Måndagen den 14:e juli, fyllde Kronprinsessan Victoria 31 år. Jag vill börja med att säga grattis till henne!

Jag, och hela Förbundet Unga Rörelsehindrade, har alltid varit starkt kritiska till att hon ställt sig bakom en välgörenhetsfond, som ska ge funktionshindrade barn en meningsfull fritid.
Kronprinsessan har säkert ett ärligt engagemang i funktionshinderfrågor, vilket vi tycker är jättebra! Hon borde dock engagera sig på ett helt annat sätt.
Nu känns hennes sätt att hjälpa oss, väldigt kränkande, även om det säkert inte är meningen att vi ska känna så. Det känns som om hon hjälper oss bara för att själv framstå som god, och inte för att hon tycker att vi ska få en självklar del i samhället.

Inga människor, varken barn eller vuxna, mår bra av att vara i underläge.
Vi är övertygade om att barn med funktionshinder, mår dåligt av att behöva tigga, be, vara gladare, snällare och mer tacksamma än andra barn. Den fond som Kronprinsessan har gett sitt namn till, tror vi skapar en känsla hos barn med funktionshinder, att de inte är lika mycket värda som andra.

Vi, i Förbundet Unga Rörelsehindrade, vill att Victoriafonden ska läggas ner, eftersom den håller oss kvar i det stackareträsk vi försöker kravla oss upp ifrån.

Tänk, vilket genomslag det skulle få, om Kronprinsessan gick ut och krävde att tillgänglighet, hjälpmedel och personlig assistans till dem som behöver, skulle bli en självklarhet. Tänk om hon sa det som vi själva så länge försökt säga, att funktionshindrade barn, är en del av samhället, precis som alla andra, och därför ska ha samma självklara rätt till en meningsfull fritid. Hon kanske skulle kunna få makthavarna att förstå att det faktiskt handlar om demokrati. Det vore ett bra sätt att hjälpa oss på.