Enligt Ylva var hemtjänstcheferna mycket ovilliga att lyssna på personalen, med följden att personalen blev stressad och rädd för att säga ifrån. Ylva sa ifrån vid ett flertal tillfällen ändå men det var många som inte vågade.

Oengagerade chefer
Cheferna var ofta oengagerade och var uppenbart av den åsikten att affärsverksamheten var viktigare än arbetsmiljön för sina anställda och livskvaliteten för brukarna.

- Från början när jag jobbade så var det personalen och brukarna som tillsammans bestämde vad som skulle göras, men så blev det slutligen biståndsbedömarna som gick till brukarna och lovade en massa saker som vi inte hade tid att genomföra. När jag började så fick man gå med en erfaren person i två veckor. I dagsläget så rör det sig om en eller två dagar, vilket är helt oacceptabelt eftersom vissa inte hade grundutbildningen som krävdes. Jag hade ett enormt ansvar för olika typer av diagnosgrupper. Bland annat dementa, och den gruppen borde inte vara hemtjänstens uppgift att se till, därför att den utbildningen har inte personalen. Man kan komma till en dam som är på väg att hoppa ut genom fönstret, hur klarar till exempel en ung, oerfaren och outbildad person en sådan sak?

Ylva tror att dagens hemtjänst har kommit för långt ifrån de som faktiskt nyttjar hemtjänsten och makten över brukarens liv ligger inte där den bör.

- I min gamla hemtjänstgrupp hade hemtjänstpersonalen något som kallas för arbetskort, vilket innebär att man delar upp antalet brukare i tio brukare eller mer att besöka per anställd och dag. Det är dessutom vanligt att man måste gå till personer på ”kortet” flera gånger under en dag, och blir någon arbetskollega sjuk så jobbar man dubbelt.

Ylva tycker dessutom att det är alldeles för dåligt betalt i förhållande till det arbete som idag utförs. Höj lönen eller sänk arbetskraven med hjälp av brukarstyrd hemtjänst!

- En annan sak var att man inte fick räkna in restiden mellan varje brukare. Jag kände mig psykiskt låg på kvällarna därför att jag inte hade möjlighet att utföra allt som brukarna hade rätt till. Vi fick inte putsa fönster och grovstäda. Ibland så stod det på våra kort att vi skulle ta ut brukarna på en promenad, men det hann vi sällan med. Vissa av brukarna satt och grät över att ingen av hemtjänstpersonalen hade den tid som behövdes. Jag sa till dem att ringa till hemtjänstchefen och berätta hur de kände, men brukarna var rädda för att få en sämre behandling på grund av det.

Att behandlas så som brukarna gör för tolv hundra kronor i månaden, är inte värdigt!

Ylva tror av hela sitt hjärta att en brukarstyrd verksamhet skulle vara melodin för all personal som är inblandad, och inte minst för brukarnas skull. Samt att det skulle minska arbetsbördan för hemtjänsten och därmed skulle också sjukskrivningarna gå ner.

- Nästan all hemtjänstpersonal mår dåligt i kroppen eller i psyket, minst tre i min gamla grupp är helt utslitna.

Brukarstyrd hemtjänst är numera ett avslutat projekt, en väldigt aktiv projektledare för detta var Kerstin Fosselius som arbetar på *BOSSE – Råd, Stöd och Kunskapscenter i Stockholm.
Projektet gick ut på att ge brukarna makten över sin dag och i gengäld skulle de fyra försökskommunernas handläggare, hemtjänstchefer , hemtjänstpersonal och brukare få känna sig mycket nöjda med slutresultatet. Några i den berörda hemtjänstpersonalen var rädda för förändringen och vad detta skulle innebära.
Kerstin Fosselius berättar:
- Att ändra attityder och värderingar i hemtjänsten tar tid och projektets resultat var blandade men där det gick bra så märkte man allt det positiva som brukarstyrd hemtjänst ger.” Ökade gjorde ansvarskänslan hos hemtjänstpersonalen att göra brukaren nöjd, ökade gjorde också samhörigheten mellan hemtjänstpersonalen och brukaren.

Undersökning gjordes
En undersökning gjordes i de olika kommunerna där det framgick att alla var nöjda och glada, men då hade kommunen ställt frågorna efter hur svaren skulle falla. Det vill säga att när projektet kom och *spetsade frågorna, så blev också svaren helt andra, och därmed kunde man utvärdera undersökningen mer realistiskt.

-I en kommun gjorde man en jämförelse av sjukskrivningar bland personalen före och efter projektet, då kom man fram till att sjukskrivningarna minskat. Där projektet hade lyckats som bäst hade brukarna själva fått välja sin egen personal och vad de ville göra av sina dagar, vilket blev otroligt positivt för alla inblandade. Idag så innebär sjukskrivningarna stora bekymmer både för arbetsgivarna och personalen.
Kerstin Fosselius säger att detta inte blir dyrare för kommunerna, utan tvärtom! Personalen och brukarna blev mer nöjda än med den gamla hemtjänsten.

Frågan är - när ska Sverige få en brukarstyrd hemtjänst?