Jag är bara 17 år, men vill ha hjälp med en sak.
Min mamma ringde Soc, som Lss sa att hon skulle göra om hon skulle söka svar vilka papper man ska skicka in och vilka. Men mamma fick svaret att eftersom jag tillhör Lss är det Lss som får sköta det också. Och Lss sa att det är Soc som håller i det. Vi Söker svar inom detta ämne eftersom min mamma är svårt sjuk, och skulle det hända henne något innan jag fyller nitton vill vi att jag ska ha mina pengar i trygga händer (min faster) .. Eftersom vi är rädda att min pappa lurar sin jävla socledare så hon tar ut pengarna till honom istället. Han är missbrukare så det är inte så lätt att tänka framåt när han finns där i bakänden.

Så min fråga är, vem är det egentligen som håller i detta? Vem kan man rådfråga?

Mira_89 skrev: Jag är bara 17 år, men vill ha hjälp med en sak. Min mamma ringde Soc, som Lss sa att hon skulle göra om hon skulle söka svar vilka papper man ska skicka in och vilka. Men mamma fick svaret att eftersom jag tillhör Lss är det Lss som får sköta det också. Och Lss sa att det är Soc som håller i det. Vi Söker svar inom detta ämne eftersom min mamma är svårt sjuk, och skulle det hända henne något innan jag fyller nitton vill vi att jag ska ha mina pengar i trygga händer (min faster) .. Eftersom vi är rädda att min pappa lurar sin jävla socledare så hon tar ut pengarna till honom istället. Han är missbrukare så det är inte så lätt att tänka framåt när han finns där i bakänden. Så min fråga är, vem är det egentligen som håller i detta? Vem kan man rådfråga?

Du får kontakta kommunen, så kan dom lotsa dej vidare i Gode man träsket.

Ring till överförmyndaren i kommunen.

Hej Mira,

Som KarinSch skrev så ska du kontakta Överförmyndaren i din kommun. Han kan skicka dig ansökningsblanketter som dy få fylla i och skicka tillbak till honom. Du behöver också ordna ett läkarintyg där din husläkare styrker att du har behov av en god man. Men en god man har oftast inte så mycket med ekonomi att göra, utan är mer en hjälp i kontakten med myndigheter etc. Man kan också skaffa en förvaltare som kan förvalta dina pengar, och det kan vara et bättre alternativ med tanke på vad du beskriver om din far. Prata med överförmyndaren och se vad han rekomenderar. Lycka till!

Humlan2426 skrev: Hej Mira, Som KarinSch skrev så ska du kontakta Överförmyndaren i din kommun. Han kan skicka dig ansökningsblanketter som dy få fylla i och skicka tillbak till honom. Du behöver också ordna ett läkarintyg där din husläkare styrker att du har behov av en god man. Men en god man har oftast inte så mycket med ekonomi att göra, utan är mer en hjälp i kontakten med myndigheter etc. Man kan också skaffa en förvaltare som kan förvalta dina pengar, och det kan vara et bättre alternativ med tanke på vad du beskriver om din far. Prata med överförmyndaren och se vad han rekomenderar. Lycka till!

Läste vad du skrev om detta med god man och blir lite rädd... En god man har hand om ekonomin till 100%! Man kan få jättehjälp av en Gm, med allt från ekonomin till personliga ass, bidrag, boende, kontaktpersoner och hur mycket som helst mer. Att föreslå en förvaltare är direkt skrämmande! Det innebär att man inte har sin handlingsförmåga kvar, man får inte ta egna beslut om någonting. Ett förvaltarskap bestäms av tingsrätten och omprövas varje år. Det är ett jätteintrång i livet! Sånt ska man vara försiktig med....

Tyckte att ditt inlägg var lite rörigt, är det du, din mamma eller pappa som ska ha en god man? Jag har för övrigt svårt att förstå grejen med att ha en god man. Rådgivare är väl bättre?

Anonym skrev: Tyckte att ditt inlägg var lite rörigt, är det du, din mamma eller pappa som ska ha en god man? Jag har för övrigt svårt att förstå grejen med att ha en god man. Rådgivare är väl bättre?

Mira vill ha god man eftersom hennes mamma är sjuk och hennes pappa kan hon inte lita på. Om något händer mamman blir pappan automatiskt vårdnadshavare och förmyndare till Mira tills hon fyller 19 år om inte man ordnar god man. Rådgivare kan man sen ha som vuxen om man vill men inte som minderårig.

Vaddå så du vill ha en god man? Du skriver att du är 17 år och då förmodar jag att du inte tagt något större ekonomiskt ansvar ännu? Jag tycker inte att du ska ha en god man, för då får ju en främmande person kontroll över dina pengar. Det kanske verkar rörigt med alla räkningar och grejor men det är det faktiskt inte, man lär sig. Vet ju inte när du fyller 18 iof. Hoppas det går bra för din mamma

Redigerat 2007-08-22 21:42

Vad vet du om att det inte är rörigt med ekonomin, hon har ADHD villket ofta rör till det otroligt mycket med ekonomin. Jag är 26 och har fortfarande inte koll på min ekonomi, och troligen pga. min ADHD. Det är som att säga till en förlamad att det inte är så svårt att gå, bara ta en fot i taget.

Nu verkar det om jag läst rätt att hon önskar att hennes faster blir god man, tror inte att hon tycker att det är en främmande person. Och den lösningen kanske är bättre än dem andra. Det vet vi inget om.

Jaa, jag vill ha en god man. Joo, hela månadspengen 1050.. men det jag menar är OM det händer min mamma något, hon är som sagt svårt sjuk i sjärlkramp och hjärtfel så vill jag att någon fixar ekonomin åt mig eftersom jag inte pallar av alla pengar riktigt, alltså mamma håller i dom nu och ger mig när jag behöver, men om det händer henne något kan ju hon inte hålla i dom. Jag har som sagt sista ordet i det hela och min kära far får ALDRIG vårdnaden om mig, sätter jag P på påengång. Han är missbrukare och klarar nätt och jämnt att ta hand om sig själv, skulle han klara av mig då? NEJ, KNAPPAST.. Joo, rörligt med räkningar, och det kommer jag aldrig klara av, jag vet att det kanske låter löjligt, men det är pågrundav mitt handikapp (AdHd och Damp) jag inte klarar av att hålla i pengarna själv. Och jag vill kunna känna mig trygg om det händer något..

//Mia

Mira_89 skrev: Jag är bara 17 år, men vill ha hjälp med en sak. Min mamma ringde Soc, som Lss sa att hon skulle göra om hon skulle söka svar vilka papper man ska skicka in och vilka. Men mamma fick svaret att eftersom jag tillhör Lss är det Lss som får sköta det också. Och Lss sa att det är Soc som håller i det. Vi Söker svar inom detta ämne eftersom min mamma är svårt sjuk, och skulle det hända henne något innan jag fyller nitton vill vi att jag ska ha mina pengar i trygga händer (min faster) .. Eftersom vi är rädda att min pappa lurar sin jävla socledare så hon tar ut pengarna till honom istället. Han är missbrukare så det är inte så lätt att tänka framåt när han finns där i bakänden. Så min fråga är, vem är det egentligen som håller i detta? Vem kan man rådfråga?

Har du fått hjälp med detta? Annars kanske jag kan hjälpa dig lite... Hör av dig!

Till sidans topp

Har just fått besked om att FK har dragit ner min assistans tid med 1000 timmar / halvår. Förklaringen är att jag har gift mig och de åberopar "äktenskapsbalken". De har minskat min tid från 24h/dygn till 18h/dygn och detta innebär att min man inte kommer få betalt för de insatser han gör på natten. Jag behöver jättemycket hjälp nattetid med vändning, toabesök m.m. Han får väldigt sällan sova en hel natt igenom och därför känns det bra för mig att han får lön. Alternativet är att ha en annan assistent sovandes här, men eftersom det är min man jag vill dela säng med så blir det ju ändå han som vaknar när jag behöver hjälp.
Vad ska jag göra? Skilsmässa är inget alternativ, även om det vore enklast... Jag tänker inte sabba något på grund av någon myndighet - hellre dör jag, så får de ju ett problem mindre... Fy fan vad förbannad jag är!
Hur har ni det med era assistans timmar? Har ni något gott råd till mig?

Jag har fått 4 journätter efter mycket tjat. Förklarade att min man faktiskt inte orkar arbeta heltid och sen dessutom ställa upp varje natt ca. 2 timmar för att hjälpa mig. Så jag fick som sagt 4 nätter per vecka, det står förvisso i nöd och lust men det ingår inte att hjälpa sin fru/man varje natt i hela livet. Och det är inte heller så enl. LSS för du ska kunna vara självständig.
Självfallet ska ni inte behöva skiljas, skulle inte vi heller göra, inte ska man behöva ta sån skit från fk. Vad de pratar om är förmodligen äkta nake ansvar och i det ingår att dela på allt inom familjen, så de tan i princip dra ner på städningen eftersom var och en ska göra hälften men inte tusan ska man hjälpa varandra på toa eller med vändningar eller andningsmaskiner, det gör man bara vid korta tillfällen i livet.
Jag tror vi är många gifta/sambor här som har assistans mer eller mindre på nätterna, så du måste överklaga och inte ge dig. De kan väl inte på fullt allvar tro att man som gift i dagens samhälle alltid är tillsammans, ska inte du eller din man kunna resa bort ensamma. Ska din man aldrig kunna gå bort och festa med sina kompisar en kväll?
Det strider totalt med LSS intentioner om att man ska kunna leva ett likvärdigt liv som icke funktionshindrade, och jag blir topp tunnor rasande när jag läser det här.

jag jar jour 7 nätter i v, jag hänvisade till att det kan inte vara rätt att grundl behov som ex vändning o toabesök på natten ska ingå i make ansvar utan make ansvar är att man delar typ på hushåll etc

Pratade m ifa innan jag sökte o de sa att det var en fördel att fk har beslutat att jag alltid behöver hjälp på natten o inte "bara jour", dvs jag har beviljat 2 natt timmar m aktiv tid + jouren...

ge dig inte du ska kunna vända dig o annat på natten utan att vara beroende av maken, sen att det är han som gör det har inte fk m att göra för det är du som bestämmer vem assen ska vara .

