Detta lilla debattinlägg läste jag alldeles nyss: http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,1000919,00.html Inte helt enkla grejer.........
Det handlar alltså om huruvida en pappa ska hjälpa sin son som har fh att köpa sex... Artikeln fanns även med i Föräldrakraft såg jag. För mig är det jättesvårt att ta ställning 100 %- igt. Hela min hjärna skriker NEJ man ska inte ha rätt att köpa sex för att man har ett fh. Men samtidigt känner jag med dessa längtansfulla människor som ändå gör det. Hmm, fast jag känner kanske lika mycket med de prostituerande, så... Äsch, egentligen kanske det inte är så komplicerat. Sexuellt utnyttjande är fel...
Jag vill säga att om nu Sören köper sex till sin son (eller någon annan familjemedlem till en handikappad) är det väl hans ensak egentligen? Om jag skulle få ett barn som är gravt utväcklingsstört skulle jag absolut inte tveka om sonen / dottern ber mig. För hur enkelt är det egentligen som gravt handikappad att söka rätten i egna händer? När det gäller sånt här är det en sista utväg. Men ungdommar är lika KÅTA som alla andra. Jag vet, är själv 17 så ja. Men vissa ser handikappade som oseriösa typer. hmm, varför? Dom har ett liv dom oxå, och en lust. Precis som alla andra!
Skulle du vilja dö oskuld? Och prostotioerade (HOROR) säljer sina kroppar frivilligt. Jag skulle inte tveka en minut. Min åsikt iaf
Det var en dum fråga. Horor säljer sin kropp fivilligt. Man utnyttjar dom inte!!
Jag vill bara säga att jag har min åsikt och står ärligt upp för den.. Ha det!
Jag kan sälja min kropp till en person som verkligen ber och behöver det..
Men jag blir såå ledsen att många här inne förstår mig lite oxå.. jag skulle gärna köpa sex åt min son om han bad om det. För vem fasen vill leva helt ensam hela tiden? utan någon nära kontakt med en annan människa? Händer hjälper inte alltid, tyvärr. //Mia
Nu skriver jag ett eget inlägg på mitt första inlägg men jag bara måste....jag blir så j***a förbannad! Media har väldigt mycket att göra känns det som! Jag läste i en undersökning riktad till Aftonbladets läsare, med hänvisning till artikel här ovanför *pekar på första inlägget* Över 77% tycker att det ska vara tillåtet för handikappade(inte mitt ordval!) att köpa sex! VARFÖR DET undrar jag, när vi som medborgare redan har sagt att vi inte tycker det är ok att köpa sex, genom olika lagar och moral-debatter hit och dit! Jag har som otroligt många andra, levt i celibat i långa tider och undrat om det någonsin kommer att finnas någon som kan tända på mig, sen har det slagit över och jag har fått massor av uppmärksamhet och av det blivit promiskuös istället...både för att jag varit törstig efter bekräftelse att jag duger, men också som en väg att lära känna min egen kropp. Jag är då dessutom funktionshindrad. Jag har också varit en sådan som alltför många gånger tagit mitt funktionshinder som alibi så fort en relation inte funkat. Det är en del av livet att råka på idioter-de finns där för att lära oss om oss själva, det är jag helt övertygad om! Och att tycka att det skulle vara ok för personer med funktionshinder att köpa sex, är för mig att säga att det är lika bra vi ger upp, för ingen kan älska oss eller tända på oss i alla fall - och SÅ långt kommer jag aldrig att komma! Redigerat 2007-02-15 11:12
Jag tror "allmänhetens" åsikt grundas på mycket okunskap. Kolla vilka som skildras i media när det handlar om denna fråga.... Desperata, kåta män på 30-40 år. Alla andra då? Funktionshindrade kvinnor?
Jag kan bara hålla med dig och Ninnie. Man borde nog skriva till Aftonbladet. Om man nu tycker att funktionshindrade ska få köpa sex har man också sagt att det är legalt att vara prostituerad. Hur tänker man då?? Prostitution är jag emot! Sanningen är den att det finns människor med funktionshinder och utan som har svårt att hitta en partner att ha sex med men det kan inte lösas genom att låta sexköp bli lagligt. Det finns säkert vissa personer som skulle bli hjälpta av att få stärka sitt självförtroende och sin självbild. Det är viktigt att kunna älska sig själv för att kunna ta emot kärlek från andra. Detta borde det jobbas hårdare på.
Jag känner så här: det verkar som man tar för givet att denna person som det står om i aftonbladet inte har ngn förmåga att få kärlek/sex på samma villkor som andra. Det finns ju jättemånga med downs syndrom som har en partner o ett helt normalt kärleksliv Nej jag är helt emot detta , hjälp i stället funktionshindrade att tro på sig själv när det då här gäller att hitta en partner Redigerat 2007-02-15 14:03
Så jävla kränkande, så otroligt fult, vilket människoförakt! Ja till sexhjälpmedel och till syntolkad film och att man skall få möjlighet att köpa och läsa porr om man vill men ... ... detta att människor med funktionshinder är så äckliga och så otänkbara att ha en relation med att man skjuter över oss till bordeller och prostituerade. Men det är ju så mycket enklare att bryta mot lagen än att göra samhället öppet och tillgängligt för alla (i alla bemärkelser) så att även vi motbjudande funkisar kan finna partners. Det där med att bryta mot lagen är ju ingen nyhet, det bryts ju ständigt mot den när de bygger nya hus otillgängliga, struntar i att göra kollektivtrafiken tillgänglig etc. Jag vill i konsekvensens namn också bryta mot lagen för kan man göra undantag när det gäller förbudet att köpa sex så vill jag ha ett undantag när jag rånar banken. men något säger mig att det inte är riktigt samma sak ............ det är lättare att kränka en invalid och en hora.
Det finns inte mycket för mig att tillägga. Ja till sexhjälpmedel, definitivt nej till undantag för funktionshindrade från sexköpslagen. Detta skulle vara ett sätt för samhället att ytterliggare kränka funktionshindrade och som sagts ovan var finns den sexuella hjälpen för kvinnor i denna debatt? Har någon hört talas om "toyboys " åt damerna bland de danska sexassarna??
Tror aldrig att "toyboys" åt damerna kommer att bli aktuellt i den här debatten. Och det handlar kanske mer om efterfrågan än könsdiskrimenering. Om man tittar på hela vårt samhälle i stort är merparten av sexköparna män och inte kvinnor. Varför kanske man skall fråga sig?
