*skattar* Om det är lite kyligt och jag behöver få igång min blodcirkulation läser jag på forumet pa.com. Nu har de en superintelligent diskussion om anhöriga skall få vara arbetsledare, det kan ju gå ut över assistenterna.
http://www.personligassistent.com/forum/showthread
.php?p=47996#post47996

Redigerat 2007-04-12 16:54

Ja... den sajten sätter fart på det mesta...

En del anhöriga är nog olämpliga som AL. T ex föräldrar som inte låter sina vuxna barn flytta hemifrån etc etc. Eller som faktiskt utnyttjar assarna till max.

Jag har dock bara stött på det omvända. Föräldrar som gör allt för sina fh barn och deras individualitet, eller som tar assarnas jobb "bara för att..."

Någon regel går alltså inte att ha, enligt min mening...

Personligen skulle jag inte vilja ha en anhörig som AL. De är mina anhöriga, punkt. Min mamma skulle också bli helt frustrerad över assarna...

Diskutera pa.com kan jag göra vid ett annat tillfälle men just den här frågan anser jag mycket relevant. Ett faktum är att det ÄR mycket pengar i omlopp när det gäller personlig assistans och har en familj med ett minderårigt barn varit assistenter under många år och när barnet sen är myndigt plötsligt inte ska vara assistent längre och därmed heller inte få in de där slantarna extra som man har hunnit vänja sig vid genom åren, så är jag helt övertygad om att det kan medföra problem. Sen är det oerhört svårt för någon annan att bestämma vem som ska vara assistent, arbetsledare eller medarbetsledare....men ett problem att skratta bort tycker jag inte att det är.

Vejron skrev: Diskutera pa.com kan jag göra vid ett annat tillfälle men just den här frågan anser jag mycket relevant. Ett faktum är att det ÄR mycket pengar i omlopp när det gäller personlig assistans och har en familj med ett minderårigt barn varit assistenter under många år och när barnet sen är myndigt plötsligt inte ska vara assistent längre och därmed heller inte få in de där slantarna extra som man har hunnit vänja sig vid genom åren, så är jag helt övertygad om att det kan medföra problem. Sen är det oerhört svårt för någon annan att bestämma vem som ska vara assistent, arbetsledare eller medarbetsledare....men ett problem att skratta bort tycker jag inte att det är.

Jag tolkar deras diskussion utifrån att en anhörig är arbetsledare dvs gör det jag nu idag gör som brukare/arbetsledare. Utformar annons, intervjuar, anställer, arbetsleder, gör schema, tar tag i problem, ger ledigt, lägger "nivån" på arbetsplatsen, ser till att folk kommer i tid, vem som gör vad, lämnar in timrapporter etc.

Personligen skulle jag hellre velat att en anhörig som jag litade på skötte dessa uppgifter än en assistent. I deras diskussion var just om anhöriga öht skulle få ha detta ansvar för det skulle kunna missgynna assistentern och gynna brukaren.

Jo, jag tycker ofta deras diskusoner är skrattretande - inte roliga utan riktigt otäckt skrattretande.

Om det är en anhörig som man litar på tycker även jag att det är det bästa, min gubbe är ju biträdande arbetsledare, och underlättar jättemycket för mig.
Men det fins även anhöriga som inte är så lämpliga, som ser till sitt bästa (tyvärr) och även de som anser sig veta vad som är brukarens bästa men som inte ser riktigt klart pga att de är just anhöriga, t. ex. föräldrar som inte låter barn växa upp.
Men sen ska aldrig en assistent vara arbetsledare, de ska dels vara utbytbara utan att brukarens liv krånglas till, de har inte alltid rätt synsätt, de kan omöjligtvis känna svårt funktionshindrades vilja och önskan och framförallt, de måste alltid ta parti för sina arbetskolleger och det blir inte bra.

Jag tycker inte en anhörig ska vara arbetsledare. Ser de till personalens bästa i arbetsmiljö eller de vill att den anhöriga ska ha det bästa?
Jag har träffat assistenter där de anhöriga varit al och olyckan varit framme, ingen arbetsskade anmälan och ingen annan hjälp utan man ser till barnet/anhörigas bästa.
Ska nu en anhörig vara al skall denna personen ha en utbildning i bla arbetsmiljöfrågor.
Ingela

Pinglan skrev: Jag tycker inte en anhörig ska vara arbetsledare. Ser de till personalens bästa i arbetsmiljö eller de vill att den anhöriga ska ha det bästa? Jag har träffat assistenter där de anhöriga varit al och olyckan varit framme, ingen arbetsskade anmälan och ingen annan hjälp utan man ser till barnet/anhörigas bästa. Ska nu en anhörig vara al skall denna personen ha en utbildning i bla arbetsmiljöfrågor. Ingela

Självklart skall en arbetsledare se till brukarens bästa, det måste ju vara det som är vitsen med assistans. Men det innebär ju inte att arbetsmiljön skall bli lidande för det. Det kan ju inte vara för brukarens bästa att utsätta assistenter för risker och skador.