Tala inte om för fk att det är maken som har jouren, det gör inte jag... de har inte m det att göra utan de ska bara utreda ditt hjälpbehov, vi har externa pa 4 n i veckan sen har maken 3 nätter m aktiv tid + jour på natten

Redigerat 2007-06-29 07:11

Så har vi med, mannen har 2 av mina 4 nätter, andra assar är här två nätter, men jag kan alltid sätta in någon annan om han vill resa bort. Även jag har en vakentimme på natten, det är nog som Lotta säger viktigt, att bara sova och finnas till hands om något skulle hända kan nog ligga på ens partner, men uppenbarligen behöver du hjälp varje natt så det har du väl haft. Än en gång, ge dig inte för det här är inte rätt.
Inte konstigt om inte vi skulle kunna få en partner som inte är funkis om det ska ingå att de "har hand om oss", jag skulle inte vilja vara uppe tre, fyra gånger varje natt för att hjälpa min man, det orkar man inte ett helt liv, då måste vi ju välja funktionshindrade partners för att få ha assistans på natten.

Även om din man arbetar så kan ju han bli sjuk. Fråga då vem som ska hoppa in och jobba gratis.

Men detta är helt sjukt. Stå på dig!

Överklaga! Att hänvisa till ÄB är något som verkar mer och mer utbrett och det är så jäkla ruttet! Han har ett jobb och ett liv också och ÄB"s intentioner var inte att den ena partnern skulle utplånas pga att den andra har ett assistansbehov, det är så lågt så jag vet inte till mig så förbannad jag blir när jag hör det här! Har du någon i din närhet som kan bistå dig med juridiken, om du inte kan det själv för i det här läget gäller det att slå så många paragrafer och rekommendationer i skallen på dem så att de baxnar. "Jobbigt för min man"-argumentet räcker tyvärr inte utan man måste prata som dem gör så att de förstår att de har skitit i fel blå skåp! (förlåt mitt språk!)

Jag pratade med mitt ass.bolag idag och de kommer att hjälpa mig med att överklaga. De har bra jurister de kan vända sig till så jag hoppas verkligen att detta löser sig!
Men jag fattar inte varför det ska vara så här... Jag menar, min man accepterar mitt fh och att ha assistenter i sitt hem, mer vill jag inte belasta honom med. Nattetid är enda stunden/dygn vi är ensamma under förutsättning att han hjälper mig och den tiden vill inte vi mista. Är någon här då med är vi aldrig ensamma, jag står inte ut med den tanken. Då kan vi lika gärna ha skilda sovrum och det slutar med att kärleken dör - pga staten.
Nej, nu får det vara nog - här ska stridas! Om jag så ska gå till Europadomstolen... Tack för er support, det behövs nu!

Berätta INTE att din man ska ha natt timmarna, de ska i princip skita i vem som jobbar men om du säger att din man har alla nätter så tycker de säkert att han kan göra det utan betalning eftersom han ändå ligger där.
Förklara bara konkret vad du behöver hjälp med och hur många vakentimmar du behöver per natt, frågar de om din man ska jobba dem så säg bara att det är omöjligt för din make att vara uppe flera gånger varje natt året om, det är inte godkänt i ATL. Hur ni sen ordnar det sen har de faktiskt inte med att göra, du har samma hjälpbehov vare sig du har man eller inte.

Till sidans topp

Jag ska intervjua en person på FK i morgon om den nya ATL och dess implikationer på LSS och LASS. Vad skulle ni tycka vore intressant att veta??

Om FK för det första bryr sig om vad och när man använder sin assistans, dvs om de har någon kontrollapparat? För det andra, om de tar den nya lagen i beaktande när de gör bedömningar?

Såg detta lite sent, men kommer troligtvis ringa honom flera ggr. Den första frågan fick jag inget konkret svar på, men så mkt kontroll verkar de inte ha. De kollar så att timmarna på rapporterna överensstämmer med de på räkningen. I princip... Ska kolla mer ngn annan gång.

Och nej... de tar inte lagen i beaktande. De funderade över det ett tag, men valde att avvakta. Verkar som ni med jour får leva med det ett tag...

Resten får ni läsa om i min kommande artikel...

Till sidans topp

Jag vet inte hur jag ska börja. Jag har 16 timmar ledsagare i veckan. Jag använder ledsagare mest till träningar o det i 4-5 timmar i veckan övriga aktiviteter då o då. Handlar om max 5 timmar i veckan i vanligt fall. Hemmet och att handla mat klarar jag själv pga el-mopeden. Så det är aktiviteter utanför hemmet som jag för det mesta behöver hjkälpa med...för att göra det jsg vill. Nu fungerar dwet inte med ledsagare sedan flera månader. Kan ej träna som jag hade tänkt. Ledsagarna har ett arbete som de måste tänbkit på i första hand....sern har dt hänt flera gånger att de glömde mig.....inte deras fel men jag förstår dem att de har mkty annat att göra. Så nu måstw jag sägha till kommunen att det erj fungerar för jag har utnyttjat alla ledsagare somn kan teckenspråk....jättesvårt att hitta nya....har hittat själv alla......så så mitt livskalitet är ju lägre än de som har assistans så det är oträttvist de kan ju resa utomlands med assistwebns

Nu tyckte min kurator att jG SKULLE SÖKA OM ASSISTANSA TILL AKTIVITETSTIMMAR.....hon har sagt det flera gånger hon jobbar inte med rörelsehinder utan med döva.....jag förklarade att jag förmodligen aldrigf kunna att få assistans pga jag är för bra pga jag klarar ju persaonliga saker själv det är ju bara vid aktriviteter utanför hemmet som är peroblermet

Hon trior att detb är nåfot som går att fixa lätt.

Vad tror ni /MVH Marie

Det är stor skillnad på assistans och ledsagare. Vet inte hur mitt liv skulle funka utan assistansen. Jag inser mer och mer vilken lyx det egentligen är.

Ja verkligen....jag sitter nog mellan två stolar....Har ej behov av assistans men ändå behöver det utanför hemmet...Med ledsagare är man inte i förrsta hand utan bara när de har tid så det är svårt att planera sina aktiviter en dag - en vecka....mvh Marie

Jag tycker ändå att du ska plita ner en ansökan om assistans till kommunen där du ändå skriver ditt hjälpbehov. Skriv hur ditt liv ser ut/hur du skulle vilja att det fungerade. En dag, en vecka samt en månad.
Jag vet personer som har personlig assistans med 10 timmar i veckan varav det mesta till fritidstimmar.

Hej

Jaså, finns det sådana som får typ 15 timmar i veckan o det till stor del andra aktiviteter än persnlga behov vad bra. Behövde få höra detta att det faktiskt finns möjhligheter

Blir det då automatiakt att kommunen tar över?...jag är rädd att kommunen ska ha frör stor makt över mitt liv....skulle vilja välja företagar

Tacksam om flera kan avara på mina frågor...står inför astt söka om assistans men har hört att jag är för bra...

mvh marie

Atetos74 skrev: Hej Jaså, finns det sådana som får typ 15 timmar i veckan o det till stor del andra aktiviteter än persnlga behov vad bra. Behövde få höra detta att det faktiskt finns möjhligheter Blir det då automatiakt att kommunen tar över?...jag är rädd att kommunen ska ha frör stor makt över mitt liv....skulle vilja välja företagar Tacksam om flera kan avara på mina frågor...står inför astt söka om assistans men har hört att jag är för bra... mvh marie

Du kan fortfarande välja företag, även om kommunen står för "fiolerna".

Om/när du får ditt beslut med antal timmar så kan du välja vem som ska få ditt uppdrag. Dock kan det vara svårt för andra annordnare än kommunen att kunna ta sig an dig om du bara tex har 10 timmar/vecka för det kräver ju att den anställda har ett annat arbete utöver ditt uppdrag. Här är ju kommunen bra då de kan sätta assistenten hos någon annan brukare eller i någon annan del av kommunens uppdrag såsom boenden eller hemtjänsten. Det kan ju vara svårt tex om man har 2 timmar månd-fredag att få någon att jobba 2 timmar om de inte sedan gör resten av sin tjänst i andra närliggande område, då blir det ju inte värt att åka till jobbet. Men du HAR rätt att välja annan annordnare än kommunen men kan som sagt bli svårt genomförbart

Ok jag förstår....vilken lösning är bättre...1. att söka om assistans eller ägna sina krafter till att hitta ledsagare som cvverkligen ställer upp....vilken är bättre ledsagare eeller assistans? MVH Marie

Assistans.

Assistans, och vi har några som bara har lite kommuntimmar och de har egna assistenter med andra jobb, kanske får man räkna med att ha två assistenter fast man bara har ett fåtal timmar så de kan öperlappa för varandra om den ene måste vara ledig. Sånt går alltid att ordna.

Till sidans topp

Är det nån som vet ngt om man som fh själv bär ansvaret att hålla koll på när parkeringstillståndet går ut eller om det ansvaret vilar på kommunen?

Ex:
X:s tillstånd har gått ut och X har tidigare fått papper fr kommunen i god tid om detta. Helt plötsligt står X där med ett ogiltigt tillstånd och de papper som brukar komma fr kommunen har alltså inte dykt upp. Vem bär ansvaret för detta?

De "tillståndsförlängningspapper" som X tidigare fått har det bara varit att kryssa i att man behöver p-tillstånd fortfarande och alltså vill förnya, skriva sin namnteckning och posta till kommunen.

När nu "förlängningspappret" inte dök upp som vanligt har X hamnat i klistret. Ansvarig på kommunen kräver att den läkare som en gång i tiden skrev under ansökan om p-tillstånd skriver under på nytt, men denne läkare är död.