Det är typiskt Aftonbladet att köra igång en undersökning där icke-funktionshindrade får tycka till om vad som är rätt eller fel för funktionshindrade. Jag har länge funderat över vilken människosyn den här tidningen har egentligen. Är det inte deras krönikörer som kallar idrottstävlingar för "freak-shows" eller utvecklingsstörda för "härliga miffon" så propagerar de för dödshjälp och prostituerade till funktionshindrade. Utan att ha gjort någon undersökning så misstänker jag att det är färre bland funktionshindrade än bland icke-funktionshindrade som är för att funktionshindrade ska ha rätt att få sexhjälp av en prostituerad. Jag tror att det vilar en skam över oss, med all rätt, och en rädsla att vi som funktionshindrade ses som potentiella "torskar" eller icke-sexdugliga. Det är också principiellt fel att se sex som en rättighet. Man kan inte bara hitta på rättigheter hursomhelst. Det måste vara förankrat i något dokument eller åtminstone i något muntligt avtal. Om allmänheten har sagt att någon är fel, omoraliskt och bör vara olagligt, så ska man inte dela ut undantag. Det ger helt fel signaler. Jag har visserligen förståelse för att man kan känna sig ensam men någonstans måste man inse att alla människor har olika förutsättningar. Är jag t.ex. ful så är jag hindrad av det. Men jag anser inte att det skulle kvalificera en till att få hjälp av en prostituerad. Så var drar man gränsen? Vad gäller när det handlar om dolda funktionshinder eller utvecklingsstörning. Jag tror att det är farligt att ge utvecklingsstörda den här rätten eftersom de kanske sen inte förstår när de har "rätt" att få sex och i vilka situationer de inte har rätt att kräva det. Men om man då ska vara konsekvent så borde de ju också ha rätt till sex i så fall. Nej, Aftonbladet har gått över alla gränser.
Om prostution hade varit lagligt för alla hur hade ni då ställt er till om invalider använde sig av det? Känns ändå som många anser att vi inte ska undantas från andra men om det vore lagligt för alla skulle det inte vara nåt tycka-synd-om-undantag. För tydlighetens skull vill jag påpeka att jag inte säger att jag tycker det ska legaliseras. Vill bara för in en ny frågeställning.
Om det varit lagligt och något som normalt förekom i vårt samhälle hade den här diskusionen inte funnits. Då skulle den vara lika ointressant som om vi pratade om att det är/inte är ok för funkisar att köpa mjölk.
Kan instämma i detsistnämnda.
Kikade runt lite på nätet och fick syn på denna blogg http://victoronia.blogg.se/150207100959_funktionshinder_och_sex.html Hjälp vilken syn folk har! och vems är felet?
Helt sjukt vad vissa bloggar om och kan häva ur sig. Det vore nog bäst om fh fick köpa sex, hur ska man annars lösa problemet? (typ så resonerar människan)
Jo, och jag läste ditt inlägg och hennes svar där. Kan bara konstatera att vissa inte kan eller vill ta in något som strider mot deras redan fattade åsikter. Och nu syftar jag inte på dig Lena.
Jag fattar inte vad problemet är öht. Jag menar, alla tonåringar längtar väl efter sex, det gjorde ju jag med. Men förr eller senare så blir det hans tur! Han kommer att träffa en kvinna som har samma fh som han eller som respekterar och älskar honom för den han är. Problemet är att sex och utvecklingsstörning är så jävla tabubelagt, det blir smutsigt på nåt sätt, förstår inte varför! Möjligen behöver de mer omfattande sexualrådgivning än normalstörda.
Det är inte bara sex och utvecklingsstörda som är tabubelagt, sex och funktionshinder/sjukdom är precis lika tabubelagt. Viagra är väl inte längre ett "förmånsläkemedel" och det är väl precis lika diskriminerande som prostitutionsfrågan.
Skillnaden är att om man tar viagra utnyttjar man inte än annan människas olycka.
Det jag menade var att genom att viagra inte längre går på högkostnadskortet hindras många sjuka och funktionshindrade män från sex, många har inte råd att köpa de blå tabletterna och tvingas därför avstå samlag av den orsaken. Jag menade inte att det används för att utnyttja andras olycka, bara att samhället ändå hindrar.
Undebart att ämnet diskuteras så friskt. Det är bra när alla fördomar kommer fram i dagsljuset. Jag tycker sexköp är fel eftersom många människor utnyttjas. Skulle aldrig vilja sjunka så lågt själv. Redigerat 2007-03-14 22:02
Otroligt hur mycket ångest en pappa kan ha men alla hänger upp sig på vad sonen vill. För mig är det Sören Olsson som är i behov stöd i att prata med någon. Många föräldrar behöver få prata och vädra sina frågor och funderingar till sina barn och ungdomars möjligheter till en sexualitet och sexuella uttryckssätt. Sören Olsson funderar trolgvis mycket och på detta sätt blir det ett snabbt bemötande som tyvärr får helt fel fokus, frågan blir inte hur kan vård/habilitering upplysa och informera föräldrar i ungdomars sexualitet utan hur kan vi tillfredställa en 12 årings önskan att få tillbringa tid med en naken kvinna?! Balogh
Det jag känner av att läsa artikeln är i första hand: "Vad tror han om sin son egentligen?" Som någon tidigare nämnde är det absolut inte ovanligt att varken människor med funktionshinder av alla sorter hittar kärleken och har sex och får "vara nakna med andra människor" Tänker han själv att hans son inte har en chans att bli älskad av en kvinna för i så fall är Sören själv i större behov av hjälp än sonen. Peppa sonen, fostra honom till en självsäker människa med tron och hoppet om att få till det den naturliga vägen och modet att försöka. Måste man se det värsta scenariot först? Det är en tonårspojke, det finns mycket tid än eller? Ja, jag har sagt det innan och jag säger det igen, undantagen inom sexköp är inget jag står för. Vem bestämmer som sagt vart gränsen går för att få vara ett "undantag"? Måste man ha ryggmärgsbråck som mig? Eller kanske en cp-skada? Eller kanske downs syndrom? Eller ska vi helt enkelt göra en skala "För ful och osäker för att få sex", mellan ett till tio där 1 är fulast och osäkrast och 10 snyggast och tillräckligt säkra på sig själva att de vågar ragga. Så kan ju dom som ligger under tre, funktionhinder eller inte, få rätt till sexköp? Nej, ett undantag skulle leda till fler, och stora konflikter, jag tror inte det skulle funka. Sen tycker jag att om man nu verkligen vill köpa sex, och någon verkligen vill sälja sex till en, som en god gärning så kan man ju göra så, lagligt eller inte, så görs det ju jämt i den här världen. Men att ens fundera på prostitution till sin son som fortfarande är väldigt ung och har väldigt mycket tid och chanser att hitta den rätta flickan är bara galet och faktiskt väldigt fördomsfullt. Okej, jag rättar mig själv: Det framgår ju dock att han inte precis överväger det, men vill belysa problemet. Ja, det är ett problem. Men hur vet han att det är problem för just hans egen son? Det är DET jag hänger upp mig på. Om alla människor med olika typer av handikapp fick komma ut i världen och bli accepterade så skulle detta inte vara ett så himla stort problem. Prostitution är nog inte lösning mer än i de sällsynta fall man fått höra om på tv.
