Funktionshinder.se logotyp.
Klicka för att komma till startsidan!
Anpassa utseendet på Funktionshinder.se. Fråga Fh:s panel. Se de senast publicerade texterna indelade i olika kategorier. Till forumet. Se de senaste medlemstexterna och information från administratörerna. Klottra på planket. Sök på Funktionshinder.se efter texter, medlemmar, länkar eller foruminlägg. Länkarkiv - Sök efter länkar till andra sajter.
Sponsra Funktionshinder.se. Kontakta oss som driver Funktionshinder.se. Hjälp / Vanliga frågor. Prylshoppen. utfyllnadsbild
 
fh sponsorer Besök Livihop Besök Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Besök Atlas Assistans AB ledig sponsorplats
 

 

Bild på riksdagshuset.

Från ord till handling.

Artikel av: Helena Johansson
Publicerad: 2006-09-14

Onsdagen den 13 september inbjöd HSO:s ordförande Ingemar Färm till presskonferens för att presentera de positiva resultat av en enkät som nyligen avslöjats.

De tillfrågade riksdagsrepresentanterna var i övervägande eniga om att en antidiskrimeneringslag skulle vara av intresse i svensk politik. Ingemar Färm pratade om åtgärder såsom piska och morot, och att majoriteten av riksdagsrepresentanterna var övervägande positiva till frågorna i enkäten Om detta berodde på det stundande valet eller ej vet man inte, men oavsett valresultat så har de nu det så att säga svart på vitt genom det som avslöjades i enkäten. Följande citat upplästes av några få svarande ledamöter.

Moderaternas Mikael Odenberg svarar angående en eventuell antidiskrimeneringslag ”Man kan inte idag säga hur Moderaterna kommer att ställa sig vid ett hypotetiskt, framtida riksdagsbeslut

Socialdemokraterna konstaterar att de flesta fall rätt och slätt att samhället måste agera tuffare mot den utbredda diskrimineringen

Kristdemokraterna säger i arbetsmarknadsfrågan att ”Fokus ska ligga på den enskildes förutsättningar - inte på oförmåga

Trots de positiva svaren på enkäten är liten besvikelse de luddiga svar som de fick av en liten del av representanterna. Vad som var ännu mer överraskande var, att i stort sett alla partier tyckte sig ha framfört dessa frågor på ett eller annat sätt, men det är som bekant inte lätt att få det från ord till handling.

Jan Rydh, regeringens utredare, hade också ett tal för oss inbjudna där han pratade om dagens anpassningar till funktionshindrade. Han menade att om samhället blev bättre på att fånga upp de intressen och förutsättningar som personer själva väljer så blir framgången mycket större med att hitta ett arbete som passar. 96 procent av de tillfrågade skulle i ett eventuellt riksdagsbeslut under den kommande mandatperioden, stödja hjälpmedelsutredningens förslag till begränsningar, som inkluderar fria hjälpmedel och högkostnadsskydd. För de avgifter som den enskilde behöver för att betala för att få hjälpmedel genom hälso och sjukvården.

Socialdemokraternas dagliga representant säger att ändrade regler är på väg angående detta efter att funktionshindrade har uttryckt att de ständigt bollas runt bland myndigheter. Dagens delade ansvar mellan försäkringskassan och arbetsförmedlingen ska nu hävas, för att bli enbart arbetsförmedlingens ansvarområde.

Jag fick också chansen att ställa en fråga:
Har ni funderat på kvotering till riksdagen för fysiskt och psykiskt funktionshindrade personer?

Rydh svarade på frågan att han hade varit med utrett detta och att det troligtvis inte skulle vara så bra eftersom att funktionshinder i sig inte automatiskt var någon kvalifikation till att delta i riksdagen. En följdfråga som kom till mig alltför sent var:
- Hur ska man då göra för att få in funktionshindrade personer i riksdagen?

Faktum är ju att det finns massor med tänkbara kandidater ute i föreningarna och organisationerna, som har jobbat med funktionshinderpolitik i många år. Trots det är antalet med eget funktionshinder försvinnande få.

