitter uppe och se vad man får för svar. Be att de tar ner den?? Har det gjorts och förklarat att den känns kränkande eller diskriminerande. Jag uppmanar alla att klaga mindre och "go to action...." Alla kan inte bli nöjda.....
Skolan betalar för att hyra bassängen en timme och då går halva tiden till omklädning Detta är ju inte klokt tycker jag. Det är ju för badtiden de ska ta betalt och inte omklädningen. Stackars ungar, de får ju inte bada länge, efter avklädning dusch m,m och sedan samma när de kommit upp. Om de går in som en "normal" skolklass är det samma då? sedan det här med lappen, det finns inget sådant i vårt badhus så det har jag aldrig varit drabbad av. Men jag tycker nog det ska stå både skor, barnvagnshjul m,m
Tja, när man hyr en anläggning (oavsett vilken anläggning) som då hyrs enkom för ett enskilt sällskap så är det rimligt att man betalar för tiden man befinner sig i lokalen. Detsamma torde gälla oavsett om det är personer med fh eller inte som hyr. Om det däremot görs skillnad på fh och icke fh när man hyr lokalen som grupp så är det diskriminering.
Av: Ibanez 2006-12-25 Kl 17:54 Tja, när man hyr en anläggning (oavsett vilken anläggning) som då hyrs enkom för ett enskilt sällskap så är det rimligt att man betalar för tiden man befinner sig i lokalen. Detsamma torde gälla oavsett om det är personer med fh eller inte som hyr. Om det däremot görs skillnad på fh och icke fh när man hyr lokalen som grupp så är det diskriminering Naturligtvis har du helt rätt. jag skyller på mina små där uppe som inte alltid är med Redigerat 2006-12-26 22:17
Jag förstår inte var mitt svar blev av vad Ninni skrev. Jag var också helt säker på att inläggets avsändare var "Anna". Är det jag som är virrig eller spökar forumet för mig? Jag har nämligen skrivit fyra inlägg nu som inte kommit fram. Jag var dessutom helt säker på att det var "Anna" jag svarade och inte Ninni. *förvirrad* Okej, nu såg jag att det senaste kom med. Redigerat 2006-12-27 22:13
"För att vara helt ärlig, så störs jag av det faktum att det många gånger verkar som att många letar efter saker att få hacka på och beskylla som diskriminerande. Varför inte istället förutsätta att ingen medvetet vill bete sig svinigt mot någon grupp människor - vare sig det gäller t.ex. invandrare, funktionshindrade eller rödhåriga! Om man tar illa upp: gå då till vederbörande och fråga varför dom agerat som dom gjort? Det brukar alltid finnas en orsak..." Skriver Ninna77. Man behöver inte precis leta efter diskriminerande företeelser i samhället om man har ett funktionshinder. Det är bara att titta sig omkring på hur man fortfarande bygger otillgängligt och hur man på andra sätt utesluter väldigt många människor från gemenskapen i samhället. Tyvärr är det ofta mycket medvetet gjort eftersom et anses kosta pengar att göra saker tillgängliga för alla. Redigerat 2006-12-28 15:47
Undras just om lappen i tvättstugan i BRF:en där jag bor är diskriminerande. Den antyder ju att jag grisar ner i tvättstugan för jag råkar ju vara en av de få som använder torktumlaren... och de som använder torktumlaren klagas det på enormt här via uppsatta lappar. *sarkasm* Eller kan det vara som så att det har funnits de som använt torktumlaren som grisat ner mer i tvättstugan än de som använt torkrummet? Jag ser ingen skillnad faktiskt på den typen av lappar som sätts upp i exempelvis tvättstugan eller som sätts upp på andra ställen, även om de riktar sig till en liten grupp med människor. För om ett problem (exempelvis nedsmutsning) kan härledas till någon inom en liten grupp människor så är det trots allt dit man riktar påpekandet. Den som inte känner sig skyldig behöver inte heller ta åt sig. Allt handlar om ens egen inställning till vad andra säger, vill man tolka saker som anklagande/diskriminerande så gör man det för minsta lilla. Frågan är vad man mår bäst av själv? Att tolka omvärlden som avsiktligt elak eller på annat sätt?
Och skälet till detta är att folk inte har råd att betala hyra för lägenheter som är stora längre, alltså skunker efterfrågan och det byggs bara mindre lägenheter. det i sin tur gör att det blir som i Ängelholm, kommunen hittar ännu ett godtagbart skäl att inte anpassa.
Vet inte, om man kollar på en normaltrea så är de ju inte precis lyxiga som det är nu. Tror att de flesta bostadsbolagen har en hyra uträknad på kvm och där ingår bara det som måste finnas typ kyl, frys osv. Boken vi talade om var utlånad, jag återkommer om den när den är tillbaka.