Det här med att hitta någon när man är f-h är svårare än när man inte är det. Om jag sminkar mej och går på krogen och dreglar så är det knappast någon som skulle vilja ha mig. Visst mina assar kan ju torka mej kring munnen hela tiden men det ser ju alla. De allra flesta skulle tycka, gud va äckligt och det tycker jag är helt naturligt fast visst är det synd men det är trots allt en naturlig reaktion. Om jag är skitsnygg och ickedreglande men sitter i rullen så ökar mina chanser. Så ser verkligheten ut tycker jag.Jag tycker pappan tänker sunt, han tänker på att eftersom han har en massa fördomar så har andra det med. Hur skall han kunna hjälpa sonen? Att peppa sina youngsters är jättebra men det kanske inte räcker.
Till sidans topp
Vi är båda funktionshindrade, min partner har ett svårare fh än jag och har därför dygnetrunt-assistans. Jag har aldrig förr varit med någon som har det så, och jag känner mig faktiskt obekväm och som om det fanns ett spionöga i bostaden, Någon mer som har upplevt detta och hur kommer man över det? Vill ej berätta för min partner hur det känns av rädsla för att såra.
Jag förstår hur du känner men jag tycker ändå du ska prata med din partner om detta. Din partner uppskattar säkert att du är ärlig med dina känslor och upplever det därför inte som sårande. Lever själv i en relation där jag är mer fh än min man. I början hade han fruktansvärt svårt med detta att jag har ass. Han kände det som om han var tvungen att dela mig med en massa främmande människor som sprang här ständigt och jämt. Då frågade jag om han tyckte det vore bättre om han var den som ständigt skulle hjälpa mig hemma, på jobbet eller ute på stan och svaret blev nej. Men så blir det ju om jag inte har assar sa jag. Det har tagit 2 år för min man att lära sig leva med detta. Mitt råd är därför var ärlig och prata mycket med din partner om hur du känner
Jag skulle föredra att vara tillsammans med någon som är icke-fh. Då kan man ju vara ensamma ibland och slippa assar. Jag känner att jag har nog med min egen assistans. Blir ju inte direkt mer romantiskt om bägge har assar. hela tiden. Fast huvudsaken är att man tycker om varandra .
Du ska absolut tala med din partners om detta låter oerhört jobbigt.
Det är jättesvårt i början att ha pa dygnet runt hemma hos sig, tycker absolut att du ska prata med din sambo om detta så ni kan sätta er ner i lugn o ro o gå igneom hur ni kan lösa situationen på bästa sätt Jag har ett ass rum där assen är när jag inte behöver henne, känns kanon (nästan som att de inte är där)
Tack det funkade! Jag pratade med min partner som såg till att vi kunde lita på den ass. som jobbade då. Som någon av er skrev är huvudsaken att man tycker om varandra. Du Munken, har du verkligen Aspberger? Jag trodde det betydde att man inte kunde sätta sig in i andra människors känslor och reaktioner, men det är tydligen inte helt så... Där ser man vad intressanta människor är och att man inte ska fastna på diagnoser och funktionshinder!! Redigerat 2007-02-04 13:59
Det handlar även om att assistenten också blir superskicklig i sitt yrkesutövande på att vara så osynlig som möjlig! I mitt fall, min dåvarande kille har ass dygnet runt, var de så oerhört diskreta och empatiska att jag fortfarande inte förstår hur de gjorde. Jag tyckte det var jättejobbigt ha dem i krokarna, men jag vande mig ganska snart. Ibland skickade vi hem dem och de fick komma tillbaka när vi ringde, men det innebar att jag fick göra vissa saker de annars skulle ha gjort... Att de var så oerhört duktiga på att vara osynliga kan bero på att i det här fallet betraktas nog assarna som riktigt goda vänner till personen i fråga. Jag förstår att det här kan ha varit en "unik" relation, men jag uppskattade deras diskretion mycket!
Men är det inte ännu svårare om man är vän med assistenterna?
Jag har följt debatten här om så kallade devotees ett tag. Men som jag ser det så är det ju ingen skillnad att tända på ett fysiskt attribut som råkar vara ett amputerat ben, jämfört med att gilla stora muskler eller specifikt blå ögon. Man har ju alla olika saker man går igång på liksom. Varför är det så himla tabu??
Det verkar vara många som accepterar detta och lever i lycklig symbios av ömsesidigt utnyttjande och det är ju OK om man är medveten om detta. Att tända och vara tillsammans med en man endast för hans stora muskler tycker jag, naivt romantiskt?, känns oerhört ytligt och torftigt. Det blir ju inte mycket att bygga förhållandet på, liksom. Men vad står, representerar musklerna för? Styrka, kraft, förvar, farlighet kanske. Vad står amputerade kroppsdelar för? Tillgänglighet, svaghet, bondage utan remmar. Det blir med ens inte så kul.
Men... vad är det som säger att man som fh inte har masochistiska drag? Man kan väl gilla att vara underlägsen...
Ja, det är klart. Jag skrev ju i början att för många funkar det ju. Men för en person som inte har de preferenserna borde det ju inte funka så bra. Redigerat 2007-01-26 17:44
"Gränsen för människors frihet går när man besvärar någon annan med sin sexualitet genom trakasserier av olika slag. Men vad folk tänder på angår ingen annan." Det är obehagligt att dessa människor skaffar sig arbeten som innebär kontakt med människor med funktionshinder. Som assistenter av olika slag, chaufförer, ledsagare.
