Här
hittar du frågor och svar.
Frågor |
|
|
Jag undar vem som söker hjälp från försäkringskassan vad gäller personlig assistans???
Har via kommunen sökt det för min dotter men fått avslag, ärendet ligger nu i Kamarrätten.
Min dotters godeman säger att hon frågat på FK, att det är ansökt där men fått avslag. Var in där idag och frågade men det är inte sökt sa dom till mig eftersom jag ville ha skriftligt på varför hon fått avslag. |
| |
Det är personen själv, eller dess företrädare/gode man som kan ansöka om assistans. Det framgår inte varför din dotter har god man men är du eller din dotter inte nöjd med hennes tjänster ska ni kontakta överförmyndaren i kommunen och klaga.
Din dotter har rätt att själv bestämma var hon vill ha möte med god man.
Tyvärr är det mycket svårt att få personlig assistans om man bor i gruppboende,då blir man oftast beviljad ledsagare och kontaktperson då ens personliga hjälpbehov ska avhjälpas av personalen på boendet.
|
Alltför ofta tycker jag att mina vänner med små barn blir nekade LSS insats med motiveringen att funktionshindret inte är livslångt eller att kommunen har satt åldersgräns på insatser. Trots läkarintyg och grava handikapp så står dessa barn och föräldrar utanför samhällets skyddsnät - föräldrarna hänvisas till föräldraansvar.
Hur ska man gå vidare när man inte får den hjälp man har rätt till? Vart vänder man sig, och hur kan kommunerna ha så olika tolkningar av samma lag? |
| |
| Tyvärr är det ofta handläggarens egen åsikt som ligger till grund för LSS insatser och det är nog svårt att avgöra vad som är föräldraansvar och vad som är personlig assistans. Ett nyfött barn kan oftast aldrig få assistans eftersom även ett icke funktionshindrat barn är totalt beroende av omsorg från sina föräldrar. Efter hand som barnet växer blir det ju mer och mer självständigt men klarar sig ju oftast inte utan viss omsorg förrän som 18 åring, då kan det bli väldigt fel om en handläggare som kanske inte ens har egna barn ska bedöma vad som är specifikt för föräldraskap och vad som kan anses bero på funktionshinder. Enda sättet att gå vidare är att överklaga och låta rätten bedömma från fall till fall.
|
Jag är funktionshindrad men självgående. Har lägsta graden av handikappersättning på grund av att jag köper hushållsnära tjänster, har utgifter för fotvård, skoslitage m.m.
Är deltidsförvärvsarbetande med hyfsad lön och har ett par år till pensionsåldern.
Min gubbe blir folkpensionär nästa år och har assistans 24 timmar om dygnet. Han behöver hjälp med det mesta.
Om vi flyttar ihop, kommer hans assistanstimmar att minskas då?
Jag kan delvis sköta hushållsysslor - handla, laga mat och tvätta, men absolut inte städa hans lägenhet eller hjälpa honom med lyft och personlig hygien, och hur länge jag orkar som nu vet inte jag heller. Vad tror du försäkringskassan säger om vi ingår äktenskap eller flyttar ihop? |
| |
Det här är en mycket svår fråga att svara på! Ser man lagmässigt så har han samma rätt till assistans som nu även om ni sammanbor förutom till halva hushållsskötseln, som då delas mellan dig och honom.
Om han är så gravt funktionshindrad så han behöver aktiv assistans på natten bör det heller inte vara något problem, om däremot assistenterna bara har jour och aldrig behöver gå upp för att vända eller vara aktiva på annat sätt finns det risk för att FK tycker att du kan vara honom behjälplig på nattetid, det som kallas äkta make ansvar, dvs. viss hjälp ger man varandra för att man bor ihop.
Du kommer däremot aldrig att behöva hjälpa honom fysiskt för den assistansen kan de aldrig ta bort.
Jag vågar inte råda er vidare eftersom varje handläggare har sin egen uppfattning om lagen.
|
| Vårdbidrag eller assistentersättning |
Jag är mamma till en liten kille som är 6 år och fyller 7 i december.