Jag är personligen så less på hela den här grejen med att leta fel och leta efter diskriminering ad absurdum. Varför göra sig till mer offer och mer utstött än man behöver? Jag lekte lite med tanken på hur jag själv skulle gå på om jag såg det som diskriminering om allt inte anpassades efter mitt fh. Det uppkom rätt så lustiga saker utifrån det. Jag skulle nog se det isåfall se det som att alla diskriminerade mig som förutsätter att alla människor har en automatiserad funktion i hjärnan som tolkar kroppsspråk och metaforiskt språk. Personligen så tycker jag du verkar ha en stor dos av förutfattade meningar om en hel del saker själv. Självrannsakning före dömande kanske är en idé? Skylten finns troligen av en orsak, exempelvis kan de som städar på badhuset ha rapporterat in att det blivit extra nersmutsat av just rullstolshjul i jämförelse med skonedsmutsning. Varför se det som diskriminering istället för att se det som att de försöker åtgärda ett problem genom en liten påminnelse? Skulle du se det som diskriminering om det står "torka av dig skorna" när du går in? Och ja, jag är väl medveten om att jag kommer att få så mycket skit för det här inlägget, men nu är jag less så nu skriver jag direkt ur hjärtat. Och det är inte menat som personangrepp även om det nog kommer kunna tolkas så av den tagit som vana att tolka allt som att "världen" ser ner på personen istället för att försöka se orsak och verkan. Redigerat 2006-12-25 17:41 Redigerat 2006-12-25 17:42
För att slippa känna sig träffad av skyltar om att torka av rullstolshjulen finns det faktiskt hjulskydd liknande såna blå skoskydd gående kan ha. De billigaste jag sett kostar 150;- för ett par på HEA medical (de beställer dem från Danmark). Jag har såna när jag är på badhuset och det fungerar utmärkt även på finmattor hemma hos folk. Det går även lätt att sy såna själv. En annan lösning är att tipsa de anläggningar och företag som inte vill ha smutsiga hjulspår att se till att ha långa entrémattor så att hjulen är någorlunda rena och torra efteråt. Dessa mattor skulle även göra att skolklasser inte heller släpade in så mycket smuts. Som synes gav jag två enkla lösningar som gagnar alla och det finns säkert många fler när man börjar tänka efter. Det är lätt att känna sig diskriminerad om man bara ser problemen och inte lösningarna. Blinda och synskadade känner sig ju ofta diskriminerade i den rullstolsburnes idealsamhälle där alla kanter är borta, medan den rullstolsburna tycker illa om varnings- och ledplattor (dem med sinusvågor, upphöjda prickar på osv) som ingår i den blindes idealsamhälle. Vill man känna sig diskriminerad så blir man det.
"Vill vi få bukt med diskriminering så måste vi säga ifrån. Att tro att man är en bättre människa för att man blundar för sånt här känns inte bra. Det upplever jag som om man tycker att någon annan får göra "skit" jobbet så glassar jag runt och ser glad och positiv ut. Att försöka intala sig att man inte blir diskriminerad fast man blir det ... ......" Skrev Lina K. Jättebra skrivet Lena K. Jag förstår inte att det skulle vara bättre att blunda för orättvisorna istället för att påtala dem. Men det är tyvärr ett mycket vanligt sätt att hantera situationen. Kanske ett sätt att överleva.
Det är väl inte tal om annat än att det här med simhallen är diskriminering.... Likaväl som alla lätt avhjälpta hinder som inte åtgärdas, eftersom även jag räknar mig som en samhällsmedborgare så anser jag mig självklart som diskriminerad om jag inte kan komma in eller om jag särbehandlas. Att då låta bli att protestera eller anmäla gör ju att jag i så fall säger att jag inte är lika viktig som andra, att det är ok att trampa på mig eftersom jag är rullstolsburen och värst av allt, jag ställer inte upp för andra som är i samma sits. Så sluta aldrig klaga på felaktigheter och om det inte åtgärdas så ska det anmälas, hur ska vi annars få ett tillgängligt samhälle.
Härligt med funktionshindrade, som reagerar på att de blir diskriminerade i Sverige klart i strid mot svensk lagstiftning. KarinSCH och Lilleman jag skulle gärna vilja träffa er och flera andra i en kamp för ett samhälle värdigt alla invånare. Låt oss gemensamt försöka hitta vägar att nå det samhälle vi tycks önska. Syn- och hörselskadade har försökt genom sina föreningar i 120 år. Rörelsehindrade i mer än 80 år ändå har vi inte nått längre. Varför? Redigerat 2007-01-17 10:25
© Copyright 1999-2024 Funktionshinder.se Läs Fh:s regler | Kontakta Administratörerna för Fh | Om cookies på Fh
