Ni som föreläser kring funktionshinder. Vad föreläser ni om?? Vad är er nish/inriktning? Vilka anlitar er? Vad kostar ni? Har ni företag? F-skattsedel, om ej hur får ni betalt??

Lite intresserad hoppas ni har lust att dela med er.

Jag både föreläser och håller heldagskurser. Har några olka färdiga föreläsningar om att leva med assistans, tillgänglighet, föräldraliv som funktionshindrad, och en del annat. Jag har inet företag utan är knuten till ett litet handlednings/utbildningsföretag som betalar in min skatt. Om man har företag måste man kun na beräk a vad m an ska tjäna och det gör inte jag, gör bara det här när jag vill och orkar. Man kan också anställa mig på timbasis om man vill. Heldag 8-10 000 samt resa och logi. Annars 700 kr i timmen, om de har råd. Ibland tar jag inget alls för det är viktigare att få ut info och små företag/föreningar har inte alltid råd. Då nöjer jag mig med resa och uppehälle.

För mig gäller nästan exakt samma som Karin.
Prislistan varierar beoende på uppdragsgivare samt hur mycket förberedelser som krävs.

Tack Karin och Tack Ninnie.
//Anna

Till sidans topp

Någon som vet var man kan hitta blanketter för att söka körkortstillstånd och är det särskild blankett om man är funktionshindrad?

Du behöver läkarintyg.

Det vet jag men funderar på var jag kan hitta blankett för körkortstillstånd.

http://www.thalidomide.org/web/korkortstillstand-v
id-handikapp/

Till sidans topp

Med risk för att många kanske tycker jag verkar konstig så ställer jag ändå frågan. Är det någon mer här som inte känner sig diskriminerad i samhället?
Det pratas/skrivs så mycket om att funktionshindrade är diskriminerade i samhället men jag är funktionshindrad men jag känner mig inte diskriminerad. Jag känner mig isf mer diskriminerad av allt som skrivs om att hela samhället måste anpassas.

Alla norr om Sundsvall är diskriminerade på ett eller annat sätt.
Mest på ett sätt.

Anonym skrev: Med risk för att många kanske tycker jag verkar konstig så ställer jag ändå frågan. Är det någon mer här som inte känner sig diskriminerad i samhället? Det pratas/skrivs så mycket om att funktionshindrade är diskriminerade i samhället men jag är funktionshindrad men jag känner mig inte diskriminerad. Jag känner mig isf mer diskriminerad av allt som skrivs om att hela samhället måste anpassas.

Det kan vara olika på individnivå och om man ser på den hela gruppen. Som individ kan du gått i en bra anpassad skola nära ditt hem, haft bra lärare och en skola som fixat de hjälpmedel du behövt för dina studier i god tid. Du kan bo i en stadsdel där det är bra tillgänglighet och ha kompisar och släkt i områden som också är tillgängliga. Du kan ha utbildat dig till ett yrke utan problem med de som är ansvariga för studierna och sedan fått ett arbete utifrån din kompitens. Din arbetsgivare ser till att du inte behandlas sämre än dina kollegor. Du har fritidsintressen som funkar för dig i lokaler som är tillgängliga. Människor du möter talar till dig och inte till den person du är i sällskap med. Etc etc etc Eller så kanske du inte är i behov av ovan saker. En risk är också att man blir så van att diskrimineras att man inte längre ser det.

Men för att det funkar på individnivå kan gruppen ändå utsättas för diskriminering. Det kan vi konstatera genom att samhället totalt sett har dålig tillgänglighet, arbetslösheten är stor och hälsotalen sämre än hos den övriga befolkningen.

När jag gick i skolan blev jag behandlad som vilken annan elev som helst. Behövde jag några hjälpmedel så fixade hab det.
Sen ser jag tex inte trappor som diskriminering.
Min släkt bor inte nära mig.
Jag ser mig inte som diskriminerad i samhället pga min funktionsnedsättning. Visst allt kan jag inte göra men sen då?

Anonym skrev: .. Jag ser mig inte som diskriminerad i samhället pga min funktionsnedsättning. Visst allt kan jag inte göra men sen då?

Då är du nöjd på individnivå och det är jättebra. Du hade tur med skolan, det är många elever som inte får skolhjälpmedel förren terminen i det närmaste är slut. Du hade också tur med lärare och kompisar. Många elever kommer inte in i gemenskapen på grund av att det är så omständigt att ta sig ut på skolgården och när de är ute har kompisgrupperna redan etablerats.

Varför ser du inte trappor som diskriminering? Du är väl en medborgare precis som din granne? Varför skall du inte kunna gå in i de lokaler du vill utan att tvingas ha bärhjälp upp/ner? Jag tycker att trappor har hindrat mig många många gånger för att göra det jag vill och det tycker jag är oerhört tragiskt för jag har missat många roliga och bra saker i livet.

Moon skrev: Då är du nöjd på individnivå och det är jättebra. Du hade tur med skolan, det är många elever som inte får skolhjälpmedel förren terminen i det närmaste är slut. Du hade också tur med lärare och kompisar. Många elever kommer inte in i gemenskapen på grund av att det är så omständigt att ta sig ut på skolgården och när de är ute har kompisgrupperna redan etablerats. Varför ser du inte trappor som diskriminering? Du är väl en medborgare precis som din granne? Varför skall du inte kunna gå in i de lokaler du vill utan att tvingas ha bärhjälp upp/ner? Jag tycker att trappor har hindrat mig många många gånger för att göra det jag vill och det tycker jag är oerhört tragiskt för jag har missat många roliga och bra saker i livet.