Ska X behöva dra igång en jätteutredning för att kunna få underskrift av en ny läkare... bara för att kommunen slarvar med posten?!

Hjälp mig, nån....

Jag har varit i exakt den sitsen (utom den döde läkaren). Mitt tillstånd gick ut, slarviga jag hade missat det, och det var semestertider. Ingen handläggare fanns ens att tillgå på kommunen. När denne kom tillbaka efter semestern sa hon att jag måste ha nytt läkarintyg. Suck! Försökte förklara att min sjukdom är kronisk och knappast blir bättre.... Efter en stunds samtal gav hon faktiskt med sig och jag slapp skicka in läkarutlåtande.
Jag tror att det är var och ens ansvar att söka på nytt i god tid...

Ninnie skrev: Jag har varit i exakt den sitsen (utom den döde läkaren). Mitt tillstånd gick ut, slarviga jag hade missat det, och det var semestertider. ...

Vet du med säkerhet att det ligger på den f-hindrades ansvar att hålla koll på när tillståndet går ut - när det de senaste 15 åren alltid kommit papper fr kommunen automatiskt?

Hjulia skrev: Vet du med säkerhet att det ligger på den f-hindrades ansvar att hålla koll på när tillståndet går ut - när det de senaste 15 åren alltid kommit papper fr kommunen automatiskt?

Nixpix, inte med säkerhet... Men jag kan tänka mig att kommunen har gjort så för att underlätta, inte för att de är skyldiga. Spekulerar dock bara!

Ninnie skrev: Nixpix, inte med säkerhet... Men jag kan tänka mig att kommunen har gjort så för att underlätta, inte för att de är skyldiga. Spekulerar dock bara!

Nån mer som vill spekulera lite?

Det är du själv som ska hålla reda på datumet när det går ut. Jag och annat folk jag känner har missat det, och då får man ju stå sitt kast...ev låta bilen stå och använda lite mer färdtjänst innan det nya parkeringstillståndet är klart. Jag har själv aldrig varit med om att kommunen självmant skickar hem papper till mig när det börjar närma sig, utan det får man ombesörja själv att få hemsänt. Schysst kommun man har annars, som "tänker" åt en!

Det där med att "bara" skicka in och få ett nytt utan inblandning av läkare för nytt intyg o s v är väldigt olika. Om du bor i en liten stad/kommun där alla känner alla, så kanske du inte behöver skaffa nytt läkarintyg så himla ofta, utan där är du bekant hos kommunen så att säga. Däremot i en stor stad/kommun som t ex Stockholm behövs läkarintyg varje gång tillståndet går ut, d v s vart tredje år.

Så här har jag lärt mig i alla fall....

Jenny skrev: Det är du själv som ska hålla reda på datumet när det går ut. Jag och annat folk jag känner har missat det, och då får man ju stå sitt kast...ev låta bilen stå och använda lite mer färdtjänst innan det nya parkeringstillståndet är klart. Jag har själv aldrig varit med om att kommunen självmant skickar hem papper till mig när det börjar närma sig, utan det får man ombesörja själv att få hemsänt. Schysst kommun man har annars, som "tänker" åt en!

Problemet är ju just det: kommunen har "tänkt" åt person X i 15 år och helt plötsligt slutar med det.

Hjulia skrev: Är det nån som vet ngt om man som fh själv bär ansvaret att hålla koll på när parkeringstillståndet går ut eller om det ansvaret vilar på kommunen? Ex: X:s tillstånd har gått ut och X har tidigare fått papper fr kommunen i god tid om detta. Helt plötsligt står X där med ett ogiltigt tillstånd och de papper som brukar komma fr kommunen har alltså inte dykt upp. Vem bär ansvaret för detta? De "tillståndsförlängningspapper" som X tidigare fått har det bara varit att kryssa i att man behöver p-tillstånd fortfarande och alltså vill förnya, skriva sin namnteckning och posta till kommunen. När nu "förlängningspappret" inte dök upp som vanligt har X hamnat i klistret. Ansvarig på kommunen kräver att den läkare som en gång i tiden skrev under ansökan om p-tillstånd skriver under på nytt, men denne läkare är död. Ska X behöva dra igång en jätteutredning för att kunna få underskrift av en ny läkare... bara för att kommunen slarvar med posten?! Hjälp mig, nån....

Eftersom kommuner är kända för att till och från att själva missa att skicka ut erfordliga dokument, så kanske det är lämpligt att om man kan kontakta dom själv när det börjar närma sej tiden för att förnya. Jag å min sida, råkade ut för att mitt körkort gick ut, det var inte mitt fel, men han som jag pratade med upptäckte det och sa att det var deras skyldighet att skicka papper på att det var dax att förnya körkortet. Jag hade fullständigt missat att det hade gått ut faktiskt, så det hade ju varit lite pinsamt om man hade stoppats i en körkortskontroll.

Tidigare så skickade de ut en blänkare om att p-tillståndet höll på att gå ut och det räckte med att hänvisa till tidigare läkarintyg men .....

.... ju jäklar är det andra bullar här i stan. Man håller själv reda på att det håller på att gå ut och läkarintyg in även om man är invalid sedan 100 år + att de är oförskämda, otrevliga, tykna och sade jag oförskämda dvs vanliga handläggare inom kummunen.

Jag har alltid fått kontakta kommunen själv. Dock brukar jag inte alltid behöva skicka in läkarintyg, då handläggaren har varit densamma 12 år. Den här gången behövde jag inte ens bifoga foto eftersom det gamla fanns kvar i datorn. Tror att det är vår egen skyldighet att kontakta kommunen faktiskt. Har hört att många kommuner har blivit tuffare med läkarintyg eftersom det är så många tillstånd utfärdade.

Lise skrev: Jag har alltid fått kontakta kommunen själv. Dock brukar jag inte alltid behöva skicka in läkarintyg, då handläggaren har varit densamma 12 år. Den här gången behövde jag inte ens bifoga foto eftersom det gamla fanns kvar i datorn. Tror att det är vår egen skyldighet att kontakta kommunen faktiskt. Har hört att många kommuner har blivit tuffare med läkarintyg eftersom det är så många tillstånd utfärdade.

Här hemma behöver man inte bifoga läkarintyg, så om person X fått pappret från kommunen som vanligt hade en underskrift av X räckt.

Hjulia skrev: Är det nån som vet ngt om man som fh själv bär ansvaret att hålla koll på när parkeringstillståndet går ut eller om det ansvaret vilar på kommunen? Ex: X:s tillstånd har gått ut och X har tidigare fått papper fr kommunen i god tid om detta. Helt plötsligt står X där med ett ogiltigt tillstånd och de papper som brukar komma fr kommunen har alltså inte dykt upp. Vem bär ansvaret för detta? De "tillståndsförlängningspapper" som X tidigare fått har det bara varit att kryssa i att man behöver p-tillstånd fortfarande och alltså vill förnya, skriva sin namnteckning och posta till kommunen. När nu "förlängningspappret" inte dök upp som vanligt har X hamnat i klistret. Ansvarig på kommunen kräver att den läkare som en gång i tiden skrev under ansökan om p-tillstånd skriver under på nytt, men denne läkare är död. Ska X behöva dra igång en jätteutredning för att kunna få underskrift av en ny läkare... bara för att kommunen slarvar med posten?! Hjälp mig, nån....

Jag har alltid kontaktat kommunen och sett till att jag har fått papper och även om ett nytt läkarintyg behöver skrivas. Så jag tror faktiskt inte att det alltid är kommunens skyldighet att påminna att nu går tillståndet ut.

Jag har inte hört att kommunen skickar att det är dax att söka nytt tillstånd. När det var 4-5 veckor kvar på p-tillståndet så har jag vart på stan och då så skrev parkeringsvakten vid två tillfällen, en påminnelse att kortet snart gick ut. Det tyckte jag var jätte bra! Här i Västerås är det lång hanläggningstid så nu fick jag ett som räcker 5 veckor. Då skulle de nog vara ikapp med.

Jag har haft egen bil sen 1991 och jag har aldrig under den tiden blivit underrättad av kommunen att jag ska förnya tillståndet. Senast i våras fick jag böter hemma på parkeringen därför att jag hade ett för gammalt tillstånd så det fick jag ju "snabbt" ansöka om nytt, men som har påpektas här så mal ju byråkratins kvarnar långsamt så det tog några veckor och under tiden fick jag allt vackert stå på en betal-parkering och göra rätt för mig.. Jag tycker verkligen inte heller att det ÄR kommunens ansvar att påminna mig om en sån sak, det ligger på den enskilde själv att ha den kollen!

Vejron skrev: Jag har haft egen bil sen 1991 och jag har aldrig under den tiden blivit underrättad av kommunen att jag ska förnya tillståndet. Senast i våras fick jag böter hemma på parkeringen därför att jag hade ett för gammalt tillstånd så det fick jag ju "snabbt" ansöka om nytt, men som har påpektas här så mal ju byråkratins kvarnar långsamt så det tog några veckor och under tiden fick jag allt vackert stå på en betal-parkering och göra rätt för mig.. Jag tycker verkligen inte heller att det ÄR kommunens ansvar att påminna mig om en sån sak, det ligger på den enskilde själv att ha den kollen!

Att du tycker att det är den enskilde som ska hålla koll på tiden har ju inte med saken att göra , för i vår kommun är det faktiskt så att det alltid kommer papper i god tid och har gjort sen urminnes tider.
Helt plötsligt gör det inte det... och då är det ju inte konstigt att X blir både arg och besviken över det trassel som uppstår.

Mitt eget p-tillstånd förnyades samtidigt som X:s tilltånd skulle gjort...och jag fick papper i god tid, men inte X. Undra på att frågetecken uppstår.

