Här
hittar du frågor och svar.
Frågor |
|
|
| Styrketräning trots värk. |
För fem årsedan tränade jag mycket på gym, simmade och promenerade. Detta avslutades dock efter ett år pga andra hälsoproblem. Jag skulle vilja träna igen, men kan ej tänka mig simmning eller vattengympa pga social fobi. Jag älskar att promenera men mina fotleder viker sig efter ca 15 min promenad. Kan inte heller lyfta hantlar pga handlederna. Undrar vad som finns för mig? Och hur man stetchar nacke axlar rygg och ben?
Kan gummiband vara något? Situps, armhävningar på hemmaplan? Kan jag be om LSS- stöd för att gymträna en gång i veckan? |
| |
Det är jättesvårt att ge tips på träningsprogram utan att ha träffat dig. Då du säger att du lider av social fobi så tolkar jag det som att du vill träna hemma i första hand. Det bästa du kan göra är att ta kontakt med en sjukgymnast för att få ett hemträningsprogram som är anpassat efter just dig och det du vill uppnå med din träning. Sjukgymnaster kan du hitta inom habiliteringen, på vårdcentralen eller privata praktiker med vårdavtal.
Habiliteringen har särskild kompetens vad gäller funktionshinder, men ofta behöver man ha ganska grava problem för att få insatser därifrån. Men det skiljer sig mycket mellan olika delar av landet, så om du vill kan du alltid kontakta ditt lokala habiliteringscenter och fråga om du kan få insatser från dem. Vårdcentralen är mer generell och vänder sig till ALLA, så därifrån kan du alltid få hjälp.
Om du i nuläget har stöd enligt LSS så kan du alltid prata med din biståndshandläggare och höra om det går att utöka med några timmar för att du ska kunna gymträna. Om du inte har assistans eller liknande utan endast vill ha hjälp med gymträning så kan du söka ledsagning. Exakt hur det går till vet jag inte, utan jag hänvisar dig åter igen vidare. Om du tillhör habiliteringens målgrupp kan du vända dig till kuratorn som jobbar på ditt habcenter, och om du inte vill eller får insatser från habiliteringen så kan du vända dig till din vårdcentral och få kuratorkontakt därigenom. Kuratorn kan berätta vilka rättigheter du har och hjälpa dig fylla i ansökningar m.m..
|
| Träningsprogram vid polyneuropati och diskbråck? |
| Jag är en 43-årig man med polyneuropati och diskbråck. Jag har tidigare gått på regelbunden sjukgymnastik på vårdcentralen, och den sjukgymnasten erkände att hon inte visste mycket om neurologiska sjukdomar och vilka övningar som var bra för mig. Resultatet blev att jag tröttnade när jag inte blev det minsta hjälpt av sjukgymnastiken. Nu undrar jag om du tycker att det är bra att träna när man har diskbråck. Har du något program som man kan köra hemma på en yogamatta? |
| |
Om jag förstår dig rätt så är det besvären från diskbråcket som du vill träna bort. Du har dessutom andra problem som uppkommit pga din polyneuropati, och du undrar hur polyneuropatin påverkar dina träningsmöjligheter.
Du beskriver inte vilka problem du har av din polyneuropati, hur länge du har haft diskbråcket eller var det sitter. Därför kan jag bara ge allmänna råd som jag hoppas du får hjälp av.
Vid diskbråck brukar man rekommendera rörelse, när man har ont i ryggen ska man aldrig hålla sig i stillhet (med undantag för om man fått ont efter en olycka, t.ex. fall). Promenader brukar vara den bästa formen av rörelse, och när man har som mest ont är det ofta det enda man klarar av. Lättare stryketräning rekommenderas också, precis som du efterfrågar.
Vid Polyneuropati rekommenderas ofta promenader och lättare träning efter förmåga. Din polyneuropati som diagnos borde inte hindra dig från att utföra vanliga träningsövningar för diskbråck. Däremot kanske du har muskelsvaghet eller smärta som gör vissa övningar svåra att utföra. Slutade du hos sjukgymnasten för att hon inte kunde något om polyneuropati eller för att hon inte kunde något om diskbråck?