En del, ser inte själva att dom diskrimineras, förstår inte att andra blir diskriminerade.

Jag känner mig bara inte diskriminerad. Jag tycker jag har det bra som jag har det och jag behöver inte avstå från saker jag vill göra.

Anonym skrev: Jag känner mig bara inte diskriminerad. Jag tycker jag har det bra som jag har det och jag behöver inte avstå från saker jag vill göra.

Jag går inte hela tiden och känner mig diskriminerad, det funkar ju liksom inte så. Är du nöjd och det funkar i ditt liv så är det jättebra.

Jag antar att många kvinnor i början av 1900-talet sade likadant. Vem behöver rösträtt, liksom. Jag har bra som jag har det. Eller de svarta i USA tyckte: what the heck, i like to sitta längst bak i bussen, varför ändra på detta.

Ja jag är nöjd med hur jag har det

Att vara nöjd när man inte kan göra vad omgivningen kan om changsen ges, är farligt.

Jag kan göra det min omgivning kan göra (inte hoppa och springa) men det kan jag inte ens hur tillgängligt samhället är.
För MIG fungerar samhället bra tycker JAG.

Moon skrev: En risk är också att man blir så van att diskrimineras att man inte längre ser det.

Förmodligen mycket vanligt. Det krävs ett vist mod för att erkänna sig diskriminerad. Ett erkännande betyder ju också att man förväntas göra något åt det.
Det kan vara enklare att ta på skygglappara och säga att det kanske gäller andra men inte mig.

Eller så tycker man helt enkelt inte att man diskrimineras och det tycker inte jag blir trots stora funktionsnedsättningar.

Redigerat 2012-06-15 13:07

Blommé skrev: Förmodligen mycket vanligt. Det krävs ett vist mod för att erkänna sig diskriminerad. Ett erkännande betyder ju också att man förväntas göra något åt det. Det kan vara enklare att ta på skygglappara och säga att det kanske gäller andra men inte mig.

Det stämmer. Jag har hört just detta tidigare, att man till exempel inte upplever att man behandlas annorlunda än andra. Så kan jag stå brevid och se hur en vuxen person med funktionshinder blir kallad "killen", "gubben", "kompis" och blir skojad med på barnvis av för honom okända människor. När jag sedan frågar om han inte reagerar på att bli tilltalad och behandlad på ett sådant sätt, ser de frågande på mig och fattar inte vad jag talar om.

Men det är inte standard, normalt att en vuxen person blir behandlad som en 5 åring. Oavsett om just denne mannen känner det så. För varför reagerar han inte? Jo, för han är från det han är liten van att bli förminskad och ser det som en vana och som Blommé skriver, det kräver inget eget ansvar.

Anonym skrev: Med risk för att många kanske tycker jag verkar konstig så ställer jag ändå frågan. Är det någon mer här som inte känner sig diskriminerad i samhället? Det pratas/skrivs så mycket om att funktionshindrade är diskriminerade i samhället men jag är funktionshindrad men jag känner mig inte diskriminerad. Jag känner mig isf mer diskriminerad av allt som skrivs om att hela samhället måste anpassas.

Jag blir självklart diskriminerad, precis tagit ett ärende i rätten och vunnit så att inte bli det, MEN trots att jag vet att jag blivit diskriminerad så KÄNNER jag mig inte det. Precis som Moon skriver handlar det på olika plan, indvid och samhälls plan. Skönt när och om man inte upplever sig diskriminerad. Anser dock att båda sidor måste accepteras, att de som känner sig diskriminerad blir tagna på allvar och även vi som inte känner så.

Till sidans topp

Läste i tidningen att det var möjligt för funktionshindrade att ta körkort när man var 17 !!
Isåfall finns det någon här inne på forumet som har det och hur isåfall får ma tag på ett sånt här. Mennar liksom var man vänder sig
Tackar i förhand

Jag antar att du söker om dispans hos transportstyrelsen.

Jag fick hjälp av en kurator med att få info om att skaffa körkort.

Det finns en handikappanpassad körskola i Hedemora, om du redan inte visste om det . Här är länken till dem iaf: http://www.anpassarna.se/korkort/

Enligt sjukgymnasten skulle jag vara tvungen att fara ända till Hedemora föratt skaffa körkort . Jag som bor i norr. Men när jag tog kontakt med en på trafikverket/transportstyrelsen så såg han ingen hinder för mig att köra i en vanlig skola. Bara att bilen ska vara automatväxlad och sen ska jag använda mig utav en rattknopp. Så jag gick genom en intensivkurs i Umeå. O det gick bra o köra upp med en bil utan anpassningar.

Nu håller jag på att skaffa en bil som ska anpassas mer för mina behov. Så få se nu hur det ska gå...

Bästa lycka till med att skaffa körkortet !!

Ni är kanske äldre men man kan få dispens om man behöver ta körkort ett år tidigare om man verkligen behöver det på grund av funktionshinder: http://ungarorelsehindrade.se/goteborg/2012/05/kor
kort/

antigen är jag dålig letare eller så finns det bara inte har både sökt på transportstyrelsen.se och google....