Jag vet snart inte riktigt vad det här handlar om men på något sätt så verkar det vara en "ta hand om mig" mentalitet
Samhället kommunen eller någon annan skall hålla rätt på och fixa.
Jag har aldrig blivit påmind så ibland har väl sista giltighetsdatum glidit förbi men å andra sidan så har jag kunnat åka upp till den handläggare som också tillverkar parkeringstillstånden och ca. 1 timme senare ha ett nytt i min hand.

CHBL skrev: Jag vet snart inte riktigt vad det här handlar om men på något sätt så verkar det vara en "ta hand om mig" mentalitet Samhället kommunen eller någon annan skall hålla rätt på och fixa. Jag har aldrig blivit påmind så ibland har väl sista giltighetsdatum glidit förbi men å andra sidan så har jag kunnat åka upp till den handläggare som också tillverkar parkeringstillstånden och ca. 1 timme senare ha ett nytt i min hand.

Ta-hand-om-mig-mentalitet? Du har träffat på fel människa kan jag bara säga!! De som har koll på vem jag är vet att jag avskyr just den mentaliteten... och person X som detta handlar om, gör det också.

Läs mina inlägg en gång till - du har missat den springande punkten. *suck*

Jag läste på mitt p-tillstånd för en liten stund sedan, eftersom jag inte själv kom ihåg när det går ut. Men det är lugnt i drygt ett år till, jag skall meddela er om jag får en påminnelse om förnyelse eller om jag måste säga till dom själv.

Hjulia skrev: Ta-hand-om-mig-mentalitet? Du har träffat på fel människa kan jag bara säga!! De som har koll på vem jag är vet att jag avskyr just den mentaliteten... och person X som detta handlar om, gör det också. Läs mina inlägg en gång till - du har missat den springande punkten. *suck*

Jag har läst inläggen igen i detta ämne och jag är faktiskt benägen att hålla med CHBL. Jag VET, Hjulia, att du inte är för en tycka-synd-om-mentalitet, men just nu finns sådana tendenser i din ursprungliga frågeställning tycker jag. Jag menar, OK att X alltid tidigare har fått en förnyelseblankett som det bara har varit att skriva under och returnera, men det fråntar ju inte X ansvaret att ändå hålla koll på när tillståndet löper ut, anser jag.

Vejron skrev: Jag har läst inläggen igen i detta ämne och jag är faktiskt benägen att hålla med CHBL. Jag VET, Hjulia, att du inte är för en tycka-synd-om-mentalitet, men just nu finns sådana tendenser i din ursprungliga frågeställning tycker jag. Jag menar, OK att X alltid tidigare har fått en förnyelseblankett som det bara har varit att skriva under och returnera, men det fråntar ju inte X ansvaret att ändå hålla koll på när tillståndet löper ut, anser jag.

Men..hur ska jag förklara... det jag från början var nyfiken på var om nån visste vad som egentligen sägs i bestämmelser för p-tillstånd om just detta; ska man komma ihåg själv eller kommer papper automatiskt. Jag bryr mig inte om vad folk tycker i frågan... jag ville veta om nån vet hur det faktiskt ligger till. Uppenbarligen har alla en åsikt, det har jag också i denna frågan, men det var liksom inte det jag jagade.

Har inte fått någon påminnelse i min förra kommun, och räknar inte med att få det nu heller. Men jag har full koll på när tillståndet går ut (hösten 2008) eftersom jag hatar ansökningar...

// A E

Man får hålla reda på det själv. Jag behöver inte ens byta foto hm!?? Bra att inte åldras på parkeringstillstånet. Det gäller i tre år, kan inte förstå varför man inte kan ha det utan att förlänga eftersom mitt funktionshinder är kvar livet ut, Tror inte tt det växer ut ett ben på mej t.ex.

Kanske off-topic, men det ska bli förändringar i parkeringstillståndet:

"Regeringen har idag beslutat om nya bestämmelser om parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Den viktigaste förändringen innebär att bestämmelserna kompletteras i syfte att underlätta möjligheterna för dels institutioner, dels personer som av andra skäl har behov av att tillfälligt bryta mot vissa regler om stannande och parkering, utan att för den sakens skull vara i behov av ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Dessutom införs en generell möjlighet för kommunerna att återkalla ett parkeringstillstånd om förutsättningarna för tillståndet inte längre finns eller om det inte används på föreskrivet sätt.

Frågan om det bör finnas en nationell databas för parkeringstillstånd för rörelsehindrade bereds alltjämt inom Regeringskansliet och omfattas således inte av dagens regeringsbeslut."

Eeeh...va? Det där var byråkratisvenska på hög nivå!

Rallyanna skrev: Kanske off-topic, men det ska bli förändringar i parkeringstillståndet: "Regeringen har idag beslutat om nya bestämmelser om parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Den viktigaste förändringen innebär att bestämmelserna kompletteras i syfte att underlätta möjligheterna för dels institutioner, dels personer som av andra skäl har behov av att tillfälligt bryta mot vissa regler om stannande och parkering, utan att för den sakens skull vara i behov av ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Dessutom införs en generell möjlighet för kommunerna att återkalla ett parkeringstillstånd om förutsättningarna för tillståndet inte längre finns eller om det inte används på föreskrivet sätt. Frågan om det bör finnas en nationell databas för parkeringstillstånd för rörelsehindrade bereds alltjämt inom Regeringskansliet och omfattas således inte av dagens regeringsbeslut."

Kommunerna har redan möjlighet att återkalla p-tillstånd som missbrukas.

Nettan skrev: ..... Det gäller i tre år, kan inte förstå varför man inte kan ha det utan att förlänga eftersom mitt funktionshinder är kvar livet ut, Tror inte tt det växer ut ett ben på mej t.ex.

Jag håller med dig men en förklaring som jag fått och som man faktiskt kan köpa är att innehavaren till p-tillståndet kan ha blivit så sjuk/gammal/död att det inte längre är aktuellt att ha eller köra bil. Anhöriga kan då "hålla igång" p-tillståndet för egen räkning om inte ett aktuellt läkarintyg lämnas in. Så läkarintyget kan lika gärna visa på att man är kapabel att köra såsom att det visar att man är tillräckligt krasslig för att behöva p-tillstånd.

Men detta borde man ju kunna lösa på enklare sätt än läkarintyg.

Moon skrev: Jag håller med dig men en förklaring som jag fått och som man faktiskt kan köpa är att innehavaren till p-tillståndet kan ha blivit så sjuk/gammal/död att det inte längre är aktuellt att ha eller köra bil. Anhöriga kan då "hålla igång" p-tillståndet för egen räkning om inte ett aktuellt läkarintyg lämnas in. Så läkarintyget kan lika gärna visa på att man är kapabel att köra såsom att det visar att man är tillräckligt krasslig för att behöva p-tillstånd. Men detta borde man ju kunna lösa på enklare sätt än läkarintyg.

Jag behöver inte längre lämna in läkarintyg. Att mindre noga beräknade anhöriga missbrukar p-tillstånd för handikappade är ett tyvärr alltför anliogt problem, det enda vi kan hoppas på är att parkeringsvakter får större befogenheter att kontrollera dom än nu.

Förr fick jag också påminnelse från kommunen men inte nu längre. Försat gången efter förändingen fick jag en P-bot då P-tillståndet gått ut men den revs. Detta efter att min kommun kontaktat och berättat att man gjort om rutinerna som jag inte kände till. Det är mycket att komma ihåg och då det bara gäller i tre år så blir det ju ännu värre. Jag har sagt det förr och säger det igen, detta tillstånd borde vara betydligt längre för varaktiga FH. Löjligt och byråkratiskt att behöva förnya dessa så ofta och ännu värre att läkare ska ta sig tid att skriva intyg på varaktiga FH så ofta som vart 3:e år!!

Svar på din fråga, det är du själv som bär ansvaret att förnya ditt P-tillstånd.

Till sidans topp

Jag och mina vänner har stött på ett ovanligt tillgänglighetsproblem. Och ja nu blir detta långt, men jag lovar att det är ett ganska intressant problem.

Det hela började med att jag och en kompis skulle pierca oss för många år sedan, och till vår stora glädje så hittade vi en kille i Göteborg (Ed"s piercing) som är en av de bästa och råkade dessutom vara den enda med helanpassad piercingstudio i hela stan, dvs den enda professionella piercaren som faktiskt hade både ramp, dörröppnare OCH stor toalett. Han ansåg att det var viktigt att det var anpassat, tror det hade att göra med att hans mamma var mycket engagerad i handikappfrågor om jag inte minns fel.

Jag har nu planerat att göra en ny septumpiercing sedan min har växt igen.
Då får jag den märkliga nyheten av en annan kompis som varit där att han har inte sin ramp kvar. Det går alltså inte komma in med rullstol längre. Varför i hela fridens namn? undrade jag så klart, eftersom han varit så mån om att det skulle vara anpassat.
Jag fick svaret att han har blivit nekad en ny ramp sedan människor har förstört den gamla. Detta hade, som jag förstod det, hänt två gånger och han hade alltså redan fått en ny ramp då den också blev förstörd. (Jag är inte riktigt säker på hur många gånger det har hänt). Iaf så fick han inte någon ny eftersom de ändå blir vandaliserade.

Detta innebär att jag och alla mina kompisar som har gått dit helt plötsligt inte får ha detta nöjet längre. Alla andra ställen vi kommer in på är lagom oseriösa (dvs smyckesaffärer som har som extra grej att pierca folk för billig peng i bakrummet) och jag skulle aldrig låta dom komma nära mig med en kanyl. Jag är rädd om min kropp och vet hur lätt man kan få infektioner ifall det inte utförs på rätt sätt under rätt omständigheter.

Jag är nu inte riktigt hundra på vem som tar dessa beslut, är det Göteborgs fastighetsförvaltning som har hand om vanliga bostadsanpassningar som även har hand om sånt här? Ska man anmäla detta till HO?