Moon skrev: Det kan man ta reda på genom att läsa på deras sidor på nätet. Det finns tips och tricks för devotees precis som det finns för pedofiler. De ger råd om var de bäst traffar barn eller vuxna med det funktionshinder som efterfrågas. Det ges råd om att utnyttja "lagom" utvecklingsstörda personer sin inte kan eller är rovädiga i en rättsprocess. "Brukare" när 17 blev en person med en funktionsnedsttning, en brukare? Problemet är säkert inte jättestort. Det är också en minoritet av kvinnor som blir våldtagna idag - majoriteten av oss bli det inte. Det är en minoritet som blir misshandlade, rånad och dödade idag - de flesta blir det inte. Men är det då ett litet problem att några faktiskt blir våldtagna, misshandlade, rånade eller dödade? Men varför letar du själv upp deras forum om det gör dig illa till mods? Jag kan lova dig att det finns liknande tusentals forum om alla möjliga konstiga saker. Det betyder inte att problemet är stort. Att utnyttja utvecklingsstörda anser jag dock inte vara en s k "devotee" eller vad det kallas. Det där är rena övergrepp och våldtäckt. Dessa är brott och bygger inte på frivllighet utan på tvång eller manipulation. Sådant kan man givetvis inte acceptera. "Brukare" när 17 blev en person med en funktionsnedsttning, en brukare? I brist på ett bättre ord. Du pratade, har jag för mig, om personliga assistener och sådana yrkesgrupper och där du ansåg att faran var att de sökte sig till sådana arbeten. De personer som får hjälp av en personlig assistent eller inom annan form av omsorg kallas ofta för brukare. Problemet är säkert inte jättestort. Det är också en minoritet av kvinnor som blir våldtagna idag - majoriteten av oss bli det inte. Det är en minoritet som blir misshandlade, rånad och dödade idag - de flesta blir det inte. Men är det då ett litet problem att några faktiskt blir våldtagna, misshandlade, rånade eller dödade? Jag vill påstå att kvinnomisshandel och våldtäckt av kvinnor är ett mycket större problem eftersom man måste räkna procentiellt och efter fall som faktiskt går till en fällande dom. Dock ÄR våldtäckt och utnyttjande av funktionshindrade och speciellt utvecklingsstörda ett stort problem och det tycks växa sig större. Mörkertalet kan också förmodas vara ganska stort. Dock sorterar inte de s k "devotees" under någon av dessa kriminella grupper så länge deras böjning inte lett till något övergrepp eller trakasserier. Det är samma sak med t.ex. pedofili. Det är inte förbjudet att vara pedofil. Men om man ägnar sig åt att skaffa sig eller sprida barnpornografi (dock ej titta) eller utnyttjar barn så är det ett brott. Vad jag vill ha sagt med detta är att man inte kan förbjuda sexuella böjningar/läggningar. Således kan man inte heller ta hänsyn till alla möjliga knäppgökar som finns i världen. Vill återgå till förslaget med att göra en porrfilm med skådespelare med funktionshinder (och utan). Invändningarna här var ju att det skulle dra till sig "devotees". So what? Dock ska det givetvis inte ingå några utvecklingsstörda eller andra grupper som har svårigheter att själv kunna ta ställning för- eller emot. I övrigt handlar det om varje medverkandes inställning till deras jobb.
1. Klart att jag söker upp deras forum - jag vill ju lida ...... 2. Problemet är tillräckligt stort att flertalet av, oftast tjejer, har stött på det någon gång och känt sig obehagliga till mods. Några av dem har blivit utsatta för regelrätta övergrepp. 3. Det är väl en definitionsfråga var man sätter gränsen när det gäller att vara en stilla runkande devotee till en planerande våldtäktsman som riktar in sig på kvinnor med olika funktionshinder. Har man själv ett funktionshinder och gillar att använda sin funktionsnedsättning i det sexuella spelet är det helt OK för mig. Jag talar om när man omedvetet usätts för det i olika grader. 4. Om du vill göra en porrfilm med människor med funktionshinder så skall du naturligvis göra det. Jag kommer att kritisera det precis lika mycket som andra porrfilmer. Redigerat 2007-01-28 17:52
Vill återgå till förslaget med att göra en porrfilm med skådespelare med funktionshinder (och utan). Invändningarna här var ju att det skulle dra till sig "devotees". So what? Dock ska det givetvis inte ingå några utvecklingsstörda eller andra grupper som har svårigheter att själv kunna ta ställning för- eller emot. I övrigt handlar det om varje medverkandes inställning till deras jobb. Hmm, låter onekligen som en nyskapande idé. Och jag som, med risk för att bli skjuten, gillar en del porr ser det som en intressant tanke. Alltså, att det inte enbart är Barbie- stuk på kvinnorna och vältränade upp- pumpade män i rollerna.
Lilleman: V får nöja oss med att vi ser olika på fenomenet "devotees". Det är möjligt att jag som kvinna råkat ut för det oftare än du och ser att dessa filurer faktiskt finns lite här och där. Sedan kanske vi ser olika på det för att jag oht inte har mkt till övers för att tända bara på en sak: stora muskler, blont hår, sneda ögon eller vad det kan vara. Jag föredrar helheten. Dessutom ser jag det som de söker efter svaga personer som de kan utöva någon sorts makt över, psykiskt eller fysiskt. Med är man överens så funkar det säkert bra. Angående "din" porrfilm så undrar jag vem den vänder sig till? Jag ifrågasätter verkligen om en funkisporrfilm kommer att fylla någon funktion förutom att den blir till nöje för våra d-vänner. Om jag vill se en läckerbit inte tittar jag på FZ fotbollskillar utan på någon hunk.
Är detta några planer som är konkreta eller bara önskningar från din sida, Lilleman? Filmen alltså.
Jag har inte heller nåt emot den idéen. Ni som hängt med ett tag känner ju till mina tidigare planer på att jobba på Istedgade i Köpenhamn. Då jag läste det med filmen fick jag tom tanken på att ev. medverka, men nu tror jag att det är bäst att låta bli pga mitt yrkesval. Många här pratar om vad vi möter för hinder gällande vår sexualitet, ex. vad kan man kräva av assistenter, får funktionshindrade ha barn, hur svårt det är för funktionshindrade att få pojk-/flickvän. Varför se ner på devotées? Det är väl inte mer kränkning i det än att vissa män endast tänder på anorektiska tjejer med silikon här och var eller kvinnor som vill ha vältränade män med sydländskt utseende. Varför blanda ihop begreppet devotées med pedofiler? De som tänder på fh eller hjälpmedel enbart har inget med pedofili att göra. Devotees kan både vara människor som tänder sexuellt på att se funktionshindrade på stan och såna som tycker om att ha sex med funktionshindrade eller själva vill vara det. Är man rädd för att träffa på människor som tänder på FH och hjälpmedel får man väl stanna inne i sitt hem i ensamhet med fördragna gardiner så att man är säker på att ingen ser en.
Det jobbigaste i min värd just nu är att skaffa en vättig livspartner men hur jag en gör så blir jag dumpad av tjejerna jag dejtar jag är ful inte attraherade och har handikapp det är det jag får höra av dom var kan man hitta dejting sidor för handikappade snälla skicka gärna länkar till mig på sånna sidor det finns alldrig sånna som accepterar mig för den jag är men jasg kämpar endå för att hitta den stora kärleken i mitt liv
Finns väl flera sätt att hantera ett problem på. Ett är att acceptera problemet och söka sig till tillfredsställande saker trots problemet och låta problemet vara. Ett annat är att försöka hantera problemet och göra det mindre. Som jag begripit kan folk med Aspbergers och dylikt emulera (mer eller mindre) vanligt beteende genom att lära sig hur man gör och handla medvetet i sådana situationer där andra handlar på känsla. Det senare skulle innebära studier och övning. En jobbig process som dock även kan vara rolig och givande på flera sätt. Jag har tyvärr inga passande hemsidor åt dig. Däremot tror jag att du säkert kan finna någon tjej som förstår dig och uppskattar dig som du är.
tack det var snällt sakt det du säger ska jag tänka på
Vet inte om du varit i kontakt med Attention som är riksförbund för personer med neuropsykiska funktionshinder så som asperger och adhd. Dem har ett forum http://attention-riks.org/forum det kan vara ett första steg att hitta folk med liknande problematik och få tips. Vem vet du kanske får ett par nya vänner. Min sambo som har asberger hittade jag i en chattkanal, så även om det kan vara svårt att hitta någon så finns det säkert en för dig där ute.
tack det var snällt av dig jag är mkt tacksam
Där diskuteras mest mediciner har jag för mig, men om Emil21 lyckas hitta sitt livs kärlek där får han gärna meddela mig.