Det var en djungel på deras sida. Men om jag vore du så skulle jag helt enkelt maila till dem - Transportstyrelsen - och be att få blanketter gällande åldersdispens för körkort och mer info om det. Möjligheten finns och bara för deras sida är snårigt skall ju du inte missa detta tillfälle. Det står om detta på denna länken, blandat med massa annat:

http://www.transportstyrelsen.se/sv/sok/?quicksear
chquery=%c3%a5ldersdispens+k%c3%b6rkort

Moon skrev: Det var en djungel på deras sida. Men om jag vore du så skulle jag helt enkelt maila till dem - Transportstyrelsen - och be att få blanketter gällande åldersdispens för körkort och mer info om det. Möjligheten finns och bara för deras sida är snårigt skall ju du inte missa detta tillfälle. Det står om detta på denna länken, blandat med massa annat: http://www.transportstyrelsen.se/sv/sok/?quicksear chquery=%c3%a5ldersdispens+k%c3%b6rkort

Hej, tack så mycket har nu mejlat dem och får se om jag får svar... Tack så mycket för all hjälp

Jooeli skrev: Jag fick hjälp av en kurator med att få info om att skaffa körkort. Det finns en handikappanpassad körskola i Hedemora, om du redan inte visste om det . Här är länken till dem iaf: http://www.anpassarna.se/korkort/ Enligt sjukgymnasten skulle jag vara tvungen att fara ända till Hedemora föratt skaffa körkort . Jag som bor i norr. Men när jag tog kontakt med en på trafikverket/transportstyrelsen så såg han ingen hinder för mig att köra i en vanlig skola. Bara att bilen ska vara automatväxlad och sen ska jag använda mig utav en rattknopp. Så jag gick genom en intensivkurs i Umeå. O det gick bra o köra upp med en bil utan anpassningar. Nu håller jag på att skaffa en bil som ska anpassas mer för mina behov. Så få se nu hur det ska gå... Bästa lycka till med att skaffa körkortet !!

Ja men jag bor i Skåne så det är inte heller precis jätte nära mig Men tror inte körkortet eller bilskolan är några problem... men jag är nöd av något jag kan ta mig fram på...
Tack iallafall

Det finns en trafikskola i Stockholm som har körkorts utbildning för personer med funktionsnedsättningar. Adressen till deras hemsida är http://www.fogelstrafikskola.se

Ozzya5 skrev: Ja men jag bor i Skåne så det är inte heller precis jätte nära mig

För en sisådär 20 år sedan (... ) kunde man övningsköra i anpassad bil hos Affes Trafikskola i Ängelholm. Affes, och AMU i Furulund (Kävlinge) var då de enda möjligheterna i hela Skåne/Blekinge/Småland.

AMU-utbildningen var hiskeligt dyr att lösa för en privatperson, och jag tror inte de finns kvar? (finns kanske kvar men inte under Arbetsmarknadsverket?)

Men Affes finns fortfarande!! http://www.affes.se


Lycka till, både med körkortet och Försäkringskassan!

// A E

För en sisådär 45 år sedan fanns det många bilskolor som hade anpassade bilar. En anledning till att de inte har det längre kan vara att anpassningarna blivit mer och mer avanserade och dyrbara.

Tack

Jag läste det också. Grejen är att det inte är att alls länge sedan jag frågade transportstyrelsen men fick svaret att B körkort kunde man absolut inte få dispens för att ta tidigare.....och så läser man i tidningen om killen som fått och det måste beviljats ungefär/ strax efter när jag frågade.

Redigerat 2012-06-20 19:17

Knuttan71 skrev: Jag läste det också. Grejen är att det inte är att alls länge sedan jag frågade transportstyrelsen men fick svaret att B körkort kunde man absolut inte få dispens för att ta tidigare.....och så läser man i tidningen om killen som fått och det måste beviljats ungefär/ strax efter när jag frågade. Redigerat 2012-06-20 19:17

Risken kan ju vara att transportstyrelsen inte själva kan reglerna?

Sunshine skrev: Risken kan ju vara att transportstyrelsen inte själva kan reglerna?

så sant faktiskt :-/

Knuttan71 skrev: Jag läste det också. Grejen är att det inte är att alls länge sedan jag frågade transportstyrelsen men fick svaret att B körkort kunde man absolut inte få dispens för att ta tidigare.....och så läser man i tidningen om killen som fått och det måste beviljats ungefär/ strax efter när jag frågade. Redigerat 2012-06-20 19:17

Jag kan säga så mycket som om att jag har skickat iväg ett mejl fick i princip samma svar som dig knuttan71. Så jag ifråge satte dem varför det finns folk som har fått ett sånt beviljat...

Till sidans topp

Hej! jag är en ung tjej som sitter i rullstol. jag funderar på att flytta till skåne och jag undrar nu om trelleborg är en bra kommun att bo i om man sitter i rullstol?

Anonym skrev: Hej! jag är en ung tjej som sitter i rullstol. jag funderar på att flytta till skåne och jag undrar nu om trelleborg är en bra kommun att bo i om man sitter i rullstol?

Finns det någon stad i Sverige som är bra när man använder rullstol?

Storstäderna måste ju vara bäst då de har störst utbud och man kan då hitta det mesta trots den allmänna otillgängligheten.