Jag får känslan av att människan som lekte gud den dagen inte hade en aning om att vi också är helt vanliga människor, vanliga ungdomar, med helt vanliga intressen. Men inte kan väl vi bry oss om sådant? Vi sitter hemma med stickade filtar i knät och stirrar ut genom fönstret (i våra ätasovaskita-stolar) så klart. Att nästan varenda människa i vårat ganska stora invalidgäng har varit där och piercat sig och vill göra det igen det är helt oviktigt.

Jag tycker det är skittråkigt rent ut sagt att någon som faktiskt bryr sig och vill anpassa sin lokal ska bli nekad det. Att vi ska bli nekade ett intresse på grund av att det behövs nya ramper, på grund av att andra människor inte kan uppföra sig. Det borde inte spela någon roll hur många ramper som blir förstörda, det är skitsamma, det sparar dom ju in på alla andra affärer och sådant som inte bryr sig om att anpassa. Han ska få så många ramper det går åt, basta.
Här kämpar folk för att ändra människors attityder, få människor att vilja anpassa sina butiker osv för att vi ska kunna ta del av samhället och så kommer de som ska hjälpa till med detta och bara river sönder allt genom att neka anpassningar? Gör dom så här på alla ställen där ramperna blir förstörda eller gäller det bara "oviktiga" ställen som Ed"s piercing?

Så här står det på fastihetskontorets sida om tillgänglighet:

"Alla invånare ska ha lika möjligheter att ta del av Göteborgssamhället. Den fysiska miljön ska bli tillgänglig och det personliga bemötandet förbättras.

(...)

Alla nämnder och styrelser i Göteborgs Stad ska i hela sin verksamhet aktivt arbeta för att tillgänglighetsperspektivet beaktas i organisationen med inriktning på följande mål:

- Alla har en god framkomlighet i utemiljön.

- Alla kan komma in i lokaler och byggnader dit allmänheten har tillträde samt kan ta del av det utbud och den service som erbjuds

-Alla kan använda publika toaletter"

Denna text ter sig skrattretande efter det här.
Snacka om att dra tillgängligheten baklänges.

Om du kan, ta reda på vem som skrivit på beslutet där det står att dom nekar ny ramp. Och överklaga det.

Vaddå "fick"? Jag fattar inte..... Jag visste inte att man fick ekonomisk hjälp för att anpassa, jag trodde man körde efter ansvars- och finansieringsprincipen? I så fall borde han ju själv bekosta en ramp som inte går att förstöra, som kanske ligger gjuten i marken, vad vet jag...eller som går att ta loss som han kan ta in varje kväll när han stänger studion.

Redigerat 2007-05-11 09:53

Affärsinnehavare får inga bidrag, de bekostar det själv. Kommunen betalar bara på kommunala verksamheter som bibliotek och simhallar. Han har helt enkelt tröttnat på att köpa in ramper.

O_O

Jaha det var verkligen mer än jag visste (vilket snopet antiklimax på min revolution! ). Och det stämmer ju definitivt inte med historien jag fått höra. Jag var helt övertygad om att alla kunde söka anpassningsbidrag, det är så jag har förstått det. Får nog gräva lite mer i det här. Om det är så att han bekostar det själv så kan ju till och med jag förstå varför där inte är någon ramp längre när människor bara förstör.

Det jag hörde var iaf att det var fastighetskontoret, tror jag, som nekat honom en ny ramp. Min kompis ringde till och med till honom och kollade en extra gång för att vi skulle veta vart vi ska vända oss. Det tycker jag är otroligt märkligt ifall han nu.. ljög?

Redigerat 2007-05-11 12:38

Elwah skrev: O_O Jaha det var verkligen mer än jag visste (vilket snopet antiklimax på min revolution! ). Och det stämmer ju definitivt inte med historien jag fått höra. Jag var helt övertygad om att alla kunde söka anpassningsbidrag, det är så jag har förstått det. Får nog gräva lite mer i det här. Om det är så att han bekostar det själv så kan ju till och med jag förstå varför där inte är någon ramp längre när människor bara förstör. Det jag hörde var iaf att det var fastighetskontoret, tror jag, som nekat honom en ny ramp. Min kompis ringde till och med till honom och kollade en extra gång för att vi skulle veta vart vi ska vända oss. Det tycker jag är otroligt märkligt ifall han nu.. ljög? Redigerat 2007-05-11 12:38

Han kanske inte ljög utan tyckte att Fastighetskontoret gott kunde kosta på att bekosta en ramp när han fått de tidigade traschade och då fått ett nej.

Moon skrev: Han kanske inte ljög utan tyckte att Fastighetskontoret gott kunde kosta på att bekosta en ramp när han fått de tidigade traschade och då fått ett nej.

Jag undrar om inte sånna prylar som ramper kunde ingå i deras försäkring, affärsidkare betalar ju multum i dom fallen?

Sunshine skrev: Jag undrar om inte sånna prylar som ramper kunde ingå i deras försäkring, affärsidkare betalar ju multum i dom fallen?

Ja, det vore kanske en väg att gå.

Moon skrev: Ja, det vore kanske en väg att gå.

Ja, fast vi vet ju hur tetiga försäkringsbolag kan vara, när det handlar om nått som inte är INLÅST!!!

Stackars Ed, skulle jag säga. Han vill och försöker få det anpassat och så förstör puckon det genom att ha sönder rampen. En ramp är dyr och man förstår att han tröttnat, det hade jag gjort. Svårt att lösa sådant för man kan ju inte kräva att han skall bekosta en ramp gång på gång. Kanske är alternativet en i betong men det krävs säkert specialtillstånd för fasta gjutna ramper föör en sådan går ju inte att montera ner.

Tror att det behövs bygglov om man gör en så stor grej som gjuter, skittrist när det blir så, men jag vet många ställen där de snott ramper och förstört, och då tröttnar så klart butiksägaren till slut. Så mycket pengar genererar vi inte så det betalar sig.

Hej! Har läst igenom allas inlägg och det slår mig att det kanske vore bra om någon tidning fick nys om den här saken! Dels vore det bra för tillgänglighetsdebatten och dels så kanske affärsinnehavaren får lite hjälp på vägen?

Men... kanske lösa ramper?? Det finns ju en del affärer som faktiskt har det. Sen måste man ju på nåt sätt få dem att påvisa att de faktiskt har det. En liten klisterdekal att sätta på dörren??

Det löser ju inte problemet egentligen för det förutsätter ju att man har någon med sig som kan gå in o säga till att man behöver ramp.

Har sett affärer med ringklockor ifall man inte kommer åt att knacka och så, så kommer de ut och hjälper en.

Egentligen finns det ju hur mycket lösningar som helst, men det är oerhört tråkigt att folk ska gå runt och förstöra för andra så man inte kan ha fasta ramper. Det är ju alltid lite extra jobbigt att behöva göra väsen av sig för att komma in nånstans, tycker iaf jag

Förvisso jobbigt ja...

Men oftast när jag står utanför nån butik jag ej kommer in i brukar nån som också ska in fråga om jag behöver hjälp. Då får man väl helt enkelt svälja sin stolthet o be dem säga till om ramperna.

Hellre detta än inga ramper alls...

Till sidans topp

Angående bostadstillägg och sådant.

Jag har handikappsersättning, aktivitetsersättning samt bostadstillägg. Har jag förstått det rätt så ryker det sistnämnda direkt min pojkvän får för sig att skriva sig hos mig. Han tjänar nog för mycket för att jag ens ska få ha kvar två kronor av BTP.

Så jag har tänkt, vart går den gränsen? Hur lite måste man tjäna för att inte förväntas betala sin invalida flickväns tak över huvudet och maten hon äter? Är det någon som vet hur de räknar på just BTP om man är sambos?

Läste något om att man har rätt till ca 90 % (är inte helt säker på den exakta siffran) av max 2250 kr istället för ca 90 % av max 4500. Det blir ju iaf ett bidrag till halva hyran.
Det var då någon nämnde att oftast får man inte något BTP alls. För sambon tjänar som sagt för mycket.

Det vill säga är då i detta fall följande (detta kallas också att ta ut sorgen i förskott vilket jag ska försöka undvika.. försent): Jag får inte ens bidrag till min halva av hyran. Min halva! Som om jag inte redan kände mig värdelös, jag kan inte jobba, jag orkar inte alltid ta hand om hemmet. Nu ska jag dessutom bli ekonomiskt beroende av mannen jag älskar, just för att jag vill bo med honom.

Den lilla värdighet jag har kvar släpper jag inte, jag gör det inte. Jag vill ha så jag kan betala halva hyran åtminstone, jag låter aldrig någon annan betala så för mig (och ja, jag tar emot bidragspengar från skattepengarna, och ja det är redan tillräckligt förnedrande så jag behöver inte mer sådant). Den dagen jag ska låta honom försörja mig är den dagen jag då jag inte har något kvar av mig själv. Det skulle vara om han fick ett REJÄLT lönelyft som möjligtvis skulle kunna få mig att halvt gå med på denna lösningen, men inte på den lönen han har idag, den är hans och han betalar redan skatt med glädje.

Och förlåt mig om jag är en bångstyrig invalid som inte gör något för att tjäna mina pengar, jag ber om ursäkt ifall detta är att be om för mycket, men jag tycker det är lite väl lågt att mer eller mindre tvinga oss invalider som inte kan jobba att leva ensamma, för att något annat inte fungerar ekonomiskt (eller själsligt). Det enda alternativet är då att känna sig underlägsen resten av livet tillsammans med människan man älskar, vilket jag skulle göra, om inte jag hade råd att lägga åtminstone något till vårat boende. Jag skulle känna mig som en igel, i längden skulle detta krossa min självkänsla totalt och förhållandet skulle brista. I sådana fall lever jag hellre ensam från början.

Jag hoppas verkligen inte mina farhågor är sanna, jag vill inte tro att det är så här det kommer bli. Vill inte ta ut någon sorg i förskott, men visst oroar jag mig, en himla massa som ni kanske kan se på mitt svartmålade broken heart-scenario. Vi kan inte hålla på att "halvbo" ihop i alla evighet, det fungerar ju inte.