Munken: nej, där disskuteras allt möjligt. visst lite mediciner men just nu är det mycket om hur man fungerar och folk utbyter tips mm. Tror det är en lika bra start som något annat.
Jag har AS som framför allt yttrar sig i kontaktsvårigheter med kvinnor jag har ett sexuellt/ känslomässigt intresse för. När jag väl hittar någon att ha en relation med känner jag mig instängd. Har någon några förslag på hur jag ska lösa detta? Innerst inne vill jag ha en relation för att bli accepterad som vuxen av HELA min omgivning men står samtidigt inte ut med den intensiva samvaro en normal relation innebär.
Försök att prat igenom det noga men den du har en realtion med. Om denna person då älskar dig så fins det förståelse! Jag hade en annat problem med relationer & jag & min sambo pratade igenom det & det gick bort!
Jag har ingen relation nu. I den bästa av världar fungerar det säkert, men så förstående är inte människor.
Jo den rätta är förstående!
Jag är 28 år i år och börjar fundera på barn. Någon som har ett funktionshinder och som har fött barn här, som vill/kan berätta. Har även fundarat på giftemål. Men kan man som funktionshinrad förlora inkomst om man gifter sig? Dumma frågor kanske ni tycker men jag vill tänka först och handla sedan. Vill inte stå sedan och säga oj det här blev inte bra alls. Redigerat 2007-01-07 12:24 Redigerat 2007-01-07 12:25
Visst kan du både skaffa barn och gifta dig, varför skulle det vara ett hinder. Själv är jag gift och har två grabbar på 10 o 13 år. Inte förlorar du pengar på att detta. Barnen har anpassat sig efter mej . När dom var riktigt små hade jag dom i sele på magen i rullisen fungerade perfekt. Det finns även hjälpmedel att få, det finns sängar skötbord stolar. Har/är aktiv i nätverket för funktionshindrade föräldrar. Åker man på mässa så brukar det finnas dessa hjälpmedel där som visas upp. Leva o Fungera mässan i Göteborg är den 24-26/4 själv skall jag åka på denna mässa där får man mycket bra tips o råd. Lycka till i framtiden med barn o man
Bor du ihop med någon kan ju t ex bostadsbidrag försvinna. Kanske tycker även att din blivande man kan ta sitt äkta-make-ansvar o jobba gratis.
Jassma: Vad menar du med "ta sitt äkta make ansvar och jobba gratis". Ingen vill väl jobba gratis?
Nej, det är klart ingen vill. Men FK kan dra ner på timmar om det vill sig illa.
Vad skiljer sig från en icke funktionshindad och funktionshindad vad det gäller vart man vänder sig, svårigheter, rättigheter mm?
Ang ekonomin kan den förändras om du har bidrag och om din blivande make har inkomst. Har ni däremot lön från arbete blir det ingen skillnad. Har du assistans kan även de timmarna ändras både om du gifter dig och om du skaffar barn beroende på om ditt hjälpbehov ändras och beroende på äkta make ansvar, dvs. din make har ansvar för hälften av ert hushållsarbete. Ang. graviditet måste du fråga din läkare, det finns säkert funkrionshinder där det inte är bra att bli gravid hälsomässigt. Om du väl är gravid finns det specialistmödravård som har hand om mammor med medicinska problem, har du inga sådana utan det förväntas att du får en normal graviditet är det vanlig mödravård som gäller.
Det där "första gången" som alla snackar om, i sammanhanget sex. Hur är det igentligen? Gör det inte ont? Hur läser man partnens kroppsspråk till det?? //Undrar,
På vilket vis menar du, med koppling till funktionshinder (eftersom det är vad vi diskuterar här...)?
Ja, en del har ju ett funktionshinder att ha svårt och läsa av vissa saker (t.ex kroppsspråk).
Anonym får nog förklara vad hon menar lite. Det gör ont ibland både för män och kvinnor. Jag kan inte heller läsa av kroppspråk så mycket att jag äns klarar att leva med någon.
ja det kan göra ont - visst kan det göra det - för en tjej Om tjejen är oskuld, dvs att mödomshinnan inte är spräckt. Vid själva penetrationen skall ju penisen föras in i slidan. Penisen måste ju tränga genom den och då kan det blöda, vilke inte är onormalt. är du då nervös, kan du då spänna dej och det gör ondare, men om du tar det lungt, inser du att smärtan försvinner efter ett par sekunder eller juckrörelser och du upplever istället en underbar sensination Det kan ju då vara så, att du är spastisk, vilket kan göra att du spänner dej ofrivilligt, vilket leder till at slidan blir trängre, använd istället detta till att göra det extra skönt, både för dej och din partner Bästa sättet är att leka, och kyssas mycket, smeka och visa nyfikenhet mot sin partner hångla och framför allt - ha kul tillsammans! - även för en kille om tjejen är spänd och nervös, kan slidan bli trång och då kan det göra ont att föra in penisen detta hände mig, och lösningen på det var att smekas slicka kyssas hångla och framför allt - ha kul tillsammans! har du svårt att behålla ståndet , när du vanligtvis onanerar, kan iof sig en trång slida vara bra, i detta fall rörande kroppsspråk avläs ögonen. intensitet, om pupillerna ändrar storlek och färg - jag lovar, du märker...skillnad du kan även lätt avläsa rösten om personen talar tystare, mera viskande eller har svårt att prata och sväljer, kan det vara mycket poitivt söker personen andra ställen att titta kan det bero på att han eller hon är generad eller så nervös att denne blir stum Redigerat 2007-01-05 18:06 Redigerat 2007-01-05 20:18
Jag var nitton första gången och tyckte bara att jag hade gått över tiden,så nu måste det ske. Det var en man som jag inte kände och det var inget vidare. Sex liksom mat, är inte alltid samma. Det blir ofta falukorv men någon gång blir det oxfilé. Om man har för höga krav på sex, blir man bara besviken och TV-serier år inte verkligheten...