Till sidans topp

hej! jag har surfat runnt lite på svedala kommuns hemsida och jag hittar allt jag söker, men när det gäller bostadssökande så undrar jag en sak. enligt svedalakommuns hemsida är det ett bostadsbolag som heter svedalahem som har hyresrätter.

jag står i deras bostadskö, men hur gör jag för att se ev lediga lägenheter som finns i kommunen via svedala hem?

tacksam för svar

Anonym skrev: hej! jag har surfat runnt lite på svedala kommuns hemsida och jag hittar allt jag söker, men när det gäller bostadssökande så undrar jag en sak. enligt svedalakommuns hemsida är det ett bostadsbolag som heter svedalahem som har hyresrätter. jag står i deras bostadskö, men hur gör jag för att se ev lediga lägenheter som finns i kommunen via svedala hem? tacksam för svar

Det är nog bäst att du frågar Svedalahem det. Kolla på deras hemsida efter mail, telefonnr...

Till sidans topp

http://upprop.nu/ATFI

Nu tror jag inte det hjälper så mycket att gå på försäkringskassan, hela ansvaret ligger hos politikerna som beordrar försäkringskassan och andra myndigheter vad de ska göra. Det allra viktigaste man måste göra är att få till en ändring i lagen om hur assistansbehovet bedöms. Tänker då på t ex det faktum att man måste behöva hjälp att föra maten till munnen för att få assistans vid hela matsituationen, som nu innebär att den som kan föra bestick till munnen på egen hand nekas. Sen tycker jag det är helt i sin ordning att man har hårda kontroller för att få bort fuskare, efterso de förstör för alla. Men även där måste det till tydliga riktlinjer för hur detta ska gå till så att inte det drabbar den som behöver assistans.

Kanske är det dags att starta en marsch för LSS-lagen också?

Jo, men marscer för bevarandet av assistansen har vi ju.

är det samma marsch som marschen för tillgänglighet ?

Becca skrev: är det samma marsch som marschen för tillgänglighet ?

Ja, det tror jag.

Till sidans topp

Hej!
Har hört rykten om att det i Stockholm finns en särskild bostadskö för personer som behöver en tillgänglig lägenhet. Någon som vet mer? Existerar detta på fler ställen?

Allt som är någorlunda relevant är välkommet!

Anonym skrev: Hej! Har hört rykten om att det i Stockholm finns en särskild bostadskö för personer som behöver en tillgänglig lägenhet. Någon som vet mer? Existerar detta på fler ställen? Allt som är någorlunda relevant är välkommet!

Jo, det finns i Göteborg också.

Länktips?

Sunshine skrev: Jo, det finns i Göteborg också.

Där ser man!
Jag bor i Stockholm och har aldrig hört talas om den här specialkön.

Källa och länk vore önskvärt!

Sist jag letade bostad i Stockholm så fanns det ingen specialkö.
Det som fanns var däremot möjligheten att ansöka om förtur i den vanliga bostadskön.

Redigerat 2012-07-06 18:28

Till sidans topp

Hej! är lomma en bra kommun att bo i om man har ett funktionshinder och gillar att vara aktiv på sin fritid?
jag har själv varit in och kollat lite på deras egen hemsida. Men jag tyckte det var svårt att hitta imformation om föreningsliv och tillgänglighet för funktionshindrad.

Hejhej,

Jag skulle rekommendera dig att ringa till kommunen och be att få prata med någon biståndshandläggare eller dyl. De kanske kan hjälpa till eller ge tips på andra du kan tala med.

okej, tack så mycket för hjälpen.

Till sidans topp

Jag vet inte längre vad jag ska ta mig till, jag är fångad i en lyx/skuldfälla. Jag är ung ensamstående tjej, hyresrätt, aktivitetsersättning+bostadstillägg+handikappersättning, men ändå räcker inte pengarna till

Jag vet att jag köper alldeles för mycket, jag har många gånger försökt reda ut ekonomin, men direkt när jag fått bort skulder så känner jag mig bra och börjar köpa för mycket igen..

Räkningarna ska nu betalas igen, och fastän jag betalar lägsta avbetalningsavgift på räkningarna så ligger jag på minus.
Jag håller dessutom detta för mig själv, jag kan inte berätta till någon hur det ser ut då jag skäms så mycket

Det är snabblån till 33% ränta, smslån, fakturor på 19,90% ränta, vad f*n ska jag ta mig till?!? Jag klarar inte av att ha den här klumpen i magen varje gång det är dags för räkningar, jag måste varje månad ringa till något företag och begära uppskov, det känns som att jag inte klarar detta längre...

Konsumentvägledaren på kommunen kan hjälpa till.

Morticia skrev: Konsumentvägledaren på kommunen kan hjälpa till.

Hur kan de hjälpa till?

Alltså det känns som att jag håller på drunka i skulder, om man bara räknar med avbetalningar, abonnemang, snabblån så är jag fast i 35,000 kr. Det låter kanske inte mycket för en normal inkomsttagare, men för mig är det katastrof!

Just nu har jag 800;- för lite till räkningar, då är pengarna redan slut. Och jag vill inte längre behöva snylta på mina föräldrar för att de ska köpa mat osv till mig.

Det känns nästan som att jag har en skuld till ryska maffian, men det är istället kläder, inredning, möbler osv som dränker mig!