Är det någon som kan konfirmera hur det ligger till om det här? Som sagt, innan jag bryter ihop av det här i onödan (ifall detta inte stämmer ) så får någon gärna tala om det. Tack så himla mycket.

Redigerat 2007-05-05 02:28

Ja det är ett intressant problem som jag själv funderat en del över. Reglena för KBT, KBH väl i ditt fall, är uppenbarligen skrivna utifrån att ingen med sjukersättning kan träffa någon. Gör vi det och vill dela livet med denna person straffas vi kraftigt och premanent ekonomiskt för detta. Då frågar jag mig har inte lagstiftarna glömt att vi kan bli förälskade eller helt sonika utgått ifrån att "vi" inte blir förälskade och vill bilda familj. Jag tycker vilket det än handlar att denna lag är ogenom, fördomsfull och cynisk.

Munken skrev: Ja det är ett intressant problem som jag själv funderat en del över. Reglena för KBT, KBH väl i ditt fall, är uppenbarligen skrivna utifrån att ingen med sjukersättning kan träffa någon. Gör vi det och vill dela livet med denna person straffas vi kraftigt och premanent ekonomiskt för detta. Då frågar jag mig har inte lagstiftarna glömt att vi kan bli förälskade eller helt sonika utgått ifrån att "vi" inte blir förälskade och vill bilda familj. Jag tycker vilket det än handlar att denna lag är ogenom, fördomsfull och cynisk.

Känner mig osäker på vad det är KBT och KBH som du pratar om?

I vilket fall som helst kan jag förstå ifall människor tycker att man har det lyxigt som får så pass "mycket" pengar som man faktiskt kan få när man inte gör något över huvudtaget. Och visst jag kan förstå att få hela hyran betald när den ena faktiskt jobbar, att det inte kan accepteras. Men jag undrar hur mycket värdighet de anser att man förtjänar? "Snälla kära sambo, kan jag få en femma?"

För två jobbande människor som flyttar ihop kraschar ju inte ekonomin, om de tjänar 11 000 var och flyttar ihop har de 22 000 och kan dela på hyran, när jag flyttar ihop med någon förlorar jag helt plötsligt en tredjedel av min inkomst(inte säker på detta, men i värsta fall). Det händer inte hos vanligt folk, en kvinnas lön sjunker inte med 33 %, för det förväntas inte att hennes man ska betala för henne.

Men det är helt okej, för jag lever ju ändå bara på bidrag. Och vill min pojkvän bo med mig betalar han säkert hyran och han kan kanske. Det handlar inte om det, det handlar om min självrespekt. Min självkänsla straffas och hans plånbok straffas. Bara för att vi vill leva ihop. Detta gäller inte bara oss med funktionshinder, alla som har fått oturen att av olika anledningar behöva bidrag råkar säkert ut för exakt samma grej. (om det nu är så här illa, har ju inte fått något svar på det riktigt än heh)

Jag skulle ge jävligt mycket för ett betalande riktigt jobb jag hade kunnat klara av, där jag har min inkomst och ingen kan ta den ifrån mig hur många människor jag än väljer att flytta ihop med eller hur många intressen jag än vill utöva.

(Jag hade en simpel lösning dock. Ifall jag och min pojkvän flyttar ihop då. Då ska väl inte han behöva betala så mycket skatt, han hyser ju en invalid som blir mycket billigare i drift för landet Låter som nåt President Fidde R hade kunnat slå ett slag för. Ska ringa honom )

Reglerna för KBT och KBH är de samma i detta avseende så vitt jag förstått. Förstår att det handlar om din stolthet och självrespekt. Förstår dig fullständigt.

Det verkar verkligen vara en beklämd situation. Skulle det månntro, funka bättre om din ev. blivande sambo skulle tjäna mindre? Det bästa skulle kanske vara, utifrån försäkringskassans sätt att se på det, om din sambo också var rullstolsburen. Då skulle ni kanske kunna slå ihop era bidrag.
Hur som helst är det förj*****t att det ska behöva vara på det viset som du beskriver. Jag hoppas det finns någon lösning på problemet. Jag ska fundera vidare.

Det här är lite snårigt....men...innehåller säkert lite info.

http://www.forsakringskassan.se/fakta/bostadstilla
gg/?page=/privatpers/funktionshindrad/bosttillagg/
index.php

En idé, hur hemsk den än låter, är ju att din pojkvän ser till att vara skriven någon annanstans och kanske eftersänder sin post. När ekonomin tillåter kan man ju flytta ihop officiellt.

Nu besvarar jag inte din huvudsakliga fråga, men jag måste ändå fundera över hur du egentligen fungerar Elwah. Du kan väl inte - seriöst - mena att din värdighet blir sämre av att du är TILLÅTEN att emotta bidrag?! Alltså, seriöst. Vad har värdighet med att få bidrag att göra? Inte mycket enbligt mig, man ska väl istället vara glad över att man trots allt får bidrag för "ersättning" av det handikapp man har. Har jag helt fel eller? Förvisso har jag så mycket pengar så det räcker och blir över. Äger man ingen bil så har man gott om pengar över. Nog om det, en liten förklaring av Elwah (och frivilla) vore trevlig.

Redigerat 2007-05-05 20:08

Nu fattar inte jag. Vad för ytterligare förklaring önskar du av Elwah? Är man fh så att man inte är arbetsför, vilket många av oss här på fh är, så behöver man alla bidrag man kan få.

Du undrar över varför man känner sig mindre värd som fh om man vill vara sambo med någon?

Svaret är enkelt - min sambo får betala inte bara sin halva del av vårt hushåll, mat, bil mm... han får betala större delen av MIN halva också. Varför? Jo, jag har sjukersättning/pension... och har man det ska man minsann bli omhändertagen av den som älskar en - inte ska man som fh kunna vara en egen individ i samboförhållandet, nej, är man fh ska man vara tacksam över att nån vill bo med en. Denne h*n som vill bo ihop med en fh blir dessutom "straffad" och får betala mer än om h*n bott ihop med en frisk.

Vad mer behövs sägas?

Jack worm skrev: Nu besvarar jag inte din huvudsakliga fråga, men jag måste ändå fundera över hur du egentligen fungerar Elwah. Du kan väl inte - seriöst - mena att din värdighet blir sämre av att du är TILLÅTEN att emotta bidrag?! Alltså, seriöst. Vad har värdighet med att få bidrag att göra? Inte mycket enbligt mig, man ska väl istället vara glad över att man trots allt får bidrag för "ersättning" av det handikapp man har. Har jag helt fel eller? Förvisso har jag så mycket pengar så det räcker och blir över. Äger man ingen bil så har man gott om pengar över. Nog om det, en liten förklaring av Elwah (och frivilla) vore trevligt

Jag förstår inte riktigt vad du vill att jag ska förklara direkt, men jag kan ju försöka.

Jag menar inte att min värdighet blir mindre i och med att jag är berättigad bidrag. Jag menar att jag faktiskt känner mig värdelös för att jag inte förtjänat dom, genom ett jobb som andra. Men jag är tacksam att jag får dom.

Jag tycker fortfarande det är jobbigt när folk frågar vad man gör nu för tiden och jag svarar, lite käckt och skämtsamt att jag är hemmafru. Istället för "Jo jag duger inte i arbetslivet på grund av min fysiska och mentala hälsa så jag lever på dina skattepengar". Och att på detta också veta att jag inte bara lever på skattebetalarnas pengar (för att jag faktiskt är ganska oduglig), utan att jag också försörjs av min pojkvän som hade oturen att falla för en trasig människa, hade det varit en normal tjej med jobb hade han aldrig förväntats betala hela hennes halva av hyran också. Det känns som att det skulle vara droppen för min självrespekt. Jag är ingen sån där superinvalid som många andra vi ser i media, som har familj, karriär, skriver böcker, vinner medaljer. Antingen är man en sån, eller så är man som jag, en hemmasittare med bidrag. Det är lite synen folk har, och det känns.

Min värdighet har mycket med min försörjning att göra. Anledningen till varför jag behöver bidrag stör inte min värdighet. Känner själv att detta var svårt att förklara nu. Det tär på en av allt tiggande man måste göra, alla arslen på försäkringskassan man måste slicka. Det tär på en att man aldrig vet om man blir beviljad pengarna nästa gång, om jag blir av med dom ifall jag testar en praktikplats, eller att det förväntas att min "man" ska försörja mig. Det är uttröttande.

I vårat fall, som vill leva ihop är det inte uteblivandet av bostadsbidragets pengar i sig som skulle skapa problem, inte i plånboken. Men det skulle ta för mycket på mig ifall han fick betala åt mig. Jag är fostrad av en ensamstående mamma, jag är liksom producerad till att klara mig själv, betala för mig själv, förvisso med bidragspengar, men det ÄR inte personliga relationer som hamnar i kläm, det är FK liksom.
Jag tror det har mycket med det att göra. Pengar skapar problem som är svåra att lösa mellan personer, vänner, man och hustru, syskon osv. Med FK kan jag bråka hur mycket som helst utan att riskera att dom gör slut.

Redigerat 2007-05-05 22:01

Flytta in hos mig så är saken avklarad! Jag har råd att försöja dig länge ska du veta. (Ja, jag är bisarrt tätlagd)

För övrigt begärde jhag inget svar alls, jag bara ville påpeka hur jag tänker, och sedan låta dig reflektera det. Att du sedan valde att svara är "inte mitt problem", utan helt frivillgt.

Redigerat 2007-05-07 15:59

Redigerat 2007-05-07 16:02

Redigerat 2007-05-07 16:07

Jack worm skrev: Flytta in hos mig så är saken avklarad! Jag har råd att försöja dig länge ska du veta. (Ja, jag är bisarrt tätlagd) För övrigt begärde jhag inget svar alls, jag bara ville påpeka hur jag tänker, och sedan låta dig reflektera det. Att du sedan valde att svara är "inte mitt problem", utan helt frivillgt. Redigerat 2007-05-07 15:59 Redigerat 2007-05-07 16:02 Redigerat 2007-05-07 16:07

Du bad om en förklaring - är inte det detsamma som ett svar? *klurar*

Ooops! Hehe, såg det nu. Sorry...