Poängen är att de ska se till brukarens bästa, det är arbetsgivarens sak att se till att personalen har de rättigheter som finns, inte arbetsledaren. Förutom i de fall där brukaren själv är arbetsledare och då är det sällsynt att man har en arbetsledare till, då är man det själv och har ev bara en som hjälper till med adm.

KarinSch skrev: Om det är en anhörig som man litar på tycker även jag att det är det bästa, min gubbe är ju biträdande arbetsledare, och underlättar jättemycket för mig. Men det fins även anhöriga som inte är så lämpliga, som ser till sitt bästa (tyvärr) och även de som anser sig veta vad som är brukarens bästa men som inte ser riktigt klart pga att de är just anhöriga, t. ex. föräldrar som inte låter barn växa upp. Men sen ska aldrig en assistent vara arbetsledare, de ska dels vara utbytbara utan att brukarens liv krånglas till, de har inte alltid rätt synsätt, de kan omöjligtvis känna svårt funktionshindrades vilja och önskan och framförallt, de måste alltid ta parti för sina arbetskolleger och det blir inte bra.

Du har rätt i att en assistent ska vara utbytbar och att man får en knepig roll mot kollegorna och det därför kan vara olämpligt med pa som arbetsledare.

Men visst kan en assistent lära känna en svårt funktionshindrads vilja och önskan och bli den allra bästa på att läsa av honom / henne, eftersom man tillbringar så mycket tid ihop och i alla skeden i livet! Man ser det inte anhöriga ser, om de inte bor ihop, vill säga.
Den som har svåra kommunikationsproblem, kan göra sin röst hörd ibland enbart genom assistenter som känner personen väl. Den kan också behålla sina ev. psykiska skavanker i hemlighet gentemot resten av familjen, precis som vi alla gör. Men assistenterna vet oftast. Nu talar jag om svårt fh personer.

Anhöriga som arbetsledare kan nog vara den bästa lösningen hos många, men när de inte fungerar är det ju i stort sett omöjligt att byta ut dem eller ändra situationen.
Pa kan sluta eller sägas upp, men brukaren är fast.

Diskussionen på pa.com utgick väl inte enbart i att det var negativt för assistenterna om anhöriga var AL? Det var väl även brukarna det kunde bli negativt för? Även om trådstartaren nog mest var inne på det du skrev, Moon.

Jag har faktiskt två av mina assistenter som arbetsledare, och det funkar bra. De har lite olika ansvar, en fixar med schema och timrapporter och den andra håller kontakten med ass-företaget och är också den som jag spyr galla till när jag bara hatar situationen. Denna andra person känner mig mycket väl, nästan bättre än mina anhöriga. Hon driver mig även till att tänka till, förklara för henne så hon förstår, vilket gör att alla beslut blir mer genomtänkta.

Men ingen gör nåt utan att fråga mig om det är ok. Är någon sjuk fixar de en vikarie, och när de är gjort informeras jag. De vet vilka personer jag föredrar, men oftast är det bara nån som kan så det spelar ingen roll.

Jo assistenter ska vara utbytbara, och just schema och sånt är rätt lätt att lära upp nån ny. Den andras roll är i princip omöjlig att ersätta, men jag tror å andra sidan att hon alltid kommer vara en del i mitt liv på ett eller annat sätt.

Knepig roll... ja... men därför är de två... de har olika fokus och kan säga åt varandra att skärpa till sig.

ibland när man läser dina inlägg Pinglan så undrar jag om Personlig assistans i ditt tänkande är till för assistenternas bästa , har haft en assistent som klagade till det bolag jag annlitar att när jag var på semester på Teneriffa så gick jag och la mig när det börja bli kul.
hon tyckte att ja förstörde hela resan på det sättet
hon hade tid till 23 och ja ville lägga mig vid 21-21,30
så hon klaga på att det var den semsta resan hon varit på...
Ja kunde bara beklaga att jag var me

Gittan.s skrev: ibland när man läser dina inlägg Pinglan så undrar jag om Personlig assistans i ditt tänkande är till för assistenternas bästa , har haft en assistent som klagade till det bolag jag annlitar att när jag var på semester på Teneriffa så gick jag och la mig när det börja bli kul. hon tyckte att ja förstörde hela resan på det sättet hon hade tid till 23 och ja ville lägga mig vid 21-21,30 så hon klaga på att det var den semsta resan hon varit på... Ja kunde bara beklaga att jag var me

Hon kan inte ha förstått hur personlig assistans fungerar. En ass. ska inte ha en massa åsikter om hur man lever eller när man vill lägga sig.
Att sedan gå och klaga på resan hos assistansbolaget du anlitar är fegt. Gissar att hon inte följde med på fler resor efter det.

Jag är inte hur dum som helst.... om nu assistent följer med på din semester så är det ju för din skull.
men kunde hon inte gå ut själv när hon slutat då... när du la dig??
Ingela

Syftade på Gittan.s tidigare assistent.
Det var väl iofs ganska uppenbart.

Redigerat 2007-04-27 16:25

Assistenter slutar oftast inte för att man går och lägger sig, de har ev. jour men det betyder inte att man kan gå och roa sig.

Till sidans topp