Usch, jag är verkligen desperat nu :'(

Anonym skrev: Hur kan de hjälpa till? Alltså det känns som att jag håller på drunka i skulder, om man bara räknar med avbetalningar, abonnemang, snabblån så är jag fast i 35,000 kr. Det låter kanske inte mycket för en normal inkomsttagare, men för mig är det katastrof! Just nu har jag 800;- för lite till räkningar, då är pengarna redan slut. Och jag vill inte längre behöva snylta på mina föräldrar för att de ska köpa mat osv till mig. Det känns nästan som att jag har en skuld till ryska maffian, men det är istället kläder, inredning, möbler osv som dränker mig! Usch, jag är verkligen desperat nu :'(

Dom kan inte hjälpa dig ekonomiskt. Men du kan få hjälp att fixa avbetalningsplaner med de olika företagen du har skulder hos.

Anonym skrev: (Klippt) Just nu har jag 800;- för lite till räkningar, (Klippt)

Skicka mig ditt kontonummer med ett mail så fixar jag de 800

Tack Foa för erbjudandet, men hur gärna jag än skulle vilja, så är jag tvungen att avstå, men du är för underbar!

Anonym skrev: Jag vet inte längre vad jag ska ta mig till, jag är fångad i en lyx/skuldfälla. Jag är ung ensamstående tjej, hyresrätt, aktivitetsersättning+bostadstillägg+handikappersättning, men ändå räcker inte pengarna till Jag vet att jag köper alldeles för mycket, jag har många gånger försökt reda ut ekonomin, men direkt när jag fått bort skulder så känner jag mig bra och börjar köpa för mycket igen.. Räkningarna ska nu betalas igen, och fastän jag betalar lägsta avbetalningsavgift på räkningarna så ligger jag på minus. Jag håller dessutom detta för mig själv, jag kan inte berätta till någon hur det ser ut då jag skäms så mycket Det är snabblån till 33% ränta, smslån, fakturor på 19,90% ränta, vad f*n ska jag ta mig till?!? Jag klarar inte av att ha den här klumpen i magen varje gång det är dags för räkningar, jag måste varje månad ringa till något företag och begära uppskov, det känns som att jag inte klarar detta längre...

Kontakta lyxfällan, skulle vara intressant att se hur dom löser ditt problem.

Sunshine skrev: Kontakta lyxfällan, skulle vara intressant att se hur dom löser ditt problem.

Ja och då får vi se dem tillrättavisa en person med fh också, bra!

Annars får väl ts göra som Morticia föreslog. Ta en kontakt med en rådgivare som hjälper dig att reda ut din ekonomi och göra en plan för återbetalning. Och få en mer nykter inställning till att ta svindyra lån och att sansa dig när det gäller att handla.

Sedan får du väl helt enkelt lära dig av dina misstag och sluta att överkonsumera. Köper du mer än vad du får in i månaden så får du skulder, trist men så är det för alla oavsett inkomst. Hjälper dig Foa (fantastiskt hyggligt av dig Foa!) nu så finns han ju inte där nästa månad.

Vad ser du själv för lösning på ditt problem?

Moon skrev: Ja och då får vi se dem tillrättavisa en person med fh också, bra! Annars får väl ts göra som Morticia föreslog. Ta en kontakt med en rådgivare som hjälper dig att reda ut din ekonomi och göra en plan för återbetalning. Och få en mer nykter inställning till att ta svindyra lån och att sansa dig när det gäller att handla. Sedan får du väl helt enkelt lära dig av dina misstag och sluta att överkonsumera. Köper du mer än vad du får in i månaden så får du skulder, trist men så är det för alla oavsett inkomst. Hjälper dig Foa (fantastiskt hyggligt av dig Foa!) nu så finns han ju inte där nästa månad. Vad ser du själv för lösning på ditt problem?

Jag tror att det blir svårt även för dom på lyxfällan att få rätsida på vår ekonomi oav om vi är över konsummerare eller inte, hur lyckas man ta massa lån med så liten inkomst har jag alltid undrat, meddans jag har sugit på ramarna.

Sunshine skrev: Jag tror att det blir svårt även för dom på lyxfällan att få rätsida på vår ekonomi oav om vi är över konsummerare eller inte, hur lyckas man ta massa lån med så liten inkomst har jag alltid undrat, meddans jag har sugit på ramarna.

Jag lyckades få 10 000 i elloskredit när jag hade socialbidrag!
Dessutom fixade jag en bankkredit och ett par avbetalningar...
Vet inte om det är tur eller otur. Men en del verkar komma igenom kreditkontrollen... Jag köpte till andra på min kredit och de betalade med kontanter... så jag kunde köpa det jag behövde för att må bra (socialen avslog kosttillägg och alla hjälpmedel) Så jag hade inte klarat mig utan de pengarna.
Att jag fått betala sakerna flera gånger om... Spelade inte roll då eller nu.

Handlar fortfarande på kredit om det är något (telefon, dator, tvättmaskin) jag behöver.
Lär ta ca 2 år till innan jag kan börja spara lite varje månad istället för bara betala av...

Sunshine skrev: Jag tror att det blir svårt även för dom på lyxfällan att få rätsida på vår ekonomi oav om vi är över konsummerare eller inte, hur lyckas man ta massa lån med så liten inkomst har jag alltid undrat, meddans jag har sugit på ramarna.

Lån verkar inte svårt att få, tyvärr. Men som Morticia skriver, man får ju betala värdet av det man lånat flera gånger om. Så vill man sätta sig ordentligt i en skuldfälla så är det fullt möjligt.