Nu har jag en liten frågeställning igen. Också angående bostadsbidrag.

Om man vill en lägenhet vad händer då? Min kompis har samma bidrag som jag och tog lån till en lägenhet, vilket hennes föräldrar står med på (som någon slags säkerhet). Där lever hon ensam och har därmed fulla bidrag, aktivtetsersättning, bostadsbidrag och handikappsersättning.

Om jag tillsammans med min sambo vill ta lån till en lägenhet, för att vi vill köpa en, blir jag fortfarande av med hela bostadsbidraget och det faller på min sambos lott att betala lägenhet + lån själv? Just för att vi är två?

Har någon några erfarenheter av det här, dela gärna med er

Så blir det säkert. Det bygger ju på om man bor själv eller tillsammans med någon för inkomsterna läggs ihop.

Ekonomin för människor med funktionshinder är en fråga som egendomligt nog sällan diskuteras trots att många har en urusel ekonomi. För ett tag sedan hade vi i Unga Rörelsehindrade Göteborgsklubben ett par medlemsträffar på temat privatekonomi. Vi hade ett par ekonomer från olika SDF med som sysslade bl a ekonomisk rådgivning. De blev alldeles förbluffade för de hade inte insett under vilka små förhållanden många med rörelsehinder lever under.

Du har rätt, f-hindrades privatekonomi brukar nästan aldrig diskuteras. Tycker det är hemskt om det blir en ren ekonomisk fråga om man kan bo tillsammans med sin käresta. Bidragen verkar idag vara utformade så att man ska bo ensam hela livet och inte vidareutbilda sig efter gymnasiet.

Till sidans topp

Hej!

Jag pluggar journalistik och skriver en artikel om kommuner och LSS. Jag söker dig som känner att du inte fått de insatser du har rätt till enligt LSS av din hemkommun och vill vara med i min artikel!

Hör görna av dig här eller på: lindstromjenny@hotmail.com

Jag har tider BETALDA av min hemkommun. Får jag dessa? Både ja och nej. torsdagar och fredagar har jag två timmar avsatta för mig. De andra dagarna är lite mer tveksamma enligt min uppfattning. LSS har jag åtminstone.

Känner du att du skulle behöva mer hjälp än vad du får?

Ja, delvis. Som döv golfspelare, utan körkort för att ta mig till golfbanan är det alltid en fördel om någon kunde följa med. Om inte de kan stanna kvar kanske jag kan gå med i ett annat gäng spelare runt banan, men då krävs det att någon från personalen KÖR DIT mig och sedan HÄMTAR mig. At ta mig dit på egen hand går väl an, men att isåfall dra golfvagnen de futtiga 5 km jag har dit kan kännas litet motigt ibland .Ja, jag bor på ett elevhem förstår du. Både och på samma gång.

Redigerat 2007-05-01 17:40

Redigerat 2007-05-01 17:43

Vilken är din hemkommun och skulle du kunna tänka dig att vara med i min artikel?

Ljusdal, och ja eventuellt. Först måste jag få se exakt VAD du skriver om mig, därefter kan jag komma med ett rakare svar. Uppdrag granskning vet du.

För att göra saker lite klarare. Eftersom jag alltid måste ha en eller två ögpndrottar varje ,orgon och kväll vbertksat fr tälma kist de spm, "mina tider". Ska det vara så egentligen? Jag ser knappt nånting mred just det ögat, därför måste jag ha hjälp med dropparna,
mornar och kvällar. De finns väl till för att hjälpa elever, inte sant?

BESVÄRANDE at inte kunna se lika bra som jag gjorde tidigare! Ja, jag har väldigt kort stubin, vilket du kanske märker.

Jack worm skrev: För att göra saker lite klarare. Eftersom jag alltid måste ha en eller två ögpndrottar varje ,orgon och kväll vbertksat fr tälma kist de spm, "mina tider". Ska det vara så egentligen? Jag ser knappt nånting mred just det ögat, därför måste jag ha hjälp med dropparna, mornar och kvällar. De finns väl till för att hjälpa elever, inte sant?

Elevhemmets personal går ju inte under LSS, eller hur? Det var ju LSS det handlade om...

Hjulia skrev: Elevhemmets personal går ju inte under LSS, eller hur? Det var ju LSS det handlade om...

Nej det stämmer säkerligen, men vad göra om det inte finns några från LSS på plats? Lite problematiskt att strunta i elevhemmets personal, och dra iväg med egna LSS-kontakter, inte sant?

Jack worm skrev: Nej det stämmer säkerligen, men vad göra om det inte finns några från LSS på plats? Lite problematiskt att strunta i elevhemmets personal, och dra iväg med egna LSS-kontakter, inte sant?

Nu hänger jag inte med alls. Du är beviljad ledsagartimmar som det inte finns personal till?
Det har ju inget med elevhemmets personal att göra... eller hur menar du? Egna LSS-kontakter?

Men, vad jobbig du är! Det fungerar så här, IBLAND finns det ingen som kan hjälp amig med de saker jag önskar göra. Ok? 8/10 dagar har jag 2 timmar avsatta för just MIG, och det är torsdagar och fredagar. De gångerna fins det ofta tillräckligt mycket folk som jobbar just de tiderna, och kan således göra som jag önskar. Ok? De jobbar skiftförstår du, saker kan lätt stula ihop sig då. Det är inte bara jag som bor här, "vi" är totalt 7 stycken tror jag det var. Därmed kan det lätt strula ihop sig, personal som har arbetstider kandske är sjuka, det kanske uinte finns någon som kan ta över deras plats osv.

efter lovet har jag min flakis på plats, som är i Järvsö för tillfället. Det är ingen lösning på problemet, men en nödlösning åtminstone. Med så långt? Anars är detmin tur att säga att jag inte hä"nger med alls.

Jack worm skrev: Men, vad jobbig du är! Det fungerar så här, IBLAND finns det ingen som kan hjälp amig med de saker jag önskar göra. Ok? 8/10 dagar har jag 2 timmar avsatta för just MIG, och det är torsdagar och fredagar. De gångerna fins det ofta tillräckligt mycket folk som jobbar just de tiderna, och kan således göra som jag önskar. Ok? De jobbar skiftförstår du, saker kan lätt stula ihop sig då. Det är inte bara jag som bor här, "vi" är totalt 7 stycken tror jag det var. Därmed kan det lätt strula ihop sig, personal som har arbetstider kandske är sjuka, det kanske uinte finns någon som kan ta över deras plats osv. efter lovet har jag min flakis på plats, som är i Järvsö för tillfället. Det är ingen lösning på problemet, men en nödlösning åtminstone. Med så långt? Anars är detmin tur att säga att jag inte hä"nger med alls.

Sorry om du tycker det är jobbigt att beskriva problemet, det var nog inte bara jag som fattade ditt problem.

Jag är så gott som säker på att ditt dilemma inte har med LSS att göra eftersom det verkar vara elevhemmets personal som inte håller det de lovat, dvs två timmar/dag åtta dar av tio.

Om du ansöker om ledsagning via LSS har du ledsagarens fulla uppmärksamhet de två timmarna oavsedtt om skolpersonal jobbar skift, är sjuka eller what so ever.

Kortfattat menar du med andra ord att jag ska "strunta" i elevhemmets personal, och istället ansöka om "äkta" LSS de dagar jag har lust/behov av ledsagare? Ok, NI menar det..

Redigerat 2007-05-06 19:13

Jack worm skrev: Kortfattat menar du med andra ord att jag ska "strunta" i elevhemmets personal, och istället ansöka om "äkta" LSS de dagar jag har lust/behov av ledsagare? Redigerat 2007-05-06 19:13

Ja? Vad är det för fel med det? Då bestämmer ju DU över din egen tid, ingen annan!

// A E

_Anna_ Elisabeth skrev: Ja? Vad är det för fel med det? Då bestämmer ju DU över din egen tid, ingen annan! // A E

Tänkvärt, onekligen. Genomförbart? Eventuellt...

Till sidans topp

Måste bara få skriva av mig min ilska och frustration. Har efter många års kamp fått hel sjukersättning och fick en chock när jag öppnade kuvertet med beräkning av summan. Blev sjukskriven första gången 1/4 1998 som övergick till 1/4 förtidspension 2001. Fortsatte att arbeta 75% men fick även fortsättningsvis minskat arbetstiden till 50% sjukersättning och sedan till sist helt. Trodde i min enfald att jag skulle få 64% av min nuvarande lön, men det visade sig att eftersom mitt fall var så "gammalt" så räknades ersättningen på inkomster på de 5 bästa åren före 1998! På den tiden hade jag ett lågavlönat jobb och tjänade betydligt bättre under hela 2000-talet. Resultatet blev nu att jag fick ca 40% av lönen jag hade när jag slutade arbeta. På försäkringskassan beklagade man , men kunde inget göra. Någon mer som har råkat ut för detta?

Ja, inte blir man "rik " på sjukersättning inte, mycket välbekant hos oss som aldrig varit ute på arbetsmarknaden.

Den anonyme borde väl tom ha mer än många av oss andra i plånboken, då sjukersättning som baseras på lön väl är större än för oss som ej jobbat. Eller??

Det går faktiskt, tro det eller ej, att leva på. Man går runt, om än precis...

Ack ja, fast det var många år sedan nu, förlorade över 3000 kr per månad när jag under 80 talet hade en period med sjukbidrag och det var otroligt mycket pengar på den tiden. Min ekonomi är fortfarande åt he-e efter det. Började jobba igen i slutet av 90-talet, när all min kraft inte längre måste gå till barnen. får jag den otroliga summan 1743 kr för 25% sjukbidrag och tjänar nästan 9000 kr på att jobba 14 tim per vecka. Är helt sanslöst men människor med funktionshinder är väl inte värda ett liv, skulle jag tro.