Han har något syndrom som man inte ännu vet vad det är. Man har utrett honom för Catch22, Noonan syndrom, Cystisk fibros, Chir du chat men ännu ej fått "napp".
Men han har följande diagnoser:
Astma, scolios, Wilms tumör, Austistikt tillstånd, utvecklingsstörning, grav språkstörning, utecklingssförsening, kortvuxenhet, munproblematik genom att han ej kan äta själv, all hans mat måste passeras väldigt väl och man måste mata honom. Han använder blöja och han kan varken ta på sig eller av sig själv.
Han ar inget språk då vi använder oss av pictogrambilder samt teckenkommunikation samt förberedelsematerial.
Jag har helt vårdbidrag. Jobbar natt 66% men eftersom rutiner är så viktigt så kan är han bara på dagis 9-13 och det är under den tiden jag jag får sova!
Nu har jag funderat på att bli assistent själv men vet ej hur jag ska göra....
Vågar jag säga upp mig???
Det handlar ju även om en ekonomiskt fråga...
Ska man bli egen arbetsgivare eller ska man anlite något företag...
Dessutom ska man ju skriva ner mängder av upplysningar och det hade ju varit lättare om han hade en diagnos men hur går man till väga..? Har du något tips till mig?
Känner att jag inte fixar detta med jobbet längre men vågar inte säga upp mig!! |
| |
Egentligen ska ju inte namn på diagnoser ha någon betydelse men tyvärr så vet vi ju att det har det, men samtidigt har ju din son så stora problem att de borde se hans behov, framförallt med kommunikation vilket är väldigt viktigt att få med i de personliga behoven.
Jag tycker nog att du ska ansöka först och se hur många timmar ni blir beviljade, det kan ta lång tid att få besked och ni kan även behöva överklaga så säg inte upp dig än.
Du kan jobba som din sons assistent men inte som egen arbetsgivare för då får ingen anhörig i samma hushåll vara anställd, däremot kan man starta ett handelsbolag eller vara anställd av något företag/kooperativ, se då bara till att de som anställer dig har lika villkor för anhöriga som för utomstående assistenter (kommunen är sämsta alternativet för anhöriga). Vårdbidraget minskar eftersom det går över i ass.ers. men om ni har stora omkostnader så kan man fortfarande få ut det.
|
| Mer stöd som nybliven mamma. |
| Jag undrar om det finns möjlighet att få mera stöd och hjälp i min vardag? Jag är nybliven mamma till en liten pojke. Jag har 20 timmar i veckan LSS som jag fick för många år sedan för att jag skulle kunna klara min häst men det räcker ju bara till mindre med hästen givetvis, handla, städa och tvätta, alla de andra små sakerna som att gå på stan och fika, laga mat osv som är självklara för andra kvinnor är ju inte så lätta för mig. Jag har ju en bra karl men han jobbar ju och jag blir mer handikappad än vad jag skulle behöva vara, jag skulle behöva någon hos mig mycket mera och då anpassat efter hur min man jobbar men han ska ju inte behöva känna jämt att han måste vara hemma. Känns som att jag att jag får skylla mig själv för att jag verkligen ville skaffa barn men måste det vara så? |
| |
| Du sitter i en svår sits, vad jag förstår så klarar du dina personliga behov själv och får därmed inte så mycket hjälp, däremot klarar du inte ditt barns personliga behov nu när han är liten. Jag vet inte om det stämmer, men har hört (dock har jag aldrig sett det skrivet någonstans) att medan barnet är under 2 år kan det räknas som ens egna behov och alltså ingå i assistans beräkningen. Jag tycker absolut att du ska söka, trycka på din rätt att kunna fungera som självständig mamma men samtidigt låta dem förstå att du är medveten om pappans roll, han har ju alltid halva ansvaret men ska ju inte behöva vara bunden till er alltid. Lycka till.
|
|
|
|
|