Moon skrev: Ja och då får vi se dem tillrättavisa en person med fh också, bra! Annars får väl ts göra som Morticia föreslog. Ta en kontakt med en rådgivare som hjälper dig att reda ut din ekonomi och göra en plan för återbetalning. Och få en mer nykter inställning till att ta svindyra lån och att sansa dig när det gäller att handla. Sedan får du väl helt enkelt lära dig av dina misstag och sluta att överkonsumera. Köper du mer än vad du får in i månaden så får du skulder, trist men så är det för alla oavsett inkomst. Hjälper dig Foa (fantastiskt hyggligt av dig Foa!) nu så finns han ju inte där nästa månad. Vad ser du själv för lösning på ditt problem?

Jag älskade Lyxfällan förut, men nu blir jag illamående bara jag ser reklamen. Jag kommer inte anmäla mig till programmet, skulle dö av skam om mina anhöriga såg vilka löjliga skulder och krediter jag hade

Min lösning på problemet? Jag har kommit fram till att låta dessa 800 kr gå till Kronofogden, det är min enda chans att få stopp på denna skuldkarusell. Får jag en "prick", då kan jag, förhoppningsvis, inte få mer onödiga skulder.

Min mamma har försökt hjälpa mig så många år, men det enda hon gör är att jag kan fortsätta med samma dumheter. Så jag ringde henne på kvällen och grät lite, och förklarade att hon får inte fortsätta ge mig pengar, när jag slösat bort mina egna.

Jag ska ringa konsumentrådgivare på måndag dessutom, för att få lite vägledning.

Morticia skrev: Jag lyckades få 10 000 i elloskredit när jag hade socialbidrag! Dessutom fixade jag en bankkredit och ett par avbetalningar... Vet inte om det är tur eller otur. Men en del verkar komma igenom kreditkontrollen... Jag köpte till andra på min kredit och de betalade med kontanter... så jag kunde köpa det jag behövde för att må bra (socialen avslog kosttillägg och alla hjälpmedel) Så jag hade inte klarat mig utan de pengarna. Att jag fått betala sakerna flera gånger om... Spelade inte roll då eller nu. Handlar fortfarande på kredit om det är något (telefon, dator, tvättmaskin) jag behöver. Lär ta ca 2 år till innan jag kan börja spara lite varje månad istället för bara betala av...

Javisst, det är hur enkelt som helst, jag har tagit lån hos Halens för två år sedan, först blev det 15,000 kr (Skulle betala tillbaka 22,500 kr)
Sedan ett halvår senare 10,000 kr till (Betala tillbaka 15,000 kr)
Och senast i höstas blev det 5,000 kr (Tillbaka 7,500 kr)
Så jag fick alltså 30,000 kr, men jag kommer betala tillbaka 45,000 kr!!

Och sedan har jag kredit på hm.se, den är nog nästan uppe i 10,000 kr.
Klarna älskar nog mig, där är det kanske kring 5,000 kr?

Min deklarerade inkomst är under 100,000 kr/år, man undrar egentligen vad kreditföretagen tänker???

Moon skrev: Lån verkar inte svårt att få, tyvärr. Men som Morticia skriver, man får ju betala värdet av det man lånat flera gånger om. Så vill man sätta sig ordentligt i en skuldfälla så är det fullt möjligt.

Jo, det är det ju naturligtvis, men jag vågar inte dra på mig stora skulder.

Anonym skrev: ..... Min lösning på problemet? Jag har kommit fram till att låta dessa 800 kr gå till Kronofogden, det är min enda chans att få stopp på denna skuldkarusell. Får jag en "prick", då kan jag, förhoppningsvis, inte få mer onödiga skulder.

En prick hos kronofogden sätter inte stopp för att skaffa fler "onödiga skulder" men de blir mycket dyrare.

Blommé skrev: En prick hos kronofogden sätter inte stopp för att skaffa fler "onödiga skulder" men de blir mycket dyrare.

Det stoppar ju en från att kunna ta fler krediter och lån. Fast första pricken är ju osynlig så egentligen behöver man två för att bli stoppad.

Men som du säger, det blir mkt dyrare när det går till kronofogden. Men för vissa kan det nog faktiskt vara en räddning att hamna där. Ett wake up call typ.

Överkonsumtion är ibland tecken på depression och ångest så du kanske även borde ta en samtalskontakt om det är det som kan vara grundproblemet. Ursäkta om jag amatörpsykologade lite nu men jag har sett det hända.

Moon skrev: Överkonsumtion är ibland tecken på depression och ångest så du kanske även borde ta en samtalskontakt om det är det som kan vara grundproblemet. Ursäkta om jag amatörpsykologade lite nu men jag har sett det hända.

Depression? Nej, det tycker jag inte
Ångest? Ja, när räkningarna ska betalas

Om jag ska leka psykolog så är nog mitt problem att jag shoppar på internet: Jag ser summan på allt jag handlar, men det känns inte som "riktiga" pengar. För några veckor sedan köpte jag inredning, som jag inte ens behövde, för 3000 kr, och jag tvekade inte ens. Jag skulle ALDRIG handlat så mycket i en affär.

Om jag är på H&M-butiken så handlar jag max för 500 kr. Men är det hm.se, då blir summan istället 2000 kr.

Det är som bara låtsas-pengar..

Går det att spärra sin identitet, så man inte kan handla på internet? Jag tror mig ha hört något sånt...