Jag rekommenderar dig att ta kontakt med en sjukgymnast som har kunskap om ryggont och diskbråck. Om du bor i en lite större stad kanske det finns privata sjukgymnastmottagningar med sjukgymnaster speciellt utbildade på rörelseapparaten. Fråga när du ringer, exempel på vidareutbildningar är OMT och McKenzie. Privata sjukgymnaster hittar du på http://www.eniro.se, sök sjukgymnast och din ort. De flesta av dessa är landstingsanslutna, vilket betyder att du betalar lika mycket för ett besök där som på din vårdcentral. Fråga för säkerhets skull när du ringer, så du vet hur mycket det kommer kosta när du går dit.
Om det är så att sjukgymnasten du träffar visar dig övningar som du inte kan göra pga smärta eller muskelförsvagning, berätta det då och uppmuntra sjukgymnasten att hitta alternativa övningar. Våga lita på sjukgymnasten, har man haft ryggsmärta under en längre tid kan det tyvärr ta tid att bli av med den. Det gäller att ha tålamod. Du verkar väldigt motiverad att träna hemma, vilket är bra. Du kommer få hemövningar av sjukgymnasten.
Andra yrkeskategorier som är duktiga på ryggar är ortopeder och kiropraktorer. Deras utbildning är dock inte lika medicinsk som sjukgymnasternas (som är bredare då denna yrkeskategori ofta jobbar på sjukhus m.m.), vilket kan göra att de känner osäkerhet kring din polyneuropatidiagnos.
Om inte träning och sjukgymnastik hjälper kan en operation vara aktuell, men det måste din läkare och du ta ställning till utifrån diskbråckets svårighetsgrad och din hälsostatus i övrigt.
|
Finns det några studier på långtidverkningar av Botox? Det är ju ett dundergift. Man får inte ens ha det på kliniken. Jag prövade det för ett par år sedan och fick hämta det på apoteket innan jag fick sprutan uppe på neuro. Jag blev jättedålig, trött och allmänpåverkad, kände både slapp och spastisk förlamning i mina ben och orkade knappt gå hundra meter. Effekten är ju inte varaktig heller, så man undrar - är det verkligen bra att pumpa i ungar det där?
Jag vill inte ha det mer, vare sig för min cp-skada eller för mina åldersrynkor... |
| |
I princip alla läkemedel innehåller ämnen som kan vara skadliga för kroppen och i princip alla läkemedel medför biverkningar. Att Botox, en variant av Botulinomtoxin A, inte finns på kliniken stämmer för vissa kliniker och andra inte. Men det beror inte på att det är giftigare än andra ämnen och mediciner som förvaras på ett sjukhus. Det beror istället på att Botox är dyrt och vissa kliniker får pengar både för att köpa in botox och att ge sprutor, medan andra kliniker bara får pengar för att ge sprutor. I det senare fallet får den som ska ha sprutorna gå och köpa Botox själv, och bekosta läkemedlet. På Tonusmottagningen vid Huddinge sjukhus t.ex. ingår Botox i behandlingen, den förvaras i ett kylskåp på kliniken.
Som jag sa ovan har alla läkemedel biverkningar. Generellt kan man säga att svagare läkemedel med färre biverkningar säljs receptfritt och läkemedel som är starkare och har fler biverkningar är recepbelagda. Om man äter medicin mot en viss sjukdom utan att ha sjukdomen kan man bli mycket sjuk, medans den som har sjukdomen blir mycket sjuk utan medicinen och mår bättre när den äter medicinen. Ibland är det så att även den som har sjukdomen som medicinen hjälper mot får biverkningar, och då måste en läkare rådfrågas och personen ta ställning till om biverkningarna är värre än de symtom som medicinen lindrar. Ibland kan det vara värt vissa biverkningar att slippa en sjukdom som blir värre och värre, eller vissa symptom. Ibland är det inte det och då avbryts medicineringen.
Om man bara tittar på statistiken så är det 17% med diagnosen Cerebral Pares som får biverkningar av Botox och 16% av personer med diagnosen Stroke. MEN de flesta biverkningar uppkommer någon till några dagar efter injektionen och går sedan snabbt över. Exempel på vanliga biverkningar som går över snabbt är virusinfektion, öroninfektion, svullnad kring injektionsstället, muskelsvaghet, smärta i muskler, muskelsvaghet, ökad muskeltonus. Mindre vanliga men liksom ovan övergående är yresel, allergisk reaktion, sjukdomskänsla, hudutslag, illamående, huvudvärk, koordinationssvårigheter. I sällsynta fall kan biverkningarna hålla i sig flera månader eller längre. Men det är som sagt sällsynt.