Vad är en röst värd som inte kommer från personen som det gäller? Och vilken slags trovärdighet får de om de inte är grundade på röster från de personer som det faktiskt gäller.? Visst, handikappföreningarna framför medlemmarnas frågor och intressen, men räcker det för att Sveriges politiker ska förstå hur allvarlig diskrimineringen känns för funktionshindrade? Jag tror inte det!

Hann som ni säkert förstår inte ställa frågan till regeringens utredare i möteslokalen men lyckades kila in frågan till Kristdemokraternas representant innan vi skildes i dörren på riksdagshuset.

- Det jag skulle önska att ni i riksdagen tog er en funderare på, är hur man gör för att få in fysiskt och psykiskt funktionshindrade med i riksdagen.
Svaret blev att de ju har påbörjat att arbeta med saker och att tillgängligheten inte var den bästa i riksdagen. Jag sa att jag kunde tänka mig det och sedan tog vi adjö. Den senare delen av svaret etsade sig fast… ”Tillgängligheten är inte den bästa”… Ska det verkligen få vara en ursäkt som dagens riksdagsrepresentanter svänger sig med för att slippa kommentera frågan ytterligare? Jag tycker att det inte bara är ett dåligt försvar utan också en dålig ursäkt även om hon hade bråttom.

Faktaruta:
Handikappförbundens SamarbetsOrgan: http://www.hso.se

Om Helena Johansson:
Är FH- administratör. Intresserad av att de mänskliga rättigheterna efterföljs och känner starkt för funktionshinderpolitik. Är för ett så tillgängligt samhälle som möjligt!


Skriv ut texten Skriv ut Tipsa en vän om denna text Tipsa en vän



Kommentar:
Dålig eller obefintlig tillgänglighet är
självklart en form av diskriminering i ett
samhälle som vårt med hög nivå vad gäller kunskap,
tekniska resurser och god samhällsekonomi. Det är
uppenbart att utvecklingen för ökad till
gänglighet och därmed minskad diskriminering måste
drivas politiskt i riksdagen och andra politiska
beslutsorgan. Samhällets beslutande församlingar
och instutioner måste gå före och visa konkreta
resultat.
En i alla avseenden tillgänglig Riksdag har därför
ett oskattbart högt symbolvärde. Det gäller allt
från Riksdagens port/entré till arbetsformerna.
Ansvaret för detta har riksdagen själv. Det gäller
planeringen på kort och lång sikt och särskilt
beräkningen av medelsbehov och fördelning inom
budget. Tillgänglighet är givetvis en ordinär
standardfråga men de åratals av försummelser som
skett kräver extra ekonomiska sattsningar för att
inom rimlig tidsrymd uppnå acceptala nivåer av
tillgängligheten. Detta innebär att
tillgänglighetsfrågen ges hög prioritet inom alla
samhällsorgan och offentlig verksamhet.
Folke

Inskickat 2006-10-03 Kl 18:45 av:Folke C

 

Artikelpush, rubriklogo

Jag har en sjukdom men jag är inte sjuk – tio år senare
Livet fullt ut!
Inbjudan till konferens 12-13 mars 2016 på temat Livet fullt ut!
Läs mer--> 4332 läsare


Anneli signerar en bok.
Vilma och Loppan, böcker att känna igen sig i!
- Jag har alltid tyckt om att skriva och när barnen var små gjorde jag ofta berättelser för dem u...
Läs mer--> 13318 läsare


Vad hände sedan?
I januari kommer den, "Jag har en sjukdom men jag är inte sjuk - tio år senare"!
Läs mer--> 5951 läsare


Spännband
Privatisering, till vilket pris?
Sambandscentralen för färdtjänsten i Stockholm ska försvinna. Nu ska man ringa till de enskilda f...
Läs mer--> 14438 läsare


Kemiska flaskor.
Personlig assistans utan personkemi.
Du verkar vara bra,
men någonting är inte som det ska.
Det går inte att ta på,
något har gått ...
Läs mer--> 11897 läsare

 

© Copyright 1999-2025 Funktionshinder.se
Läs Fh:s regler | Kontakta Administratörerna för Fh | Om cookies på Fh