Anonym skrev: Depression? Nej, det tycker jag inte Ångest? Ja, när räkningarna ska betalas Om jag ska leka psykolog så är nog mitt problem att jag shoppar på internet: Jag ser summan på allt jag handlar, men det känns inte som "riktiga" pengar. För några veckor sedan köpte jag inredning, som jag inte ens behövde, för 3000 kr, och jag tvekade inte ens. Jag skulle ALDRIG handlat så mycket i en affär. Om jag är på H&M-butiken så handlar jag max för 500 kr. Men är det hm.se, då blir summan istället 2000 kr. Det är som bara låtsas-pengar.. Går det att spärra sin identitet, så man inte kan handla på internet? Jag tror mig ha hört något sånt...

Men varför kan du inte hejda dig då? Vad är det som gör att du köper onödiga grejer för tusentals kronor du vet att du inte har? Kommer du inte tillrätta med det så lär ju dina problem aldrig ta slut för frestelsen att köpa finns ju överallt på nätet och irl.

Moon skrev: Men varför kan du inte hejda dig då? Vad är det som gör att du köper onödiga grejer för tusentals kronor du vet att du inte har? Kommer du inte tillrätta med det så lär ju dina problem aldrig ta slut för frestelsen att köpa finns ju överallt på nätet och irl.

Jag köper först och tänker sen, kanske?
Det värsta är ju att jag är ju inte dum, jag vet att jag inte har pengar, men jag tänker väl att det fixar sig ändå..
Vilket bara resulterar i att jag hela tiden tar fler lån, för att lösa gamla skulder, och sen litar jag tyvärr på att mina föräldrar ger mig pengar

Det här beteendet hade inte kunnat fortsätta länge, om inte mina föräldrar fanns. För jag har ju aldrig pengar till mat, cigg, shampoo eller något, alla mina pengar går ju direkt till räkningarna

Och min mamma sa ju att hon borde ha satt stop för länge sen, men hon är ju alldeles för snäll

Men jag känner att jag har fått nog nu, jag är tvungen att sluta shoppa, jag har helt enkelt inget val längre. Jag har vetat några månader tillbaka att det ser väldigt mörkt ut, och jag hade nog kunnat fortsätta i samma bana några månader till, men jag vet att det slutar på samma sätt, det som jag hela tiden försökt undvika är att hamna hos Kronofogden

I går när jag skrev här, så hade jag tanken att jag skulle kanske hitta en fond, som löser mina skulder snabbt, och sen hade jag antagligen fortsatt shoppa igen..
Men på kvällen så kom jag fram till att jag håller på drunka och sätter jag inte stop nu, så går jag under...

Prata med din bank. Kanske kan du byta ut dit kort mot ett "sämre" kort som inte har VISA/Mastercard utan bara funkar i bankomater. Då kan du inte handla på nätet mer via direktbetalning. (däremot de som har faktura blir svårare att spärra)

Om du memorerat alla koder på ditt kort kan de ju också vara en poäng att byta kort till ett med nytt nr. så att du måste plocka fram kortet och läsa istället för bara slaviskt mata in siffrorna. Ger kanske mer respektkänsla om du måste ta ut kortet ur plånboken.

Jag ringde till konsumentrådgivaren i dag och har bokat möte med henne. Hon gav mig rådet att inte låta räkningarna gå till Kronofogden, att jag istället skulle ringa och göra upp med företagen

Så jag vet inte hur det här kommer att lösa sig än, men jag hoppas jag nu ska lära mig en läxa, typ..

Och Foa, jag vill än en gång tacka dig för ditt erbjudande, att det ens finns så snälla människor gör mig tårögd. Även om jag tackar nej, så ska du veta att du är guld värd!

Anonym skrev: Jag ringde till konsumentrådgivaren i dag och har bokat möte med henne. Hon gav mig rådet att inte låta räkningarna gå till Kronofogden, att jag istället skulle ringa och göra upp med företagen Så jag vet inte hur det här kommer att lösa sig än, men jag hoppas jag nu ska lära mig en läxa, typ.. Och Foa, jag vill än en gång tacka dig för ditt erbjudande, att det ens finns så snälla människor gör mig tårögd. Även om jag tackar nej, så ska du veta att du är guld värd!

Ja 800 är inga pengar för mig, så jag ser det inte som snällhet.
Men du får ändra dig om du vill..
Du vet att jag finns och det jag lovat vill jag hålla.

Hoppas att du finner en utväg från dina ekonomiska problem.

Kära Anonym, jag har ingen aning om varför du har aktivitersersättning och vad du har för planer för framtiden, men jag har varit i exakt samma situation som du. Sen fick jag jobb och då kunde kronofogden dra mer pengar varje månad, plus att jag betalade in så mycket som möjligt själv till fodringsägare. Mitt bästa råd är att du samlar ihop alla dina skulder och kontaktar varje fodringsägare för avbetalningsplan. Har det redan gått till kronofogden kan du ändå kontakta varje enskild fodringsägare, för då kan du beta av en skuld i taget och på så sätt bidra till att anmärkningarna minskar snabbare, eller undvika att det blir en anmärkning.