Det har förekommit sällsynta rapporter om allvarliga och/eller akuta överkänslighetsreaktioner. Därför är det jätteviktigt att den som förskriver och utför behandling med Botolinumtoxin A är kunnig inom området och patienten berättar om ev. andra sjukdomar, medicinering, operationer m.m.. Det är också viktigt att det finns skäl till att behandlingen görs, Tonusmottagningen vid Huddinge Sjukhus ger t.ex. bara injektioner när det finns smärta eller spasticiteten påverkar det dagliga livet. Det finns många läkemedel som har mycket fler och svårare biverkningar än Botox, samtidigt som man ska komma ihåg att alla receptbelagda läkemedel ska intas med försiktighet och endast i samråd med en expert.
|
| Jag är 150 cm lång men när jag mäter mina armar så borde jag vara 157 cm. Jag sitter delvis i rullstol och har ryggmärgsbråck. Vilken längd ska jag räkna BMI på? |
| |
Vid ryggmärgsbråck påverkas oftast längdtillväxten, och då främst storleken på bålen och benen. Det är dessa delar av kroppen som väger mest (armar och huvud är mindre i jämförelse). Vid ryggmärgsskador generellt, både vid ryggmärgsbråck och vid traumatisk ryggmärgsskada, kan muskelmassan i framförallt benen minska på grund av att benen inte används fullt ut. Läs gärna mer om det i ett av mina tidigare svar. Dock skriver du att du går ibland, vilket borde göra att du har kvar mycket av din muskelfunktion och muskelstyrka.
Det är svårt att ge ett exakt svar på din fråga då jag inte har träffat dig. Men jag kan försöka ge ett generellt svar. Din kroppslängd är 150 cm. Det som avgör din kroppslängd är längden på dina ben, din överkropp och ditt huvud. Som jag skrev ovan så påverkas benens längd och överkroppens längd vid ett ryggmärgsbråck, medan armar och huvud oftast utvecklas normalt. Det betyder att du har ben och överkropp som en person som är 150 cm, men dina armar är lite längre. Den extra vikt dina något längre armar ger kommer göra din kropp något tyngre än någon med kortare armar. Dock ska man komma ihåg att även personer utan ryggmärgsbråck har olika långa armar vid samma längd. Och armar väger betydligt mindre än ben och överkropp.
Så ditt BMI ligger något över det som gäller för en person utan någon tillväxthämning, men du kan inte räkna på längden 157. När du räknar ut ditt BMI, räkna på 150 cm och dra ifrån ca 1 punkt. Dvs om du har ett BMI på 26,7 kan du räkna det som 25,7. BMI är dock inget exakt mått, så en punkt gör inte så stor skillnad. Det ska däremot ses som ett riktmärke för övervikt och fetma. Och detta kan man även kartlägga genom att t.ex. mäta bukomfånget, vilket kanske är ett bättre sätt vid ryggmärgsbråck. Men jag hoppas du är nöjd med svaret på din fråga.
|
| Höftledsoperation+hålfotsinlägg. |
| Jag undrar om en höftledsoperation utesluter användande av hålfotsinlägg? Jobbar på ett gruppboende, en av våra boende pronerar (tror jag det heter, hon är "plattfot") och jag undrar om det är ok att använda hålfotsinlägg eller om det går lika bra med skor som stöttar upp hålfoten? Den boende säger att hon har ont i knäna ibland men jag vet inte om det beror på detta. |
| |
Jag har aldrig hört att man inte kan använda hålfotsinlägg efter en höftledsoperation. Hålfotsinläggen gör oftast en så liten justering av höftledens vinkel att det inte borde påverka operationen. Att ha en optimal benvinkel är generellt bra för både knän och höfter, vilket hålfotsinlägg ofta hjälper till med. Så om det hjälper mot knäsmärtorna tycker jag att den boende ska använda hålfotsinlägg.
Har ni undersökt knäsmärtan? Om inte hålfotsinläggen hjälper rekomenderar jag att ni söker för smärtan. Det kan vara viktigt att veta att smärta från höftleden ibland av hjärnan kan tolkas som knäsmärta.
|
|
|
|
|