Hej!

Ja, det är verkligen bara att beklaga. Reglerna är helt vansinniga.

Jag har aktvitetsersättning på 50% och fick det beviljat för tre år sedan, på min dåvarande lön. Det var en jättedålig lön (mitt första jobb, och inte alls ett jobb som motsvarade det som jag har utbildning för). Nu ska försäkringskassan utreda aktivitetsersättningen i höst och då frågade jag såklart om inte beloppet ska omprövas, för att grunda sig på min lön som jag har idag. Svare blev "Nej det ligger fast" , och "Jag förstår att det känns tungt, det slår väldigt hårt på en del, du har en väldigt låg ersättning".

Det känns ju verkligen jättehemskt, och framför allt är det en personlig ekonomisk katastrof.

Vad försäkringskassan sa var också att om jag går upp i heltid under 1 år, så kan de ÖVERVÄGA att ompröva beloppet. Men hur ska jag kunna gå upp i heltid??????

Är det någon här som har lyckats gå upp i tid och som fått beloppet omprövat? Har någon några tips och råd kring det här så är jag väldigt tacksam. Det är verkligen ett bekymmer.

Mvh
Annsie

Min yrkesmässiga framtid är ännu ej utstakad, men jag förmodar att jag blir utan arbete. Mycket pga min sjukdom (NF2), som kan leda till att jag måste genomföra stora och avancerade operationer då och då, vilket i sig medför att jag inte kan "tjäna pengar" åt företaget jag är/blir anställd hos. Chansen att få ett arbete minskar därmed ganska mycket.Jag har faktiskt blivit erbjuden förtidspension. Av vetskapen om den summa pengar man få genom förtidspension har jag varit negativt inställd till det, och hade tänkt ge arbetslivet en chans först.

Redigerat 2007-04-24 16:34

Hej! Hoppas verkligen att du får en chans i arbetslivet först! Det är sorgligt att något sådant som dina operationer skulle hindra en anställning. Skulle önska att det var lättare att komma in i arbetslivet som funktionshindrad än vad det är och framförallt att det fanns andra alternativ till tex Samhall. Många med funktionshinder har en stor intellektuell kapacitet som samhället skulle kunna dra stor nytta av. Allt arbete utförs ju inte med kroppen.

Givetvis vill jag ge arbetslivet en chans att "försvara" sig först, innan jag evenmtuellt förtidspensionerar mig. Att låta något "springa undan", utan att ge det en chans att försvara sig är aldrig verrigt enligt mig.

Allt arbete utförs ju inte med kroppen.... Mycket sant, men ändå inte.

Inlägget har raderats av administrationen!!
Med hänvisning till nedanstående regler:

§ 1 – Generellt.
1. Kränkningar av andra tolereras inte.

§ 2 – Forumen.
9. Det är inte tillåtet att använda formuleringar och språk som kan uppfattas som kränkande.

Reglerna i sin helhet finns alltid tillgängliga längst ner på varje sida.

Man väljer inte att bli sjuk/skadad och arbetsoförmögen!
Det är något vem som helst kan bli, när som helst.

Anonym skrev: Ah men snälla ni, inte är det meningen att man ska bli rik på att sitta hemma. Väljer man att vara parasit så ska man lida för det fattar ni? Jag som hederlig människa som arbetar förlorar en jävla massa pengar i skatt varje månad, för att såna bortskämda människor som ni ska kunna njuta och så har ni mage att gnälla. Fy fan

Fy f*n för människor som dig säger jag. Sjukersättning ska man bara få om man inte kan jobba. att kalla alla som får t.ex. sjukersättning för parasiter är så jävla lågt .

Du kanske är frisk och pigg nu, men hur vill du själv bli behandlad den dag du inte kan jobba längre? Flytta t.ex. till USA om du inte gillar välfärd och sociala skyddsnät.

Redigerat 2007-08-26 16:55

Anonym skrev: Jag som hederlig människa som arbetar förlorar en jävla massa pengar i skatt varje månad, för att såna bortskämda människor som ni ska kunna njuta och så har ni mage att gnälla. Fy fan

Ja, jag njuter för varje minut som jag kan irritera någon som du enbart med min existens!

// A E
*blir inte ens upprörd* - Attans, va?

_Anna_ Elisabeth skrev: Ja, jag njuter för varje minut som jag kan irritera någon som du enbart med min existens! // A E *blir inte ens upprörd* - Attans, va?

Att irritera är ett arbete som vilket annat!

Jag ser mig som en blandning av lektant, lärare, chef ett par timmar om dagen, klart jag vill ha betalt för det.
Sen är jag störande objekt och är ivägen, det måste ju ge inkomst...

Anonym skrev: Ah men snälla ni, inte är det meningen att man ska bli rik på att sitta hemma. Väljer man att vara parasit så ska man lida för det fattar ni? Jag som hederlig människa som arbetar förlorar en jävla massa pengar i skatt varje månad, för att såna bortskämda människor som ni ska kunna njuta och så har ni mage att gnälla. Fy fan

Hur vill du lösa det?

Redigerat 2007-08-26 20:23

Anonym skrev: Ah men snälla ni, inte är det meningen att man ska bli rik på att sitta hemma. Väljer man att vara parasit så ska man lida för det fattar ni? Jag som hederlig människa som arbetar förlorar en jävla massa pengar i skatt varje månad, för att såna bortskämda människor som ni ska kunna njuta och så har ni mage att gnälla. Fy fan

Om du bara visste hur mycket energi jag lägger ner på att vara en samhällsparasit och leva på staten... det är som ett heltidsjobb!

Du kallar dig hederlig människa?! Hm, kanske det ja, men förb*nnat otrevlig är du iallafall! Hoppas för din egen skull att du får hålla dig frisk - du skulle inte palla en dag som parasiterande skröppel!

Hej! Jag tycker inte vi skall slösa mer energi på Anonym här längre. Han/hon är inte värd det. Det kommer alltid att finnas inskränkta och små människor med litet förstånd som inte vågar stå för sina åsikter och som skriver anonymt. Anonym har helt klart ingen aning om vad det innebär att vara "parasit". Men tyvärr finns det många "friska" som tror att det är lyxliv att vara beroende av andra för sin överlevnad.

Att sen Anonym är okunnig är väl i och för sig ingen nyhet men jag vill ändå betona att alla med sjukersättning betalar skatt och dessa skattepengar tvingas gå till sådana som Anonym eftersom även han ligger samhället till last varje gång han är sjuk eller blir arbetslös, varje dag hans avkomma går till skolan osv.
Så om du en dag blir en av oss, en som tvingas ta emot hjälp för att överleva, undras om du då snällt ligger i din säng i urin och avföring och utan att äta, för du vill väl inte ligga samhället till last, eller hur var det nu??

Jag har aldrig känt mig så avskydd som jag gör nu. Jag är fortfarande sjukskriven och har bidrag för att klara mig. En gång i tiden arbetade jag och var en god samhällsmedborgare. Sen bröt jag nacken och vips, så är jag samhällets fiende nr1 känns det som. Vad f-n har jag gjort för att förtjäna detta hat?!?!

Absolut inget, skit i Anonym, h-n har troligen större problem än vad du har. Du har all rätt att vara sjuk, det har alla. Problemet är att det alltid finns människor som inte vill jobba och som lurar till sig pengar och vi sammanblandas med dem.

Till sidans topp

Jag fick veta igår att jag har vunnit över Trelleborgs kommun i en dom i länsrätten. Det var mening endast Valjeviken som rehab men det heter visst korttidsvistelse. Lite pinsamt nu.....är det bra att ha korttidvistelse? hur fungerar det? Länrätten säger tt det räccker med endast för att byta miljö även om man bor själv medan kommunen säger att jag måste ha en sambo för att kunna bevilja korttidvistelse.

Vad kan man välja som korttidvistelse mer än Valjwviken? Käbnner mig lite dum.....

mvh Marie

Måste blivit något fel i din ansökan.
Korttidsvistelse har man mycket riktigt för att avlasta anhöriga som tar hand om en. Känns inte aktuellt i ditt fall, det brukar gälla gravt utvecklingsstörda barn och ungdomar som bor hemma eller äldre som tas om hand av sina äkta hälfter utan assistans.

Där får man då bo typ 1 - 2 dagar varannan vecka eller 1 gång i månaden. Vet inte om det finns något sådant på Valjeviken, ska ju vara i den kommun man bor.
Valjeviken erbjuder rehab, vilket torde vara vad du skulle ha ansökt om, dvs. man bor på Valjeviken under en 3 - 5 veckors period och får då rehabilitering i form av träning och arbetsterapi.

Ja Det är en långhistoria. Bakgrunden till detta är att kommunén sade nej till en aktivitetsvecka på Valjeviken ifjol. Då de menade att jag har ju inga anhöriga för att avlasta mig för. Jag kände att jag behöbvde få åka bort o göra lite kul samt att komma bort fr vardagsrutiner alltså vila fr ansvaret alltså "semester fr mig själv". Länsrätten säger att man ej behövde ha nån anhörig för att få detta beviljat. Alltså räckerer det med att bara behöver byta miljö då o då. Så jag vet ej vad det menas med korttidvistelse....det kan vara kurser, läger, valjeviken osv har jag hört sdå jag behöber ej bli tvuiingad till ett korrrttidsvistelsehem.....de passar ju inte mig men jag behövver ändå åka bort fgör att vila upp mig någnstnd o göra kul saker.. Nån somhar erfarenheter av det här? mvh marie

Då ska du ansöka om rekreation, svårt att få via kommunen såvida du inte kan få läkarintyg på att du mår psykiskt dåligt pga. ditt fysiska funktionshinder. Är dock relativt lätt att få fondmedel till detta. Vill du ha hjälp med vilka fonder just du kan söka så skicka ett mail så kan jag hjälpa dig.

Till sidans topp