Det är tufft men man måste sätta ner foten (om ni ursäktar uttrycket) och besätmma sig för att nu får det vara slut. Förr eller senare måste det betalas, man kommer inte undan. Och ju längre det ligger desto mer att betala tillbaka. Är det höga skulder hos kronofogden kan man ansöka om skuldsanering, men då måste man leva på existensminimum i fem år, och det som då återstår av skulden efter den tiden avskrivs. Det är svårt att få skuldsanering och det är tufft så kolla andra alternativ innan du försöker med det. Det finns banker som erbjuder så kallade omstartslån till en skaplig ränta men de kräver en borgensman. Så finns det en bank som heter JAK medlemsbank (http://www.jak.se) och där kan man låna utan ränta! Istället sparar man och får då så kallade sparpoäng. Kolla in det!

Har du någon hjälp med att göra budget och planera dina inköp? Har du värdesaker hemma som du kan sälja? Att vara med i lyxfällan kanske inte är så jättelajbans eftersom ens situation kavlas ut till allmänheten och kanske till folk man inte vill ska veta om det... :-/.

Sist men inte minst så måste du ändra ditt beteende i grunden, kontakta en psykolog eller någon annan du känner att du kan prata med. Det är svårt att ändra sig för som sagt det kan bottna djupt i olika saker, men det går, tro mig!!!

Lycka till!!! Du kan alltid kontakta mig om du vill snacka med nån som vet hur det är! KRAM

Lycka till!

Redigerat 2012-06-07 22:51

MissIndependent skrev: Kära Anonym, jag har ingen aning om varför du har aktivitersersättning och vad du har för planer för framtiden, men jag har varit i exakt samma situation som du. Sen fick jag jobb och då kunde kronofogden dra mer pengar varje månad, plus att jag betalade in så mycket som möjligt själv till fodringsägare. Mitt bästa råd är att du samlar ihop alla dina skulder och kontaktar varje fodringsägare för avbetalningsplan. Har det redan gått till kronofogden kan du ändå kontakta varje enskild fodringsägare, för då kan du beta av en skuld i taget och på så sätt bidra till att anmärkningarna minskar snabbare, eller undvika att det blir en anmärkning. Det är tufft men man måste sätta ner foten (om ni ursäktar uttrycket) och besätmma sig för att nu får det vara slut. Förr eller senare måste det betalas, man kommer inte undan. Och ju längre det ligger desto mer att betala tillbaka. Är det höga skulder hos kronofogden kan man ansöka om skuldsanering, men då måste man leva på existensminimum i fem år, och det som då återstår av skulden efter den tiden avskrivs. Det är svårt att få skuldsanering och det är tufft så kolla andra alternativ innan du försöker med det. Det finns banker som erbjuder så kallade omstartslån till en skaplig ränta men de kräver en borgensman. Så finns det en bank som heter JAK medlemsbank (http://www.jak.se) och där kan man låna utan ränta! Istället sparar man och får då så kallade sparpoäng. Kolla in det! Har du någon hjälp med att göra budget och planera dina inköp? Har du värdesaker hemma som du kan sälja? Att vara med i lyxfällan kanske inte är så jättelajbans eftersom ens situation kavlas ut till allmänheten och kanske till folk man inte vill ska veta om det... :-/. Sist men inte minst så måste du ändra ditt beteende i grunden, kontakta en psykolog eller någon annan du känner att du kan prata med. Det är svårt att ändra sig för som sagt det kan bottna djupt i olika saker, men det går, tro mig!!! Lycka till!!! Du kan alltid kontakta mig om du vill snacka med nån som vet hur det är! KRAM Lycka till! Redigerat 2012-06-07 22:51

Jag har faktiskt glömt att skriva här, jag kontaktade skuldrådgivare direkt på måndag morgon (jag tror det var på fredag eftermiddag jag skrev det första inlägget här) På tisdagen träffade jag henne och vi gick igenom alla lån, avbetalningar och abonnemang som jag samlat på mig. Jag hamnade aldrig hos Kronofogden, skuldrådgivaren begärde uppskov med de räkningar jag inte hade pengar till

Hon har hjälpt mig att avsluta abonnemang (som egentligen hade lång bindningstid)
Hon försökte göra upp avbetalningsplaner med alla fodringsägare men bara hälften gick inte med på det (jag förstår faktiskt varför, vissa lån hade jag tecknat bara 6 mån innan, vissa företag hade jag beställt från 3 mån tidigare osv). Jag bad alla att spärra mig från att ta nya krediter osv, det känns bättre för mig att _veta_ att jag inte skulle kunna köpa något på avbetalning

Men jag vet att om jag lever knapert och sätter alla pengar på att betala skulder (förutom mat,hyra osv) så är det över om ett år, det var "bara" 23 000 kr som jag hade i skuld men det är ändå min dubbla månadsinkomst och när jag hela tiden beställde mer och mer så...

En sak som varit ganska svår är att jag har inte berättat för mina assistenter om detta, jag tycker inte de har med det att göra men jag vet ju att de märker på att jag är lite annorlunda, jag har varit lite deppig och tyst. Jag har inte velat gå någonstans så jag har mest suttit med dator hela dagarna. Jag vill inte gå till någon affär (förutom mataffären) för jag är rädd för att inte kunna kontrollera mig och börja köpa en massa onödigt

Även om jag inte har köpt något onödigt på några månader så känner jag ett sug efter att surfa in på inreda.com eller liknande och beställa Kanske är det ett beroende för mig att köpa nya, fina saker

Och nej, Lyxfällan känns inte så lockande

Tack för dina ord, jag blev glad över att läsa din histora, jag borde väl också klara av det här när du har lyckats

Till sidans topp