Någon med tips på vettiga sajts? Vad är bra, vad är dåligt? Upplys mig (och alla dem andra som undrar).
hej jag tycker inte om mötsplatsen jag har en användare där jag har skrivit till tjejer där jag har blandannat skrivit att jag har assistans men ingen skickar tillbaka är det fel på mig jag har hafft ett antal tjejer som bara har dumpat mig anledningen att dom gör det enligt dom själva säger att jag är ful att jag är oattraktiv och att jag inte duger jag har hafft hjälp av mina assistenter att skaffa en vättig livspar´tner men det går inte jag har kämpat med att få ett förhållande att funka men allt jag hör är att jag är värdelös att jag inte duger vad ska jag göra för att jag ska ha skansen att i huvutaget få en som accepterar mig för den jag är MVH Emil
Personligen så tror jag inte att det handlar om vilken sajt man är på, utan snarare vilka människor man träffar på. Det finns underbara människor och väldigt knäppa människor på alla webbplatser. Jag och Stefan träffades också på VW men det var nog mer en slump. Hoppas att du finner kärleken genom nätet, jag tycker att det är ett underbart sätt att träffas!
Tyvärr är det så att, nätdejting, de söker prinsar som det blir så högt ställda förväntingar. Nät dejting har blivit en sport för många. Man hittar nog den rätta kvinnan när man minst anar. Men nätdejting är inte fel, alla vet vad det gäller. Men var finns hon, söker kärleken ja så klart! Men vaar fniss
Nätdejting är ett dåligt sätt att träffa en partner på. De som lyckas glömmer alla gånger då de bestämt träff och det inte blivit som de tänkt sig. Man ser om man hur någorlunda samma åsikter och om man kommer överens men när man träffas så är det utseendet som fäller avgörandet. Internet är således en ännu större utseendefixering. Det känns som en genväg men i grunden blir man lätt lurad. Man tycker att framgångarna är enkla men samtidigt investerar man inte mer energi än att ett misslyckande snart är glömt.
För oss som inte kan läsa av subtila signaler är nätdejting den ENDA möjligheten. Jag tycker i varje fall jag kommer kvinnor närmare på nätet än IRL.
Det är lättare för kvinnor att hitta någon. Det är bara så, bl a eftersom det kryllar av desperata män och därför att kvinnor har lättare att tydaemotionella signaler.
Antalet gånger som jag har blivit blåst på nätet är inte ens i närheten av alla de gånger jag har blivit besviken när jag har raggat i verkliga livet. Jag tycker inte att jag knäpper någon på näsan för att jag anser att det är en generalisering. Jag tycker alltid att det är svårt att säga att saker är dåliga för alla människor och i alla situationer, och på ett sätt så är ju det vad du sa i ditt påstående. Jag respekterar din åsikt med håller inte med dig..
Så trevligt att jag inte alltid har rätt på denna punkt.
Hejsan lilleman... du kan väll adda mig på msn, så kan vi prata lite... om du vill, lära känna varandra snacka lite om internett dejting och "tjejers fördommar" .... hör av dig omdu har lust... tack...
kanske måste skriva min e mail till dig också eller du kanske redan fått den av mitt förra inlägg, första gången jag skriver här. Ecua_162@hotmail.com hörs..
Joo, det ligger nog någit i det du säger. Men man måste ju ändå veta var man ska börja. Jag har aldrig riktigt använt internet till att hänga i forum av "social" typ. Oftast är man intresserad av helt andra saker i de "Internet-vråer" jag är van vid att besöka. Tack för tipsen, gott folk.
Jag mår ganska bra för tillfället men livet tråkar ut mig. Det behöver hända något något nytt. God Jul och Gott Nytt år på er alla! Behöver männskligheten en man som inte kan dela sitt liv med någon och som ingen kvinna vill ha? Vilken roll fyller vi i samhället? Singlar är vi många numera, en del för att de inte kan fördra att anpassa livet efter någon annan, som jag, eller helt ofrivilligt, men behövs vi?
God Jul och Gott Nytt År till alla på FH, ja du munken svårt att veta vilken roll vi singlar har i samhället är precis du singel sen många år men helt ofrivilligt tyvärr men visst behövs vi måste bara hitta rätt partner och de gör man förr eller senare.
God Forsättning. När man minst anar det så dyker den rätta upp säger dom ju. Men det går ju så mycket såpor på tv:n nu för tiden kanske skulle dom köra en singelträff för funktionshindrade.
En dejtingsåpa för fh-personer är ingen dum idé!
Njaaaaa.... tanken är väl god men det är ett stort ansvar att göra en sådan såpa, för det gäller att göra den som att det inte blir freakshow och lyteskomik av det, risken för det är annars stor tror jag. En annan risk mned programmet är också att budskapet blir "det ingen icke funkkis som vill ha oss så därför måste vi dejta varandra", ungefär... Fast det vore mycket intressant att se hur reaktionerna skulle bli, debatter och liknande, onekligen...
Jag vet inte om det hjälper. Jag själv har dock gjort en kalkyl där fördelar och nackdelar med parrelation vägs emot varandra. Min slutsats är att förhållanden ger mer negativt än positivt, det kräver mer ansträgning än det ger utdelning. Så min personliga åsikt är att det helt enkelt är trevligare att vara singel än att vara ett par. Vänner är däremot något som är värt ansträgningen. Min högst personliga åsikt. Visst, det känns tomt ibland när det inte finns någon att krama. Men det är i slutändan inte värt besväret. Det ger lite mer närhet men mer strul. En partner är trots allt en människa med en egen vilja och när ens egen vilja och dennes vilja ska funka tillsammans så uppstår ofrånkomligen konflikter. Hoppas du haft en trevlig jul, med eller utan partner. Jag för min del har haft en bra jul helt utan partner.
Jag har inte gjort någon sådan kalkyl men kommit samma slusats. En partner kräver mer än vad det ger, speciellt för personer med AS. Vanliga människor får energi av att umgås med andra AS-personer förlorar energi och blir utbrända av att ha en relation.
Då är vi rätt lika du och jag.
Höh. FH borde anordna typ fest på nyårsafton - skulle nog int vara så uttrtåkat. Eller finns det en sån fest re"n? Kanske bara jag som inte vart bjuden... Är i Stockholm ett par dar nu liksom... Så......... Var e festen?
Sådan fest finns inte men vi har diskuterat det från och till både här och på Holken.
en fest går ju att fixa om man får tag i en bra lokal eller bokar upp en nattklubb är ej så omöjligt eller dyrt att fixa
Känner likadant, uttråkad. En känsla som ofta befinner sig när något tar slut, typ förväntningar och önskningar. Hade snackat med en tjej som jag känner sen gammalt. Vi har haft en reltion. Hon ville höra vad jag kände för henne. Jag svarade att jag har kärlekskänslor för henne. Sen drog hon och vill inte prata mer. Varför gör brudar så? Är dom skraja för närhet? Det gör mig uttråkad! Redigerat 2006-12-29 16:00
Visa ord, men jag tror inte det hjälper mig. Jag tror inte jag behövs eller att någon skulle stå ut med mig eller jag med någon.
Skall bara förklara att neurotypisk är den term vi asbergare använder för att beskriva personer utan AS.
Till Ibanez: Vi skiljer oss inte nämnvärt från djuren när vi söker en partner. Jag ser flera olika varianter av parningsdanser varje gång jag går ut på krogen. Det är vetenskapligt bevisat att män generellt tänder mer på breda höfter på grund av att det tyder på att kvinnan har lättare att föda barn. Brösten tänder vi på för att stora bröst tyder på att man har mycket mjölk att mata barnet med. Detta är inga medvetna val utan bara ett resultat av att vi också är slavar för instinkter och inte bara styrs av vår intelligens. Utan fysisk attraktion har man inget kärleksförhållande -däremot kan det vara vänskapligt. Naturligtvis är vänskap en förutsättning för att få det att fungera men vänskapen växer fram med tiden. Den fysiska attraktionen kommer först och är egentligen det som det hela står eller faller med. Jag kan förstå att ditt funktionshinder kan göra det svårare att märka om någon är intresserad eller inte. Därför är det också lättare för dig att först lära känna tjejerna. Men jag tror inte ett ögonblick på att det kan finnas ett kärleksförhållande utan att den fysiska attraktionen spelar en stor betydelse. Det enda raka och det jag önskar att både kvinnor och män kunde erkänna är att vi gärna ser att vår partner är snäll och har en fin personlighet. Men är han eller hon ful så går det inte att bli mer än vänner. Det är därför tur att alla har olika smak och därför anser jag inte att man ska säga att tjejer väljer bort oss funktionshindrade killar av ena eller andra anledningen. Bara man inte är naiv när det gäller det motsatta könet så har alla en ganska stor chans.
Lilleman: Du pratar om vetenskapliga bevis men du refererar inte till en endaste vetenskaplig rapport som understödjer dina påståenden. Jag ifrågasätter inte på något sätt att en majoritet möjligen fungerar på det sätt som du beskriver. Det enda jag stör mig på är att du formulerar dig som om det sättet att vara är det naturliga och det enda rätta. Eller är det möjligen så att du helt enkelt inte har förmågan att föreställa dig att människor kan känna attraktion utifrån intellekt? För mig innebär kärlek närhet, ibland fysisk men mest på ett mentalt plan. Kärlek är för mig mer en fråga om hur mycket jag känner att jag respekterar och bryr mig om en annan människa. Kärlek har för mig inget med fysisk attraktion eller sex att göra. Sex påverkar mig känslomässigt ungefär lika lite som golf eller någon annan påfrestande fysisk aktivitet. Jag tror inte att det ena sättet är mer rätt eller fel, jag konstaterar bara att människor är olika och fungerar på olika sätt. Du får gärna åberopa vetenskapliga studier om du tycker det på något sätt bevisar något. Jag ifrågasätter inte på något sätt att det finns vetenskapliga studier som påvisar att en majoritet fungerar på det ena eller det andra sättet då jag själv har läst ett par sådana rapporter. Observera dock att majoritet inte är detsamma som alla! Det torde vara ganska klart för den som befattar/befattat sig med forskning - vara månde beteendevetenskapligt eller med annan inriktning - att det är väldigt sällan, om ens alls, som det finns statistiskt material som entydigt påvisar att en hypotes eller teori stämmer för alla testfall. Det är vidare svårt att påvisa att fristående undersökningar påvisar koherens även om frågeställningarna i de olika undersökningar avser att behandla liknande frågeställningar. Jag vet inte hur din världsbild ser ut, men jag hoppas och önskar att du kanske får ett lite vidare perspektiv nu när du pratat med åtminstone en person som inte fungerar på det sätt som du beskriver. Vilket jag då gärna återkopplar till det som min ursprungliga kommentar tilll dig syftade på, dvs, att inte förutsätta att alla människor i grunden funkar som du själv gör. Nu kanske du inte förutsätter det, men jag tolkade det som så på din formulering. Med anledning av ditt påstående "Utan fysisk attraktion har man inget kärleksförhållande" så har jag följande frågor till dig: - Skulle du inte längre älska någon du lever med om den personen exempelvis genom en olycka på något sätt förändras så den inte längre attraherar dig? Skulle du avsluta den relationen? - Vem har "patent" på den definitionen på kärleksförhållande? Är det en vedertagen definition du framhåller eller din egen personliga åsikt? Redigerat 2007-01-03 00:05
Om Lillemans och Ibanez diskussion. De vetenskapliga studier som Lilleman hänvisar till, och liksom jag inte kan namnet på, så har jag läst flera. De säger också mycket mer än orsaken till att män (statistiskt) tilldras av stora bröst och breda höfter. Kvinnor dras till breda axlar och muskler, för att mannen ska kunna klubba ihjäl björnen när den kommer... Men både smalhöftade kvinnor och smalaxlade män får ju partners och kan anses attraktiva! Jag håller med Lilleman om att en fysisk attraktion i de allra flesta fall måste finnas i ett kärleksförhållande, men inte att det bara handlar om att personen är snygg. Är utsidan ful, men insidan vacker, så kommer den fysiska attraktionen ändå om man blir kär, hur den andre än ser ut. Det kanske tar lite längre tid, eftersom man måste lära känna personen först, men sedan hittar man vackra saker även hos den "fule". Dessutom så kanske man stannar kvar hos den mindre fagre, medan man drar när man får syn på insidan hos den snygge... vilken man ju inte såg först. Jag tror att de som går för mycket efter utsidan, får många korta förhållanden av den anledningen. Kanske de inte förstår varför. Det är sällan man hittar någon som är både vacker och klok och dessutom gillar en själv!
Nej, är det verkligen din önskan att vi ska dra upp titlarna på en massa vetenskapliga studier? Nej, du får tro på mig om du vill eller förkasta det. Det spelar ingen roll. Att vi attraheras av utseendet ÄR naturligt. Djuren gör det hela tiden. Det som händer på krogorna eller på gymen kan ofta beskrivas som en animalisk parningsdans. Slutligen så tycker jag att det är lite fånigt att ta upp olyckor som en risk att förlora den fysiska attraktionen. Hade jag ansett att funktionshindrade var mindre attraktiva så hade jag ju själv haft det jobbigt eftersom jag är funktionshindrad. Även om du saknar ett ben eller en arm kan du vara fysiskt attraktiv. Det handlar inte om det och det tror jag att du vet innerst inne. Jag håller med dig om att ett kärleksförhållande inte enbart utgörs av värdet av fysisk attraktion. Det har jag aldrig påståt. Men alla de egenskaper som t.ex. respekt tillhör mycket riktigt det mentala planet och växer fram med tiden - det finns inte där från början utan har att göra med hur väl man känner varandra. Jag kan mycket väl tänka mig att människor kan känna attraktion utifrån intellekt men det är den sortens attraktion som leder till vänskap - inte till ett kärleksförhållande. Möjligtvis "KK" men det handlar ju inte om kärlek.
Kvinnor är lömska. Som jag skrivit många gånger kvinnor vill egentligen bara ha varandra och föröka sig genom kloning.
Vet faktiskt inte vad jag vill själv. Det varierar från dag till dag.
Har väl alltid varit så, vi är ju olika (förlåt alla superfeminister) men vi kvinnor är skapta till att föda barn och se till att de överlever, männen ska försvara oss och fixa mat. Troligen av den enkla anledningen att det skulle vara både jobbigt och farligt att försöka jaga mat när man är gravid eller har små barn. Förmodligen hade vi redan på Hedenhös tid olika språk, kvinnor oroade sig för familjen och mannen var ute med andra män. Självklart måste det till någon form att attracktion, annars skulle vi ju kunna bo ihop med vilken kompis som helst, men skönhet ligger i betraktarens ögon. Jag är alltid så facinerad av de killar min dotter tycker är snygga, oftast tycker jag de är helt ointressanta utreendemässigt, vi har helt enkelt inte samma smak. Men visst finns det mycket "djuriskt" kvar i oss människor, men under århundradernas gång har vi nog mer och mer förlitat oss till intelligens. Förr kunde man inte bilda sig någon uppfattning om någon som man inte såg, fanns inte telefoner, tv, radio eller andra kommunikationsmedel utan ögonen var det första som man använde och det behövs ju inte längre på samma sätt utan vi lär känna folk via datorer istället. Och vad var det egentligen jag ville med det här långa inlägget, det har jag visst glömt....
Har länge gått och funderat på om man ska skriva att man har ett funktionshinder eller inte när man söker en partner på nätet eller i nån tidning etc. Vad tycker ni? Flytta gärna på detta inlägg om det ligger fel. Redigerat 2006-12-21 17:16
Hur menar du? Jag har ett funktionshinder & hittade mkn partner på nätet som jag nu är förlovad med.
Om det är viktigt att säga det på en gång eller om man bör vänta. Har både skrivit och inte skrivit att jag har ett funktionshinder men det har inte gett något gott restutat. Är glad för din skull
Min fästman har ju ett funktionshinder han med men han behöver inte den hjölp jag ibalnd behöver
Jag skulle nog tycka att andra saker är viktigare att börja med än att berätta att man har ett funktionshinder. Intressen, personliget, ålder, barn eller inte etc är ju ett måste att få grepp om INNAN man ens kan komma på tanken att vara intresserade av varandra. Blir man intresserade får man ju ta upp det i steg 2.
Du får skriva till TV4 och kolla om de inte kan fixa ett nytt "Bonde söker fru" Fast kalla det funktionshindrad söker partner Nä det var ett skämt. Jag har aldrig skrivigt någon kontakt annons men skulle jag göra det så tror jag att jag skulle lägga större vikt att beskriva några av mina egenskaper, intressen och vad jag vill få ut av livet. Men det skulle nog kännas knepigt att inte alls nämna att jag har ett rörelsehinder, så på något sätt hade jag nog skrivigt det också, typ; ...och så är jag en aning hjulbent och lenare fötter än mina får du leta länge efter Nää, vilken svår fråga. Kanske beror det på vart man skriver. Vet ju att det är många här som hittat sina livskamrater på nätet så uppenbarligen kan det funka. De borde kunna ge dig ett betydligt bättre svar. Lycka till!
Ja det är en svår fråga. Förr eller måste det ju nämnas att man har ett funktionshinder, dels för att motparten skall vara beredd på det och för att man själv skall kunna solla bort eventuella funktionshinderdevotees Personer som inte älskar dig utan tänder sexuellt på olika funktionshinder. Jämför tidigare intensiv debatt här och på HOLKEN.
Jag har gjort en del nätdating under åren och efter jag blev rullstolsburen var jag snabb att ta med det i presentationen. Jag vill inte att man lär känna varandra innan personen får reda på att jag är sittande och det dilemma jag utsätter honom eller henne för, det är bättre att de som är rädda för att ge sig in på ett förhållande med mig som funktionshindrad inte ens tar kontakt. Jag har fått ganska många svar ändå, så för min del har det inte skadat att nämna det direkt.
Ja gör precis som Terinon - OM jag har för avsikt att träffa personen live. Annars finns det ingen anledning som jag ser det, om jag alltså bara vill snacka bort en stund...
Nu har jag aldrig raggat över nätet, tror inte att min man skulle gilla det, men i andra kontakter brukar det komma fram i allmänna ordalag, typ någon berättar om en trevlig restaurang de varit på och rekomenderar och jag frågar då om det går att komma in med rulle. Skulle jag ragga eller skriva en annons skulle jag absolut berätta, fast kanske inte som första och viktigaste upplysning. Det är ju inte det viktigaste i mitt liv utan bara en del av det.
Jag håller med de tre senaste inläggen. Man ska inte skämmas eller försöka prata bort det /inte nämna det. Det är ju en del av ens eget liv, en mycket stor del egentligen, som man inte behöver skjämmas för. Tvärtom kan det ju vara positivt att ha en partner som man vet inte fått allting serverat på ett silverfat. Däremot kanske det inte heller finns ett behov av att göra det till en öppningsfras. Men klart är att om man mä"rker att det är ett problem så är det bättre att inte investera för mycket tid. Men man ska också försöka ha lite tålamod och själv försöka medverka till att det blir så naturligt som möjligt. Till sist håller jag med om att det finns bra och dåliga sätt att lägga fram det på. Låt det komma naturligt och lita på att din dejt är så mogen och vuxen att han eller hon frågar om det är något man undrar över. Tänk så fel det blir om man berättar något om funktionshindret som dejten inte alls känner att han eller hon behöver veta. Då kan det verka som om man inte är så självsäker och då kan det bli fel. Nej, jag tycker inte man ska tänka så mycket på funktionshindret. Jag vill hävda att romanser är ett spel, eller en intelligens. Killar måste lära sig att lyssna och inte bara prata. Se sin kvinna, inte bara för hennes sexighet, men också efter vad hon kan och hennes intelligens. Att bara berömma hennes bröst får man inga poäng för. Tjejer kanske också borde förstå att det finns vissa saker vi killar aldrig blir bra på även om vi gärna vill vara det. Att t.ex. slå upp ett tält är en personlig kamp som man MÅSTE kunna för att kunna kalla sig en riktig man. Detta är givetvis lite skoj och lite allvar. Men som singel har jag studerat många par på tåg osv. Roligast är det att se unbgdomar som man ser är intresserade av varandra och hur de förtvivlat försöker att förståp varandra men där de pratar sitt eget köns språk och inte varandras. Killen skryter om hur stor bil han har och tjejer ler men kan inte bry sig mindre. Så är livet.
© Copyright 1999-2026 Funktionshinder.se Läs Fh:s regler | Kontakta Administratörerna för Fh | Om cookies på Fh